Syftet är att undersöka hur kampen för allmän och lika rösträtt framställts i svenska läroböcker från början av 1900-talet fram till idag. Med hjälp av läroboksanalys har nio stycken läroböcker granskats. Denna analys gjordes för att se om det gick att urskilja någon förändring hur läroboksförfattare under 1900-talet har behandlat vägen till kvinnlig rösträtt och om några av de utvalda böckerna har förmedlat ett genus- och jämställdhetsbegrepp. Resultatet av läroboksanalysen har visat att läroböcker framställer den kvinnliga rösträtten som något positivt, då det medför till ”äntligen demokrati i Sverige”, dock förmedlar inga av läroboksförfattare vad som händer efter rösträtten. Då läroböckernas perspektiv över tid inte har förändrats, utan författarna vidhåller fortfarande en liknande konstruktion det vill säga att några avsnitt och ”sanna” fakta alltid är rådande. Fastän senare tiders uppmärksammande av genushistoria, kvinnohistoria och synliggörandet av kvinnor hanterats går inte detta att urskilja som en vidare tendens i litteraturen. Under denna period har inte läroböckerna förändrats utan behandlar likartade aspekter och teorier. Nya tankar och synsätt som har skapats har inte bidragit till förändringar utan böckerna fortsätter basera samma ”sanna” fakta i en kronologisk ordning, de gamla texterna har inte omarbetats något nämnvärt. / The aim of this dissertation is to investigate how the struggle for universal suffrage is depicted in Swedish textbooks from the early 1900s until today. The investigation seeks to discern the depiction of women’s struggle for suffrage and to discern whether there is a tendency towards possible change in how textbook authors have depicted this over time. The investigation will be conducted through scrutinizing and analyzing nine textbooks of history. The results from the analysis show that the textbooks depict women’s suffrage as a positive matter, since it results in the feeling of “finally democracy in Sweden”. However, none of the authors of the textbooks attempt to convey what happens after the gain of suffrage. The perspectives in the textbooks do not seem to have changed over time, since the authors still uphold a similar design. In addition, all textbooks seem contain certain passages where “true” facts are predominant. Despite of recent years of acknowledging gender history, women’s history and the increased visibility of women this cannot be discerned as a tendency in the investigated literature. Throughout the scope of analyzed textbooks there is no particular visible change over time, but instead all of the textbooks seem to treat similar aspects and theories. New ideas and approaches that have occurred do not seem to have contributed to any change in the textbooks. The same facts based on “truth” are conveyed in a chronological order, and the older texts are not substantially rewritten.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka för och nackdelar det finns med att låta läroboken i matematik styra undervisningen. Vi vill också få en bild av om det skulle vara möjligt att i matematikundervisningen helt eller delvis frigöra sig från läroboken. Våra resultat bygger på litteraturläsning, observationer av tre lektioner i olika klasser och intervjuer av två klasslärare och åtta elever i år tre. Eleverna är representativa både vad gäller genusperspektivet och vad gäller olika prestationsförmågor. Resultaten från våra klassrumsbesök är grundade på kvalitativa undersökningar. Intervjuerna har gjorts utifrån uppgjorda frågeformulär (se bilaga 3 & 4 ).Att läroböcker i matematik har betydelse för både lärare och elever förstärks genom vår undersökning. Sannolikt är det så att det inte har skett särskilt genomgripande utveckling i sättet att undervisa i matematik. De intervjuade lärarna har många års erfarenhet och känner sig därför trygga med att använda läroboken som komplement till sin undervisning. De intervjuade eleverna har en positiv inställning till matematikboken vilket bidrar till att de i högre grad än lärarna vill använda sig av sina läroböcker i matematik. Utifrån våra observationer och intervjuer med eleverna har vi blivit medvetna om att innebörden av att kunna matematik likställdes med att kunna räkna många sidor i sina matematikböcker. Vi har blivit varse, utifrån vår undersökning, att det finns fler fördelar än nackdelar med användandet av läroböcker i matematikundervisningen. Därmed inte sagt att läroboken borde inta en central roll i undervisningen.På frågan om det går att genomföra matematikundervisning som inte helt eller delvis styrs av en lärobok visar vår undersökning också tydligt att de intervjuade lärarna tagit flera steg i denna riktning. Den laborativa undervisningen intar en central roll i de båda observerade klasserna. Våra observationer och intervjuer med elever visar dock att läroböcker är mer lockande än ett varierat undervisningssätt där läroboken inte är i centrum.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i läroböcker i samhällskunskap för grundskolans senare år. För att kunna urskilja den övergripande framställningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys använts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av våra iakttagelser.Som stöd för vår analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hämtat stöd från tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. Vår undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester från den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem. Vi ser också en framställ-ning av afrikaner och Afrika där anonymitet och generaliseringar förekommer men alla bilder förmedlar inte alltid negativt budskap utan tvärtom oftast positivt. Framför allt när det handlar om bilder som skildrar vardagshändelser. Läromedelsförlagen har i de flesta fall lyckats att förmedla samma budskap i bild och kontext vilket är viktigt för en god inlärningsprocess. Vi har i vår semiotiska bildanalys gett exempel på både när läro-medelsförlagen har lyckats och misslyckats med att förmedla samma budskap i både bild och kontext.

