Föreliggande studie handlar om hur läroböcker kan bidra till utveckling av historiemedvetande. I studien definieras begreppet historiemedvetande som en medvetenhet om historicitet, det vill säga medvetenhet om att historia är skapat i tid och rum och därför är kontextberoende, vilket kan betraktas som det övergripande målet med all historieundervisning i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken potential läroböcker i historia för årskurs 1-3 har att utveckla elevers historiemedvetande. För att uppfylla detta syfte används frågeställningarna Hur syns olika narrativ i lärobokstexterna? och På vilket sätt inbjuder lärobokstexterna till reflektion om historicitet?. Studiens teoretiska utgångspunkter är historiedidaktik, historiemedvetande, historicitet och narrativ. Historiedidaktiken, som handlar om hur historia förmedlas och förstås, fungerar som ett övergripande tankesätt som genomsyrar hela studien. Historiemedvetande, historicitet och narrativ utgör de perspektiv genom vilka studiens resultat genereras. Studiens empiri utgörs av textstycken från läroböckerna Boken om SO, PULS SO-boken, PULS Historia Forntiden, Hitta historien och Nyfiken på historiens familjer. Dessa valdes genom ett målstyrt icke-sekventiellt urval. Vidare genomfördes analysen med en deduktiv ansats eftersom empirin analyserades utifrån ett förutbestämt ramverk. Detta ramverk togs fram genom en operationalisering av begreppen historicitet och narrativ, vilka i sin tur genererade två typer av narrativ som eftersöktes i läroböckerna. Studiens resultat visar att läroböckerna på egen hand har begränsad potential att utveckla elevers historiemedvetande då det finns få inslag som inbjuder till elevers reflektion om tillkomst och perspektiv i historiska narrativ. Tidigare forskning inom området både bekräftar och motsäger denna studies resultat. Från studiens resultat dras slutsatsen att läraren har en avgörande roll för om läroböcker ska kunna bidra till utvecklingen av historiemedvetande, då det är läraren som måste lyfta fram de begränsade inslag som kan bidra till detta.

This study has examined how Swedish and Danish textbooks for upper secondary school has portrayed the historical Kalmar Union from the 1880s until modern day. This has been done partly through a hermeunetic text analysis and partly through a quantitative method that examined how many pages covered the Kalmar Union i each textbook. The analysis covered books from the 1880s, 1930s and modern textbooks, after which the results of an earlier study that covered the 1960s to the early 2000s was applied in order to get an overview of the full time period.  The results of the quantitative analysis showed that book from both countries write less and less about the union. Additionally, the Danish textbooks from the earlier decades drew more attention to the union compared to the Swedish books from the same time. Regarding the comparative text analysis, the results showed that the textbooks has become less and less biased over time. A nationalistic tendency that highlights the greatness of the own country can be seen clearer in the oldest texbooks but can still to some extent be seen even in today´s textbooks. This tendency is most visible when the creation of the union is described as the Danish textbooks tend to highlight the Danish queen´s personal qualities while the Swedish textbooks tend to highlight the collective benefits a union brought to all of Scandinavia. In doing so the Swedish textbooks portray it as a mutual decision while the Danish explanation portray it as a result of Danish superiority.

The conflict between Israel and Palestine is once again a current topic all over the world in the aftermath of the attacks on October 7, 2023. The need to study the history of the region and of its peoples is therefore critical as a deeper understanding of it will lead to the ability to discuss possible outcomes of their future. The ability, historical consciousness, is clearly stated in the Swedish upper secondary history curriculum, and all history teaching is to be aimed towards developing it. Further, as textbooks dominate Swedish history education, we aim to shed light on how these writings deal with the Israel and Palestine conflict from a historical perspective. We are specifically interested in what narratives are portrayed in these textbooks. To do this, we have used a qualitative approach with a theoretical starting point provided by historical philosophers such as Jörn Rüsen, David Carr and Paul Ricœur. It is their combined definition of what makes a narrative, or a story, that we have based our analysis on. Further, we have identified the structures of the narratives and the function of the characters in them in order to define what meaning is given to the conflict. Indeed, we discovered that the conflict is given meaning through three main themes that are recurring in Swedish history textbooks. We have named these The story about the intractable conflict, The story about liberation from the west, and The story about east and west.

I denna studie undersöks läroböckers beskrivning av begreppet gen. En gymnasielärobok och en universitetslärobok undersöktes med hjälp av en analysmetod utformad av Gericke och Hagberg för att identifiera olika modeller för att beskriva genens funktion. Genens funktion beskrivs med olika förklaringsmodeller men ingen tydlig distinktion görs mellan modellerna. Detta i koppling med att modellerna beblandas med varandra till hybridmodeller skapar inlärningssvårigheter. Detta eftersom att de olika modellerna beskriver genen på olika sätt och de kan därför rent logiskt inte blandas. Det är viktigt att lärare förstår att begreppsvariation och hybridiseringsmodeller förekommer i läroböcker för att kunna komplettera sin undervisning och lära elever om genen på bästa möjliga sätt.

