I have in this essay focused on the attitude towards the medieval muslims in swedish textbooks, in the subject of history from the years between 1954 and 2012. I have made an analysis on the discourse in the books and what they says about the muslims who lived before 1500 AD. The theory I have is a Postcolonial one from the authors Edward Said, Ania Loomba and Leela Gandhi. I have also analyzed the rhetorics the authors have used in every textbook. The results I have identified is that the attitude towards the muslims have changed during the years, from a generalizing view that says that the muslims were driven by the religion and that they were different from the Christian European society that existed during the same time. During the years the attitude changed to be more objective and don´t focus so much on the religion as a power over the will of the people and more towards economic and political reasons for the expansion during the 7th and 8th century. The religious tolerance towards Jews and Christians during the islamic reign in the Middle East is presented and is mentioned in most of the books during all of the decades. My conclusions according to the theory is that the change in the attitude can be a result of a higher level of knowledge about the medieval muslims and a decrease in how much the postcolonial theory have influenced the authors.

Syftet med studien är att kartlägga vilka typer av problemlösningsuppgifter som förekommer i Matte Direkt Borgen 4A och Prima Formula 4. Vidare ämnar studien undersöka vilka möjligheter problemlösningsuppgifterna skapar för att utveckla de olika faserna i problemlösningsprocessen. Samt att undersöka vilka matematiska kunskaper som kan utvecklas genom arbete med uppgifterna.   För att nå ett resultat att analysera konstruerades ett ramverk, vilket bygger på  bland annat idéer från forskarna Pólya, Schoenfeld, Lester och Taflin samt variationsteorin. Detta ramverk användes sedan i form av ett antal frågor som ställdes mot, dels problemlösningsuppgifterna i läroböckerna, och dels lärarhandledningarna.   Vid kategorisering av uppgifter, som i läroböckerna benäms som problemlösningsuppgifter, visar resultatet att majoriteten av uppgifterna kategoriseras som Rika och Övriga problem. Det förekommer även Textuppgifter och Rutinuppgifter. Resultaten visar också att uppgifterna skiljer sig åt i karaktär och fokuserar på olika delar av problemlösningsprocessen. Alla delar i problemlösningsprocessen tränas i arbete med uppgifterna. Av resultatet framgår det också att det förekommer variationsmönster i läroböckerna.   Analysen synliggör att problemlösningsuppgifterna i läroböckerna förvisso kommer med stora utvecklingsmöjligheter för eleverna men även att stort ansvar ligger på läraren i arbetet med uppgifterna.

Läromedel har ett stort inflytande över matematikundervisningen och valet av lärobokeni Sverige har överlämnats till den enskilde läraren och skolan. Granskning av läromedel kan anses vara en viktig del för att säkerställa kvaliteten. Läroboksanalys kan göras på flera olika sätt, där vi har valt att utgå från innehållsanalys inom ett utvalt område. Syftet med arbetet är att analysera tre läroböcker från åk 9 med fokus på problemlösning inom taluppfattning och algebra. Det som skiljer denna studien från övriga är att vi har utgått från ett relativt okänt teoretiskt ramverk, Chevallards Antropologiska didaktiska teori med praxeologi som analysverktyg.Vårt resultat överensstämmer med andra undersökningar gjorda inom läromedelsanalys,att det finns få problemlösningsuppgifter i läroböcker och att de oftast är placerade i slutet av kapitlet eller boken. Vidare analyserades problemlösningen utifrån det matematiska innehållet. I analysprocessen fastställdes att problemlösningsuppgifter kräver av eleven att ha en övergripande kunskap inom flera matematiska områden tillsammans med en kognitiv förmåga att dra slutsatser utifrån givna villkor. Eleven ska tillika kunna använda flera olika metoder för att kunna lösa problemlösningsuppgifterna.

Denna studies syfte var att undersöka det utrymme kvinnor respektive män gavs i historieläroböcker avsedda för årskurs 4-6 samt studera vilka sammanhang könen gavs tillträde till. Studien har utgått från tre forskningsfrågor gällande vilket utrymme kvinnor respektive män gavs, på vilka sätt kvinnor gavs utrymme samt i vilka sammanhang kvinnor och män förekom. För att kunna besvara denna studies forskningsfrågor har två historieläroböcker skrivna efter införandet av den nuvarande läroplanen, Lgr 11, analyserats. Det insamlade materialet som bestod av kvinnliga respektive manliga omnämnanden analyserades utifrån Yvonne Hirdmans genussystem. Studiens resultat visade att män gavs ett mycket större utrymme än kvinnor. Det var främst genom namngivna personer som både kvinnor och män gavs utrymme i historieläroböckerna. Kvinnor förekom både i huvudtext men också genom additiva inslag i form av underrubriker, textrutor, bildtexter, ordlistor, tidslinjer och genom små figurer som kommenterade det som stod i huvudtexten. Kvinnor förekom främst i sammanhang kopplade till äktenskap och familj medan män främst kunde kopplas till sammanhang gällande makt- och politiska positioner.

