Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden och ideal som skolan, genom läroböcker i ämnet Hem- och konsumentkunskap, förmedlat om konsumtion och om det går att se förändringar under den undersökta perioden, 1962-2008. Genom en litteraturstudie lyfts diskursiva förändringar fram i nyare konsumtionskulturforskning och textanalysen av läroböckerna söker bland annat efter spår från denna forskning. Resultaten visar bland annat att en konsumtionskritisk syn genomsyrar läroböckerna under hela den undersökta perioden. Endast en rationell konsumtion, som utgår från grundläggande mänskliga behov, anses vara legitim medan övrig konsumtion, som t.ex. konsumtion sammanhängande med identitets-skapande, ses som felaktig. Således får konsumtionskulturforskningen inte genomslag i de undersökta läroböckerna. Resultaten visar även att läroböckernas idealkonsument fram till mitten av 1980-talet präglats av sparsamhet med egna resurser, medan det därefter varit hushållning med jordens begränsade resurser som motiverat en återhållsam konsumtion.

I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition – en historiedidaktisk studie. Resultatet av vår studie visar främst på skillnader beträffande läroböckernas sätt att framställa deras flödestexter med avseende på problematisering kontra deskription. Detta samt att vissa böcker bättre och framför allt mer konkret än andra förhåller sig till uppsatta kursmål. Vad gäller historiesyn kunde vi utifrån våra analyser urskilja en övergripande positivistisk grundsyn men med både eklektiska drag samt tydligt uttalad historiematerialism.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagångsväljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhällsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen.   Den metod som används är en kvantitativ och kvalitativ text- och läroboksanalys med ett läroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestämmandelagen, MBL, i läroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel.   Det resultat som framkom är att MBL behandlas mycket olika. Olika synsätt på undervisnings syfte (konceptioner) framträder. Två läromedel (båda utgivna 1993) problematiserar frågan och redovisar motsättningar gällande MBL, en med ett samhällsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv. Övriga gör ett konstaterande i ett ekonomiskt rationellt/vetenskapligt angreppssätt. Två aktuella läroböckerna behandlar inte alls frågan. Tendensen eller attityden till MBL är positiv i tre och negativ i fyra av läroböckerna. Textomfånget har minskat från 1 procent eller mer (1993) till mindre än 1/10-dels procent av böckernas textmassa.   Slutsatsen är att moderna läromedlen i företagsekonomi inte utnyttjar stoffets möjligheter till att stimulera till politiskt engagemang genom kritisk granskning av olika företeelser, självständiga ställningstaganden eller genom att påvisa den politiska konflikten bakom lagstiftningen.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar i år 3 till 9 på en skola, medvetet arbetar med läsning och tränar elevers läsförståelse och läsförmåga. Syftet var även att se hur läsundervisningen på skolan förhåller sig till Frank Smiths och Caroline Libergs teorier om läsning. Undersökningen genomfördes i två delar, dels genom enkätstudie och dels genom läroboksanalys av två läroböcker som används på skolan. Enkäten besvarades av fyra klasslärare och nitton ämneslärare på skolan. Resultaten visade att majoriteten av lärarna har formell utbildning om hur läsförmågan utvecklas, men flertalet anser att deras kompetens inte räcker till för att hjälpa eleverna att bli bättre läsare. Majoriteten använder också undervisningsmetoder där eleverna får öva läsförmågan minst en gång i veckan. De flesta lärarna använder läroböcker regelbundet och av de analyserade böckerna ansågs historieboken inte ha ett särskilt meningsfull innehåll medan svenskboken ansågs ha ett meningsfullt textinnehåll.

<p>Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagångsväljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhällsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen.</p><p> </p><p>Den metod som används är en kvantitativ och kvalitativ text- och läroboksanalys med ett läroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestämmandelagen, MBL, i läroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel.</p><p> </p><p>Det resultat som framkom är att MBL behandlas mycket olika. Olika synsätt på undervisnings syfte (konceptioner) framträder. Två läromedel (båda utgivna 1993) problematiserar frågan och redovisar motsättningar gällande MBL, en med ett samhällsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv. Övriga gör ett konstaterande i ett ekonomiskt rationellt/vetenskapligt angreppssätt. Två aktuella läroböckerna behandlar inte alls frågan. Tendensen eller attityden till MBL är positiv i tre och negativ i fyra av läroböckerna. Textomfånget har minskat från 1 procent eller mer (1993) till mindre än 1/10-dels procent av böckernas textmassa.</p><p> </p><p>Slutsatsen är att moderna läromedlen i företagsekonomi <em>inte</em> utnyttjar stoffets möjligheter till att stimulera till politiskt engagemang genom kritisk granskning av olika företeelser, självständiga ställningstaganden eller genom att påvisa den politiska konflikten bakom lagstiftningen.</p>