Western scholars have since the colonial times been gathering knowledge about religious expressions outside the Western context. Representation of the “orient” have been widely influenced by the Western world’s interests and perceptions. Research today shows that Swedes tends to have fragmented attitudes towards various religions. While Buddhism is often met with widely positive attitudes, Islam is often met with negative attitudes. This study intends to examine if it's possible to identify differences in how Swedish textbooks portrays Islam and Buddhism. To achieve this, I’ve examined three textbooks with a qualitative content analysis, combined with a comparative perspective. The analysis shows that Islam is more frequently portrayed in conflicts than Buddhism and that Muslims are more often described as the driving force in conflicts compared to Buddhists. The analysis also shows that Islam is more frequently described in relation to issues concerning gender roles and sexuality compared to Buddhism. The majority of textbooks also tend to more often point to other factors than religion when portraying Buddhism and gender roles, such as social- and cultural factors.

<p>I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition – en historiedidaktisk studie. Resultatet av vår studie visar främst på skillnader beträffande läroböckernas sätt att framställa deras flödestexter med avseende på problematisering kontra deskription. Detta samt att vissa böcker bättre och framför allt mer konkret än andra förhåller sig till uppsatta kursmål. Vad gäller historiesyn kunde vi utifrån våra analyser urskilja en övergripande positivistisk grundsyn men med både eklektiska drag samt tydligt uttalad historiematerialism.</p>

In this essay I have chosen to study the definition of new age in five different textbooks from the curriculum that was published in 2011. The textbooks that I have chosen for the analysis was Religion och sånt (2013), Religion och sammanhang (2013), Under samma himmel (2013), En människa, tusen världar (2015) and Söka svar (2013). The method I used to get an answer to my study was a qualitative content analyse and I analysed the result with help from David Thurfjell and his book Det gudlösa folket (2015) but Olav Hammer and På spaning efter helheten (2004) was also a big part of the result. The result showed that new age is forgotten when it comes to teaching in upper secondary school. Even if new age is well presented if you compare with Hammers definition the result shows that it is not really taken seriously. New age is often placed in the end of the books and the chapter that it contains doesn’t only focus on new age but also cults and other forms of alternative religion which can be a difficulty because students might be confused and think that these things are the same. In one of the books new age is not even mentioned. This shows that new age is not prioritised in the education of religion. Thurfjell presents secularization in a form that religion is not growing smaller in the society but rather changing form. People today are not looking for a religion as the traditional Christianity or Islam but for a more private religion where they can decide the contents themselves. This is something new age can provide. The author also claims that new age or spirituality is a big part of our ordinary day. We can see it in the newspaper, in the movies on television and in the advertising from big companies like IKEA. Then maybe it would be to prefer that the curriculum expand its contents and not only focuses on the big religions but also on the living religion, like new age. In that case the students can get the possibility to expand their vision when it comes to the definition of what religion really is.

Denna studie ämnar synliggöra hur representation och framställning av mångkulturalitet tar sig uttryck i ett antal läroböcker, avsedda att användas i undervisning i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 1–3. Studien består av en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av läroböckerna Briljant svenska textbok 1 (2009), Briljant svenska textbok 2 (2010) samt Briljant svenska textbok 3 (2011). Kvantitativt studeras förekomst av egennamn samt illustrationer av karaktärer som kan kopplas till olika etniciteter. Kvalitativt studeras hur dessa karaktärer framställs i text och bild samt hur de bereds utrymme i läroböckernas teman. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en socialkonstruktionistisk syn på språk som en social konstruktion, där språk och verklighet inte kan studeras åtskilda från varandra (Carlsson, 2011, s. 207). Genom tillämpning av de teoretiska utgångspunkterna normkritik och interkulturalitet ämnar uppsatsen besvara tre frågeställningar: Hur ser representationen av olika etniciteter och kulturer ut i text och bild i de tre läroböckerna? På vilket sätt framställs olika kulturer samt personer av olika etnicitet i text och bild i de tre läroböckerna? Hur kommer olika kulturer till uttryck i läroböckernas teman? För att diskutera, problematisera samt synliggöra hur mångkulturalitet kommer till uttryck i läroböckerna är exempelvis vithetsnormen, normer, stereotyper, etnicitet och kultur centrala begrepp i denna studie (se Ahmed, 2011; Eek-Karlsson, 2012; Eek-Karlssson &amp; Elmeroth, 2012; Lahdenperä, 2017).    Resultatet i denna studie påvisar att det råder en diskrepans mellan vilka individer och grupper som blir synliga i läroböckerna samt på vilket sätt de bereds utrymme. Det finns en viss mångkulturalitet representerad genom förekomst av egennamn samt illustrationer av karaktärer som kan kopplas till olika etniciteter. Samtidigt synliggörs en skillnad i hur karaktärer av olika etnicitet framställs, där negativa stereotyper oftare riktas mot personer av annat etniskt ursprung än svenskt. Vidare syns en homogenitet i vilka teman som bereds mest utrymme i läroboksinnehållet, där exempelvis ”det svenska” sättet att fira traditioner överrepresenteras. Nyckelord: Mångkulturalitet, interkulturalitet, normkritik, vithetsnormen, stereotyp, etnicitet, lärobokhållsanalys