Läroboken har en central roll i den svenska matematikundervisningen. Det är ett av de huvudsakliga undervisningsunderlagen som läraren använder sig av. Därmed påverkas undervisningen av lärobokens innehåll. Att ha olika typer av uppgifter som kan lösas med olika lösningstekniker främjar elevers begreppsförståelse. Sedan införandet av gymnasieskolan år 1971 har Sverige haft fyra läroplansreformer: Lgy70, Lpf94, Gy2000 och Gy11. Syftet med examensarbetet är att bidra med en förståelse för hur läroböcker från olika läroplaner har behandlat proportionalitetsbegreppet. Proportionalitet är ett begrepp som är centralt i matematikundervisningen, från lågstadiet till gymnasiet. Studien fokuserar på skillnaden av variation i läroböckernas exempeluppgifter rörande proportionalitet.Innehållsanalysen gjordes med hjälp av ett analysverktyg som är skapat från teoretiska begrepp inom Anthropological Theory of the Didactic (ATD). Analysverktyget delade in uppgifterna i tre huvudkategorier: uppgiftstyp, lösningsteknik och teori (statisk och dynamisk proportionalitet). Didaktisk transposition är en subteori till ATD och beskriver hur kunskap väljs ut och transponeras från läro- och kursplanen till eleverna. Läromedelsförfattare är en del av den didaktiska transpositionen, då de analyserar och tolkar läro- och kursplaner vid utformandet läroboken. Resultatet visar att det finns mindre skillnader mellan läroböckerna rörande fördelningen av statisk och dynamisk proportionalitet. Läroböckerna skiljer sig gällande fördelningen av uppgiftstyp i exempeluppgifterna. Läroboken från Lpf94 har mest variation av uppgiftstyper. Läroböckerna skiljer sig även åt gällande fördelningen av lösningstekniker i exempeluppgifterna. Läroboken från Gy11 har mest variation gällande lösningsteknik i exempeluppgifterna. Lärare bör analysera läroböcker och kunna välja ut uppgifter till elever och därefter komplettera sin undervisning så att elever får en variationsrik undervisning. Således är det lärarens yttersta ansvar vid den didaktiska transponeringsprocessen att utforma undervisningen så att den vilar på den kunskap som läro- och kursplanen ska förmedla.

This study examines the selection and portrayal of the romantic era’s authors and literary traits in three textbooks for the upper secondary course Swedish 2 using hermeneutic qualitative analysis with comparative elements. The textbooks are examined through the lens of gender oriented and postcolonial literary theories. The results show that the textbooks present a unified view of the traits of the romantic era and uphold the author Johann Wolfgang von Goethe as the main representative of the ideals of the romantic era. Female authors are largely underrepresented in two of the textbooks, and treated differently from male authors in all textbooks, with more emphasis being placed on their private lives, relationships with men and engagement in women’s issues rather than literary and societal impact. Non-western authors and literary works are completely absent from the sections on romanticism, and postcolonial themes in romantic literature are largely overlooked.

Läroböcker är en viktig del av undervisningen och de kan påverka inlärning, därför är det avintresse att ta reda på vilka beståndsdelar man kan dela in dem i, hur en svensk lärobok ser utjämfört med andra länders, samt vad forskning säger om hur dessa attribut kan påverkaläsaren. Detta har jag gjort i det här arbetet via en textanalys.Textanalyser i allmänhet, och läroboksanalyser i synnerhet, är inget nytt, utan det är envedertagen metod för att bryta ner texter. I det här arbetet lånar jag analysmetoder från fleraolika tidigare forskare och applicerar dem på en svensk lärobok i kursen matematik 1b.Bland de valda attributen finns fysiska egenskaper, språk (pronomen, passiva meningar,specialistord och uppmaningar) och innehåll (berättande text, övningar, aktiviteter och löstaexempel).Bland resultaten märks att författarna till den valda boken har en tydlig närvaro i texten, vilketvisas genom ett tätt användande av personliga pronomen i första person (vi). De använder sigäven av många aktiviteter och försöker på så sätt bygga en relation med läsaren. Det ärpositivt att författarna på det här sättet får läsarens förtroende, men för de läsare som inte kaneller vill identifiera sig med det skrivna vi kan det istället få en negativ effekt på lärandet.Specialistord har också en dubbelnatur. De är nödvändiga i specialområden som t.exmatematik, och en positiv effekt de kan ha på lärandet är att de etablerar författaren som enauktoritet. För mycket specialistord kan däremot få motsatt effekt genom att göra textensvårbegriplig.Delar av analysen är svår att applicera på matematisk text, vilket ger en viss osäkerhetsfaktor ijust de resultaten.

