AbstractFenomenet läxa – osynligt i teorin, motsägelsefullt i praktiken är en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsätt dagens lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola har gällande läxor. Studien är även tänkt att väcka tankar kring läxan, dess syfte och användning samt synliggöra läxan som en del av undervisningen i dagens lärarutbildning. Studien belyser bland annat att läxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 år tillbaka, och diskuterar vad det kan bero på. Studien behandlar även läxan i tidigare, nuvarande och kommande styrdokument för grundskolans tidigare år samt i högskolans styrdokument nationellt, centralt och lokalt. Den politiska debatten kring förlängd skoldag, eller samlad skoldag, berörs och diskuteras i förhållande till dagens användning av läxa och läxa i styrdokument för grundskolans tidigare år samt för högskolan. Vidare synliggör studien de olika sätt som lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola erfar fenomenet läxa. All empiri i denna studie kopplas till tidigare forskning inom de perspektiv studien utgår från.

Bakgrunden till min studie är statsmakternas ökade krav på matematikkompetens i lärarutbildningen och den tar sin utgångspunkt i forskning om vuxnas lärande i matematik och i forskning om affektiva faktorer i matematikdidaktik. Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka på vilka olika sätt lärarstudenter reagerar på statsmakternas krav. De dialektiska relationerna mellan motivation och motstånd hos studenter som tvingas återuppta studier i matematik undersöks kvalitativt och kvantitativ i en enkät. Resultaten visar att lärarstudenters lärande måste ses utifrån den vuxnes komplexa lärandesituation. Motivation och motstånd kan tas tillvara eftersom de båda rymmer lärandepotential. De bakomliggande orsakerna kan genom analyser och kategoriseringar synliggöra graden av förändringsbenägenhet hos drivkrafterna motivation och motstånd. / In 2007 mathematics was made into a compulsory subject in Swedish Teacher Training and the resulting increased requirements in mathematics for all teacher students, regardless of major, offers an occasion to study the affective dimensions in mathematics. The aim is to investigate different reactions demonstrated by teacher students when confronted with the new requirements. Motivation and resistance and the dialectic relationship between them are reviewed in a quantitative and qualitative study. The results shows that learning for teacher students includes the emotional, social and societal dimensions of adult learning and that both motivation and resistance includes a potential for learning.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att belysa den resa ett antal studenter med utländsk bakgrund har gjort när de har valt att läsa på lärarutbildningen samt vad som bidrog till att dessa lärarstudenter valde att utbilda sig till lärare. Begreppet resa i den här uppsatsen är metaforiskt och beskriver den kronologiska tidsprocess dessa studenter har tagit sig igenom från barndomen till tidigt vuxenliv. Jag har utgått från ett tidsperspektiv delat på tre episoder: Då som syftar till hur lärarstudenterna ser på den egna uppväxten i Sverige samt erfarenheterna från tidigare skolgång, Nu under pågående högskolestudier med allt vad det innebär att axla lärarrollen och slutligen Sedan med betoning på vilka förväntningar och förhoppningar dessa lärarstudenter bär med sig in i framtiden som blivande lärare. För att ta reda på det, har jag använt mig av en kvalitativ forskningsgrund med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Den empiriska insamlingen har tolkats inom ramen för teoretikerna Pierre Bourdieu och hans teorier om kapital, habitus och fält samt Beverly Skeggs begrepp respektabilitet. Lärarstudenternas berättelser skildrar vilken kamp det kan innebära att ha vuxit upp i den så kallade ”förorten”, gått i den svenska mångkulturella skolan och vidare till akademiska studier. Att bryta den negativa självrepresentationen som kan finnas i ett samhälle genom att investera i en utbildning för att kunna hjälpa andra människor, är den berättelse som lyfts upp tydligt här. Nyckelord: lärarstudenter, mångkulturalitet, respektabilitet, utländsk bakgrund. / The current qualitative study aims to shed light on some minority female students’ way “journey” to teacher education programmes and the factors that contributed to their choice of becoming teachers. The concept “journey” used here is metaphorical and describes the chronological process these student have gone and are still going through from childhood to early adulthood. The students’ stories are presented following three periods of time: The students’ stories about growing up in Sweden and the experience of previous schooling. Their stories of being student at the institute of teacher education with all that implies to become a future teacher with a defined teacher role and responsibilities. Lastly their aspirations and expectations during the future as future teachers with other ethnic background than Swedish. Data was collected through qualitative semi-structured interviews and was then analyzed using Bourdieu’s theories of “capital, habitus and field” as well as Beverly Skeggs concept of “respectability”. Teacher Student stories depicting the struggles it may mean having grown up in the "suburbs", passed through the Swedish multicultural school and on to academic studies. Breaking the negative stigmatization that might be in a society by investing in education to be able to help other people, is the story brought up here by these students.Keywords: minority background, multiculturalism, respectability, student teachers.