Denna uppsats undersöker hur genusperspektivet synliggörs i historieläroböcker för grundskolans senare år. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur läroböckerna redogör för makstrukturerna mellan män och kvinnor och undersöka möjligheterna för hur en förståelse av det temporala sambandet (då, nu, sedan) kan utvecklas hos läsaren d v s en utvecklingsprocess av historiemedvetande. Undersökningen är uppbyggd kring teorier om historiemedvetande och genus av historikern Niklas Ammert (historiemedvetande) och genusforskaren Yvonne Hirdman (genus). Undersökningen visar att maktstrukturerna mellan könen redogörs i delar av texterna, men att det saknas en röd tråd i textbeskrivningarna som helhet. Förståelsen för det temporala sambandet underlättas bara i enstaka delar av lärobokstexterna då faktorer från Niklas Ammerts kategorier för historiemedvetandet läroprocesser synliggörs. Lärobokstexterna i sin helhet bidrar dock inte till en vidare förståelse av det temporala sambandet / This essay examines how the gender perspective is visualised in history textbooks for the later years of primary schools. The purpose of this survey is to find out how textbooks describes the power structure between men and women and to examine the possibilities for how an understanding of the temporal connection (then, now and later) can develop for the reader, i.e. a developing process of history consciousness. The survey is built upon theories about history awareness and gender of historian Niklas Ammert (historical consciousness) and gender researcher Yvonne Hirdman (gender). The survey shows that the power structures between the genders are described in parts of the texts, but there is a main theme missing in the text description as a whole. The understanding for the temporal connection is made easier only in single parts of the textbooks due to factors from Niklas Ammerts categories for history consciousness is visualized. The textbook as a whole does not contribute to a further understanding of the temporal connection.

SammanfattningJönsson, Fredrik och Kostadinovski, Jovan. Det skånska kriget och försvenskningen iläroböckerna. (A textbook analysis – when Scania became Swedish) Individ ochsamhälle, Lärarutbildningen, 180 poäng, Malmö högskola 2007.Syftet med detta arbete är att undersöka hur det skånska kriget och försvenskningenbehandlas i några av grundskolans vanligaste läroböcker. Vi ville även veta vilkenbetydelse läroboken har för genomförandet av undervisningen.Arbetet ger en sammanfattning av Skånes historia och en överblick av hur vi som lärarekan motivera studier om Skåne utifrån våra nuvarande styrdokument.Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i historiedidaktiken och betydelsen av etthistoriemedvetande. Vad är ett historiemedvetande och behöver vi detta? Den metod vifrämst använder oss av för att få svar på våra frågor är läroboksanalys. Som ettkomplement använder vi oss av en enkätundersökning för att lyfta fram lärobokensbetydelse i historieundervisningen.Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att urvalet kring det skånska kriget ochförsvenskningen är begränsat i läroböckerna och att de förklaringar som finns ärbristfälliga då de bland annat inte lyfter fram olika perspektiv av historien. Vårenkätundersökning visar även att läroboken fortfarande är grundläggande för planeringoch genomförande av historieundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera olika representationer av familj och släktskap i historieläroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieämnet i skolan. De teoretiska ramarna är feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte är att synliggöra och problematisera sociala kategorier såsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden är kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken läroböcker i historia för grundskolans senare år. Undersökningen visar att familj och släktskap förekommer i främst två olika sammanhang i läroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfären i anslutning till vardagsliv, hem och hushåll, dels i den offentliga sfären i anslutning till den politiska makteliten. Släktskap framställs som att det har haft en viktig historisk betydelse, men denna betydelse tonas ned när läroböckerna kommer fram till nutid. Vissa av läroböckerna har många och nyanserade familjerepresentationer, medan andra knappt hade några alls. Framställningarna av familjen blir allt mer normativa ju närmare nutid de ligger, vilket kan te sig paradoxalt i dagens mångkulturella och pluralistiska samhälle. I förlängningen kan detta få som konsekvens att elever som läser de undersökta läroböckerna kan ha svårt att relatera till och känna igen sig i beskrivningarna av dagens familjeförhållanden. Historieböckerna riskerar därmed att exkludera vissa elever, och vi får en historieundervisning som inte riktar sig till alla.