Christianity has for a long time played a significant role in the Swedish school system, which can be seen in the syllabus of the course religion in 2011 where Christianity got a special status and the Christian alignments were explicit named. The aim of this essay was to see whether, and if so how, Christianity and its three alignments – Catholicism, Orthodoxy and Protestantism – had developed a greater impact in religion textbooks for grades 7–9 adapted to Lgr 11 compared to Lpo 94 and partly to see if there had been any changes and to what extent. The main question concerned whether Christianity had a greater impact in religion textbooks adapted to Lgr 11 than Lpo 94 and how Christianity could be seen as culture-religion. The sub-questions concerned whether there was any differences in what Christianity is and to what extent Christianity were represented in religion textbooks, but also if any difference to what range the three alignments where represented. The study consisted of six religion textbooks for grades 7–9, where three were adapted to Lpo 94 and three to Lgr 11. The study had a quantitative and a deductive approach. Frequency analysis and quantitative content analysis were used to study how Christianity was represented, and to what degree. The deductive approach was based on the National Agency for Education statement (1996, 2002, 2011) on what Christianity consists of in the syllabus of religion education. The textbooks were studied based on seven categories. Linda Woodheads concept of religion as culture and Nicholas Jay Demerath III:s concept of culture-religion were used as theoretical point. The conclusion was that Christianity did not have a greater impact in religion textbooks tailored to Lgr 11 than those adapted to Lpo 94, however the Christian alignments impact had increased. Christianity’s range went from 37 to 27 percent during the time period studied. Christian alignments had the greatest range, thereafter the New Testament and Jesus while Religious communities on Christian principles had the least range for both curriculum intervals. Of the Christian alignments Protestantism had the greatest range followed by Catholicism and Orthodoxy. The analysis showed that Christianity overall is something historical and that Protestantism can be seen as the Swedish history and culture.

The purpose of this study is to analyse and compare how religious and non-religious world views are described and represented in three Swedish textbooks. The main question of this study is: How do three textbooks for the first stage of religious studies in high school represent non-religious and religious world views based on the text analysis tools: ethos, modality and transitivity? The three textbooks that are being analysed and compared were produced in the years of 2000, 2002 and 2009. The textbooks are used when teaching the first stage of religious studies in Swedish high school. The text analysis that I´ve chosen to use in this study is a part of Norman Faircloughs critical discourse analysis. The critical discourse analysis is one of several different ways to approach the discourse analysis in general. The purpose of the critical discourse analysis is to create social transformation by recognizing unequal power relations. To fulfill this purpose Fairclough uses, among others, three tools to analyse texts. They are ethos, modality and transitivity. Which therefore are the tools I´ve chosen to use as well. In addition to using Faircloughs critical discourse analysis as a method, I´m using it as a theory. Therefore are my method and my theory combined. The method is the text analysis itself and the theory is what this analysis is based on. The results, analysis and the conclusions are answered by using this particular theory and method. The headline Result and analysis contains both these parts combined. Other than that this part contains general summaries and quotes from the textbooks, which are analysed by the help of these described tools. The conclusions in this study show that the textbooks tend to make sweeping statements about religious and non-religious world views. The majority of the used quotes from the textbooks also tend to present texts like they are the only truth. The fact that the quotes are subjective can tend to form and affect the students. The representation of religious and non-religious world views in the textbooks varies. Religionskunskap för gymnasiet: kurs A is the textbook that is the most concerned with defining and representing the religious and non-religious world views. The other textbooks that I´ve researched do not care about defining and presenting the different world views as much as the previous mentioned book. The religious world views are more referred to than the non-religious world view in all the researched textbooks. All of these books are also providing more space for, and are focusing more on, the religious world views rather than the non-religious world views. / Uppsatsens syfte har varit att undersöka och jämföra hur tre svenska läroböcker framställer religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Uppsatsens frågeställning var: Hur framställer tre läroböcker för gymnasiets första del i religionskunskap icke-religiös respektive religiös livsåskådning utifrån textanalysverktygen etos, modalitet och transitivitet? De tre läroböckerna som har undersökts och jämförts syftar till den första kursen i religionskunskap på gymnasiet. De är producerade åren 2000, 2002 och 2009. Läroböckerna undersöktes genom en kritisk diskursanalytisk textanalys, utarbetad av Norman Fairclough. Faircloughs kritiska diskursanalys är ett av flera angreppssätt inom diskursanalys. Syftet med den kritiska diskursanalysen är att uppmärksamma ojämlika maktförhållanden. De valda textanalytiska verktyg som kommer användas för att undersöka läroböckernas framställning av religiös respektive icke-religiös livsåskådning var: etos, modalitet och transitivitet. Uppsatsens metod och teori fungerar som en paketlösning i den kritiska diskursanalysen och separeras inte från varandra i uppsatsen. Genom uppsatsens metod och teori har resultatet, analysen och slutsatserna arbetats fram. I kapitlet Resultat och analys är just resultat och analys kombinerade. Kapitlet innehåller sammanfattningar och citat ur läroböckerna som analyseras utifrån de nämnda textanalytiska verktygen. Resultatet och analysen slogs ihop till ett kapitel som består av generella sammanfattningar av hela läroböckerna där citat har lyfts ur läroböckerna och analyserats utifrån uppsatsens teori. Textanalysen visar slutsatser om att de tre läroböckerna tenderar till att generalisera om livsåskådningar i sina texter. De visar även ansatser till att presentera text som om det vore den enda sanningen, vilket kan påverka och forma elevernas bild av religiösa respektive icke-religiösa livsåskådningar. Ytterligare slutsats som drogs var att de tre läroböckerna lägger olika stor vikt vid att framställa och definiera religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Läroboken Religionskunskap för gymnasiet: kurs A är den lärobok som lägger störst vikt vid att definiera religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Den livsåskådning som får störst plats i de tre läroböckerna och som redogörs för mest är religiös livsåskådning.