Läroböcker är en viktig del av undervisningen och de kan påverka inlärning, därför är det av intresse att ta reda på vilka beståndsdelar man kan dela in dem i, hur en svensk lärobok ser ut jämfört med andra länders, samt vad forskning säger om hur dessa attribut kan påverka läsaren. Detta har jag gjort i det här arbetet via en textanalys.Textanalyser i allmänhet, och läroboksanalyser i synnerhet, är inget nytt, utan det är en vedertagen metod för att bryta ner texter. I det här arbetet lånar jag analysmetoder från flera olika tidigare forskare och applicerar dem på en svensk lärobok i kursen matematik 1b.Bland de valda attributen finns fysiska egenskaper, språk (pronomen, passiva meningar, specialistord och uppmaningar) och innehåll (berättande text, övningar, aktiviteter och lösta exempel). Bland resultaten märks att författarna till den valda boken har en tydlig närvaro i texten, vilket visas genom ett tätt användande av personliga pronomen i första person (vi). De använder sig även av många aktiviteter och försöker på så sätt bygga en relation med läsaren. Det är positivt att författarna på det här sättet får läsarens förtroende, men för de läsare som inte kan eller vill identifiera sig med det skrivna vi kan det istället få en negativ effekt på lärandet.Specialistord har också en dubbelnatur. De är nödvändiga i specialområden som t.ex matematik, och en positiv effekt de kan ha på lärandet är att de etablerar författaren som en auktoritet. För mycket specialistord kan däremot få motsatt effekt genom att göra texten svårbegriplig.Delar av analysen är svår att applicera på matematisk text, vilket ger en viss osäkerhetsfaktor i just de resultaten.

Införandet av programmering i den svenska grundskolans läroplan har skapat utmaningar för lärare, som står inför komplexiteten att integrera denna nya komponent i en redan befintlig läroplan. Trots att det har gått flera år sedan programmering inkluderades i LGR11 och förstärktes i LGR22, upplever lärare fortfarande svårigheter med att införliva programmering i matematikundervisningen. Läroböckerna får därmed en betydande roll i matematikundervisningen och kan verka som stöd för lärare när de utformar sin undervisning. Denna undersökning syftar till att analysera hur läroböcker i matematik på högstadiet integrerar programmeringsinnehåll. Genom att utvärdera mängden och kvaliteten på programmeringsuppgifter undersöks hur dessa uppgifter utmanar elevernas kognitiva förmågor och främjar matematisk förståelse. Metodologiskt använder undersökningen en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, där uppgifter i utvalda läroböcker systematiskt kategoriseras och utvärderas. Tre läroboksserier från skilda förlag analyseras för att täcka ett representativt urval av material som används i svensk högstadiematematik. Resultaten avslöjar signifikanta skillnader i hur läroböckerna integrerar programmering, både gällande kvantitet och komplexitet, var i läroböckerna programmeringsuppgifter återfinns och även i graden av instruktion och vägledning lärare och elever ges. I diskussionen understryks behovet av en balanserad integration av programmering i matematikundervisningen för att förbättra elevernas matematiska och programmeringsmässiga förmågor. Forskningen pekar på att läroboksinnehållet spelar en kritisk roll i utbildningen och att en medvetenhet om innehållets kognitiva krav är avgörande för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att tillgodogöra sig ämnesinnehållet.

This essay is a textbook analysis of the economic content in two textbooks designed for the upper secondary school course social studies 1a1. The aim of the study was to investigate the interaction between the content of the textbooks and the requirements outlined in the curriculum for the course social studies 1a1 particularly concerning the subject of personal finance. Through a meticulous analysis of the textbook content, the study explored whether the textbooks reflected these requirements and provided students with opportunities to develop their economic knowledge. The analysis revealed that the textbooks predominantly focused on presenting factual information and explanations within the economic subject. However, opportunities for students to engage in deeper reflections and receive normative guidance were lacking. This suggests that the textbooks might not fully meet the curriculum's demands to offer students the chance to develop their economic knowledge in a more analytical and critical manner. In conclusion, both textbooks were found to have deficiencies in meeting the curriculum's requirements, though in different ways. The study underscores the importance of social studies teachers being highly conscious of their choices in textbooks and teaching materials. Additionally, teachers should draw on their education and life experiences to complement the content in textbooks and ensure that all aspects of the central content for the course are addressed, especially when certain textbooks omit certain points.