Föreliggande studies syfte är att undersöka om det finns en samstämmighet i hur samhällskunskapslärare definierar demokratibegreppet. Vidare syftar även studien till att undersöka huruvida det finns en samstämmighet i vilka arbetssätt och examinationsformer som används inom samhällskunskapen gällande demokratimomentet. Detta görs med hjälp av Öberg och Bäckströms studie (2021) som undersöker en eventuell kanon inom samhällskunskapen på högstadiet. I denna studie används Dahls polyarkidefinition och Schumpeters klassiska demokratidefinition för att analysera och utläsa kriterier för demokratier ur läroböcker och lärarsvar. Undersökningen genomförs med läroboksanalys samt en enkät och är därför en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien visar att det finns en samstämmighet gällande hur samhällskunskapslärare i stort arbetar och examinerar i delområdet demokrati. Vidare finns en överensstämmelse mellan hur lärare och läroböcker definierar begreppet demokrati. De båda fokuserar på att demokrati innebär att folket väljer företrädare för att föra deras talan, vilket pekar på att Schumpeters demokratidefinition är den som dominerar demokratiundervisningen. Dock förekommer Dahls kriterier, men beskrivs ofta som ett komplement till demokrati som ett folkstyre. Dessa kriterier (exempelvis yttrandefrihet) skildras mer som mänskliga rättigheter än en förutsättning för demokrati. Två läroböcker är tydligt kopplade till Schumpeters demokratidefinition, två läroböcker är ett mellanting men med Schumpeters definition i förgrunden. En lärobok, Arena 123, sticker ut och är mer präglad av Dahls demokratidefinition än Schumpeters.

Mellan den traditionella skolmatematiken (Civil, 2002) och den matematik som används på arbetsplatser finns det en lucka. Elever som går på yrkesprogram saknar ofta motivation för matematikämnet och upplever att matematiken i gymnasieskolan är abstrakt och saknar förankring i det kommande yrkeslivet. Samtidigt visar flertalet studier stora positiva effekter hos de elever som arbetar med matematik som kopplas samman med elevernas framtida yrkesliv (Muhrman, 2016). Matematik som kopplas samman med yrkesämnen kan bland annat kallas för yrkesmatematik. Syftet med den här studien är att genom en analys av läromedel kunna beskriva vad lära yrkesmatematik innebär. För att studera läromedlen har jag använt mig av aktivitetsteori som ett analytiskt verktyg och från analysen har jag skapat ett aktivitetssystem som representerar aktiviteten lära yrkesmatematik.

Denna studie undersöker hur läroböcker i Svenska 1 för gymnasiet återskapar könsnormer och stereotyper genom språket. Studien använder ett kvantitativt och kvalitativt tillvägagångssätt och utgår från tre utvalda läroböckers litteraturkapitel. De teoretiska utgångspunkterna är kritisk diskursanalys tillsammans med delar ur Judith Butlers och Yvonne Hirdmans genusteorier. Det metodologiska tillvägagångssättet är kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet visar att män är överrepresenterade i läroböckerna och att könsnormer och stereotyper återskapas genom språket. De könsuttryck som återfinns i läroböckerna är normativa där män framställs som ett subjekt medan kvinnor porträtteras som den andra.

Ethics is overall an important subject in school education but distinguishes in religious education compared to other school subjects. I have chosen this subject in the light of the fact that there’s not been done much research about the didactics of ethics. The aim of this study is to analyze three textbooks on religious education to see what didactic choices are made within the subject of ethics. The purpose is to investigate the space ethics is given in the books, what topics are discussed and how the content is described. The purpose of this study will be answered by the following questions: How much space is given to the subject of ethics in the textbooks? What topics from the curriculum are concerned and which ones are excluded? In what context is the subject of ethics attended and how is the content described?  The study was approached through a quantitative and qualitative text analysis. The theoretical framework is based on the term selective tradition by Raymond Williams and Basil Bernstein’s concept of classification. Selective traditions refer to patterns within different subjects and thus helps me analyze the patterns I encounter in the textbooks. Classification refers to the relation between subjects which helps me analyze the relation between ethics and religion. Results show like previous research that ethics is not prioritized in none of the textbooks as it is given very little space. Furthermore it turns out that only one out of the three books concerns most of the topics from the curriculum. The results also show that two out of the three books describes ethics in a religious context thus emphasizing the importance people’s beliefs have on their morality.