Syftet med detta arbete är att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlänningar, personer med funktionsnedsättning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt använda svenska gymnasieläroböcker i fysik: tre nutida och en från 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgångspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehållsanalys granskas alla tre innehållstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehållsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jämförs de nutida böckerna sinsemellan och med den äldre boken. Samtliga nutida läroböcker tycks vara mycket mer inkluderande än den äldre boken vad gäller kön och etnicitet; personer som är funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen är lika obefintliga nu som förr, även om det finns små tecken på en mera inkluderande trend. Antalet innehållsenheter med människor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikämnet som konstruerat av människor. Kända och namngivna personer som inte är forskare finns i de nutida böckerna, till skillnad från den äldre boken, och kvinnor förekommer bland dessa. Könsfördelningen har blivit ganska jämn bland fiktiva personer, men mansdominansen är fortfarande mycket stark bland namngivna forskare (utan att detta problematiseras eller förklaras) och ganska stark bland övriga kända personer. Vad gäller etnicitet noterar man en signifikant ökning av andelen utlänningar bland fiktiva personer vid övergång från 1990-talet till nutiden. Namngivna och kända svenskar förekommer oftare i nutida böckerna, och oftast är de inte forskare. I två av de nutida böckerna finner man enstaka exempel på funktionsnedsatta personer, annars är närvaron av denna kategori obefintlig. Två av de parförhållanden som antyds i de nutida böckerna (och ingen i den äldre boken) kan tolkas som homosexuella, annars tycks de personer som finns i böckerna aldrig bryta mot heteronormen.

This essay investigates how the chapters of the interwar and the Second World War have changed in the high school history textbooks during the period from 1944 to 2008. In the study eleven history textbooks have been studied, most quantitatively but also qualitatively. For example the number of pages and rows devoted to different subjects and countries are compared in the books over time. The result of the study shows that there are some big changes over time but in most sections there are also big differences between the books, which make it harder to draw general conclusions. There are a lot more names, pictures and dates in the newer books compared to the older ones, although the number of different names is about the same in all the books. As for how much of the textbooks which are about the interwar and the Second World War there has been a little but discernible increase in the newer books compared with the older ones. As for the Scandinavian and Swedish history there have been almost no changes over time in the chapter of the interwar period, but a distinct increase of both areas in the chapter of the Second World War, in the books from the 21th century. The disposition of the interwar period has also changed a little. The new books write more about the great economic crisis, and less about the democracies. In the case of the democracies the newer books write less about the developments in Great Britain and France, but more about that in USA. When it comes to the dictatorships there are no general changes percentage but the newest books write more rows about the dictatorships. The newer books write more about Germany than the older, especially the two newest ones. In the space devoted to Soviet Union and Spain there are no clear changes over time while the space devoted to Italy and Turkey in the books has decreased with time. In the oldest books there was quite some space devoted to Japan then it decreased in some books but then increased and more is written about Japan in the newest books. As for China the newer books write less about the development in the country during interwar period than the older books. The two genocides, the Holocaust and the communists genocide, have quantitatively been given more space and have asserted themselves in the books headlines and been given own sections in the newest books. The number of pictures of the genocides has also increased, especially in the books of the 21th century.