Syftet är att undersöka innebörden av handledares förutsättningar och förmågor att möjliggöra lärande för studenter under den verksamhetsförlagda utbildningen och att lyfta fram goda exempel som både direkt och indirekt kan hjälpa handledare till självreflektion och till att utveckla sin handledarfilosofi- och praktik. Studien bygger på enskilda intervjuer med handledare och fokusgruppsamtal med studenter inom lärarinritningarna förskola, grundskola och fritidshem. Det samlade materialet har bearbetats med hjälp av tematisk analys, vilken har framträtt som två huvudgrupper; förutsättningar för god handledning och handledares förmågor att genomföra god handledning. Materialet har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv vilket också utgör grunden för denna studie. I resultatet framträder faktorer som utgör god handledning, dessa är handledarutbildning, tidigare erfarenheter av ledarskap, motivation för uppdraget samt arbetslagets stöd och bidrag. Det är också handledares egna förmågor till uppdragsfokus, att skapa struktur och ordning och att metakommunicera, även förmågor att skapa tillåtande och utvecklande miljöer genom ömsesidigt och multipelt lyssnande, individanpassning och ömsesidigt reflekterande och lärande, att ge studenten möjligheter att pröva och ompröva i praktiken samt att eftersträva balans i bedömningen. Sammantaget är handledaruppdraget en stor uppgift som behöver lyftas och kontinuerligt följas upp för att kvalitet och likvärdighet ska möjliggöras, för blivande lärares skull – och för barnens. / The purpose is to investigate the significance of supervisors' prerequisites and abilities to enable learning for students during the internship program and to highlight good examples that can both directly and indirectly assist supervisors in self-reflection and in developing their supervisor philosophy and practice. The study is based on individual interviews with supervisors and focus group interviews with students in the teacher educations preschool, elementary school and after school programme. The collected material has been processed using thematic analysis, which has emerged as two main groups; prerequisites for good supervision and supervisor's abilities to conduct good supervision. The material has been interpreted from a socio-cultural perspective, which also forms the basis for this study. The results show factors that constitute good supervision, these are supervisor education, previous experiences of leadership, motivation for the assignment and the work team's support and supplement. It is also the supervisor's own abilities for mission focus, to create structure and order and to meta-communicate, also the ability to create permissive and developing environments through mutual and multiple listening, individual adaptation and mutual reflective and learning, to give the student opportunities to try and re-try in practice and to strive for balance in the assessment. All in all, the supervisor assignment is a major task that needs to be highlighted and continuously monitored in order for quality and equivalence to be made possible, for the sake of prospective teachers - and for the children.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka kompetenser lärarstudenter anser är viktiga för att kunna undervisa i källkritik på internet i SO-ämnena i årskurs 4–6, och i vilken utsträckning de anser att de hittills har fått möjlighet att utveckla dessa kompetenser under sin lärarutbildning. De kompetenser som belyses i studien utgår från TPACK-teorin, som beskrivs i denna uppsats och som består av tekniska kunskaper, ämneskunskaper samt pedagogiska kunskaper. Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Resultatet visar att majoriteten av de deltagande lärarstudenterna anser att kunskaper om digital teknik, ämneskunskaper samt pedagogiska kunskaper är viktiga för att kunna undervisa i källkritik på internet i SO-ämnena, i synnerhet kunskaper om media på internet samt om källkritiska metoder. Majoriteten av de deltagande lärarstudenterna upplever dock att de inte har fått möjlighet att utveckla dessa kunskaper hittills under lärarutbildningen, med undantag för ämneskunskaper inom SO samt en förståelse för syftet med att undervisa i källkritik på internet. Slutsatsen är att lärarutbildningen berör vikten av källkritik på internet i teorin men att det kan fokuseras mer på hur digital teknik och ämnesinnehåll praktiskt kan kombineras för att skapa god undervisning i källkritik på internet i SO-ämnena. / <p>SO</p>

Tidigare forskning, exempelvis James och Williams (2016), visar att utomhusundervisning kan bidra till ökad förståelse för naturen och dess resurser. Biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling är två viktiga begrepp i dagens samhälle, då klimathotet och minskningen av biologisk mångfald är ett faktum. Däremot saknas forskning om lärarstudenters syn och agerande för undervisning om ekologisk hållbar utveckling, vilket denna studie undersöker. Studien tar sin utgångspunkt i internationell forskning och i progressiva pedagogiken och pragmatismen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärarstudenter anser att lärarutbildningens utomhusundervisning kommer att påverka deras framtida yrkesroll. Endast lärarstudenter som läser till grundlärare med inriktning mot årskurs 4 - 6 och som läst en kurs i naturvetenskap deltar. Både en enkätundersökning och intervjuer används för datainsamling. Lärarstudenterna kommer från fyra högskolor i Västsverige och samtliga går samma termin i sin utbildning. För att uppnå syftet utgår arbetet från följande frågeställning: Hur anser lärarstudenter, i Västsverige, att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald, på lärarutbildningen, bidrar till deras framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling? Studien består av 39 enkätsvar och tre intervjuer, genomförda med lärarstudenter. Intervjuerna och enkäten analyserades individuellt genom kodning av intervjuer och enkätens öppna frågor samt genom en analys av slutna frågor i statistikprogrammet SPSS. Bortfallet av enkätsvar var försumbart Studiens teoretiska ramverk var en del av analysmetoderna och fanns med under hela arbetet. Intervjuerna och enkätundersökningen bidrog till fördjupade kunskaper om lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling. Lärarstudenterna visade sig positiva till undervisning i utomhusmiljöer och hävdade att det var viktigt för eleverna att förstå konsekvenserna av vårt handlande gentemot naturen. Samtliga visade på didaktiska kunskaper, från utbildningen, som är direkt överförbara till deras framtida elever i agerandet för ekologisk hållbar utveckling. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk visar att aktiviteter i utomhusmiljöer, där eleverna får använda flera sinnen, bidrar till ökade kunskaper och medvetenhet om naturen. Lärarstudenterna ansåg att ekologisk hållbar utveckling är bland det viktigaste vi kan undervisa om idag, liksom att ge eleverna verktyg för att kunna främja den ekologiskt hållbara utvecklingen. Slutsatsen är att utomhusundervisning, för lärande om biologisk mångfald, har en till övervägande del positiv effekt på lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling.

The main purpose of this Master’s thesis is to contribute to anincreased understanding of student teacher’s informationseeking for their studies. The role of cognitive authorities andapproaches to the critical evaluation of sources are taken intoaccount as well as what student experiences of informationseeking imply for their future profession. The study takes asociocultural perspective and the empirical material is based oninterviews with six student teachers at the end of theireducation. The interviews have been analysed with a departurepoint in the research questions to the following themes; seekingand finding information, critical evaluation of sources and,analysing and using information.The major findings concern the teacher students’ emphasis onthe importance of the critical evaluation of sources and theirscepticism towards Internet use, both for their own studies aswell as for their future pupils. The student teachers expressedawareness of cognitive authorities when seeking information informal printed sources, but they were not fully aware of the roleof teachers and supervisors as cognitive authorities. Several ofthe informants expressed a need for teaching methods related toinformation seeking. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this Master’s thesis is to examine student secondaryteachers’ perceptions of the role of the school library libraries aswell as compare results with an earlier study. The followingquestions were posed:1. How do student teachers view the school library?2. How do student teachers view the role of the school library inschool and for school work?3. How do student teachers expect to use the library in education?Data was collected through qualitative semi-structured interviewsand analysed using Loertscher’s eight level taxonomy of schoollibraries. The results of the analysis of the empirical datashow that student teacher’s perceptions of library andinformation seeking are almost identical to views held by the studentteachers in Böwes study conducted 15 years ago. / Program: Bibliotekarie

It is very important to gain knowledge and better understanding for people with dyslexia in other words people with reading and writing difficulties. I have therefore chosen to learn more about this subject. In my study, I have focused on adult people with dyslexia. This study is about four student teachers different experiences of dyslexia during their studies. The aim is to find out how the student teachers diagnosis has affected their education situations of these areas; the need for help, environmental significance, management of the different reading and writing tasks in their education and the advantages they believe there is in their future work as teachers. As a research method I have used qualitative research and qualitative interviews. The participants in this study are four female persons in the ages of 23 to 25 years old. The results showed that the need for assistive help devices varied because of the student teachers different experiences. The students spoke about the help they got from classmates and family members. The surroundings affected them both in a positive way and in a negative way. The participants various diagnosis affected them in different ways when it comes to dealing with various school assignments. The participants used different methods to overcome their difficulties in school. The advantages that the participants believed that they had were the ability to recognize pupils with different difficulties in the classroom.

This essay aims to investigate the teacher trainees’ relation to gender equality and gender in education. The studie is based on surveys and interviews, where the results will be problematized based on feminist and gender theory.  The essay relies on three questions. The first question deals with how teacher trainees estimate their opportunity to work with gender equality and gender issues in their teaching, in accordance with the Swedish curriculum. The second and third question focuses on how teacher trainees believe they are given the right tools to work with issues of gender equality, as well if their personal opinions and interests effect their teaching about gender equality and gender.  The results show, that according to teaching trainees, the curriculum tends to provide opportunity for using an equality perspective in teaching. Furthermore it is revealed that the education has resulted in some tools for dealing with gender equality and gender issues. However it appears that they wish to have more tools which they can use to work with gender equality in their teaching. The final question deals with how teacher trainees’ own interests and personal opinions appear in their teaching. The analysis reveals that their own opinions could affect their teaching but that they always try to base their teaching on the values of the Swedish curriculum