<p>Matematiksamtal är en viktig del i undervisningen där de bidrar till att öka elevernas förståelse och självständiga tänkande, vilket flera studier visar. Forskningen uppmärksammar dock att samtalets utrymme har minskat i matematikundervisningen och att det tysta, individuella arbetssättet har ökat. Såväl nationella som internationella undersökningar pekar på att läroboken har en mycket stark ställning i matematikämnet. För att eleverna ska motiveras och utvecklas i sitt lärande bör den dock kompletteras med flera läromedel och olika arbetsformer.<p> </p><p>Studien har genomförts utifrån ett kommunikativt perspektiv, där syftet har varit att undersöka läroböcker och lärarhandledningar i matematik för elever i skolår 4. Analysen har utgått från hur uppgifterna i läroboken inbjuder till ett kommunikativt arbetssätt, samt hur lärarhandledningarna uppmuntrar det muntliga samarbetet i undervisningen. Som metod har använts en textanalys som innefattat både läroböcker och lärarhandledningar. Undersökningen har genomförts i tre steg där lärobok och lärarhandledning har granskats parallellt. Den första ger en överblick av förekomsten av kommunikativa uppgifter i sex läroböcker. Den andra granskningen var en djupare kapitelanalys i tre av de ursprungliga läroböckerna. I den tredje granskningen analyserades hur de kommunikativa uppmaningarna framställs i lärarhandledningarna. Vid granskningen av läroböcker har en analysmodell utarbetats och använts. Uppgifternas olika kommunikativa karaktär har avgjort i vilken av analysmodellens fem kategorier de placerats.</p><p> </p><p>Resultatet visade att om utgångspunkten i undervisningen enbart var från läroboken så var förekomsten av kommunikativa uppgifter låg. Om läroboken däremot användes parallellt med lärarhandledningen ökade dessa uppgifter avsevärt. En slutsats av undersökningen är att om undervisningen endast bedrivs utifrån läroboken, går både elever och lärare miste om uppmaningar till ett kommunikativt samarbete som förmedlas i lärarhandledningen. Lärarhandledningen utgör en viktig del för undervisningens kvalitet såväl ur lärarens perspektiv som ur elevens. Genom att använda sig av lärarhandledningen får läraren många olika pedagogiska och didaktiska tips och råd. För lärarvikarier, nya lärare eller för lärare som är osäkra på sina ämneskunskaper kan den utgöra ett stort stöd.</p></p>

Matematiksamtal är en viktig del i undervisningen där de bidrar till att öka elevernas förståelse och självständiga tänkande, vilket flera studier visar. Forskningen uppmärksammar dock att samtalets utrymme har minskat i matematikundervisningen och att det tysta, individuella arbetssättet har ökat. Såväl nationella som internationella undersökningar pekar på att läroboken har en mycket stark ställning i matematikämnet. För att eleverna ska motiveras och utvecklas i sitt lärande bör den dock kompletteras med flera läromedel och olika arbetsformer.  Studien har genomförts utifrån ett kommunikativt perspektiv, där syftet har varit att undersöka läroböcker och lärarhandledningar i matematik för elever i skolår 4. Analysen har utgått från hur uppgifterna i läroboken inbjuder till ett kommunikativt arbetssätt, samt hur lärarhandledningarna uppmuntrar det muntliga samarbetet i undervisningen. Som metod har använts en textanalys som innefattat både läroböcker och lärarhandledningar. Undersökningen har genomförts i tre steg där lärobok och lärarhandledning har granskats parallellt. Den första ger en överblick av förekomsten av kommunikativa uppgifter i sex läroböcker. Den andra granskningen var en djupare kapitelanalys i tre av de ursprungliga läroböckerna. I den tredje granskningen analyserades hur de kommunikativa uppmaningarna framställs i lärarhandledningarna. Vid granskningen av läroböcker har en analysmodell utarbetats och använts. Uppgifternas olika kommunikativa karaktär har avgjort i vilken av analysmodellens fem kategorier de placerats.   Resultatet visade att om utgångspunkten i undervisningen enbart var från läroboken så var förekomsten av kommunikativa uppgifter låg. Om läroboken däremot användes parallellt med lärarhandledningen ökade dessa uppgifter avsevärt. En slutsats av undersökningen är att om undervisningen endast bedrivs utifrån läroboken, går både elever och lärare miste om uppmaningar till ett kommunikativt samarbete som förmedlas i lärarhandledningen. Lärarhandledningen utgör en viktig del för undervisningens kvalitet såväl ur lärarens perspektiv som ur elevens. Genom att använda sig av lärarhandledningen får läraren många olika pedagogiska och didaktiska tips och råd. För lärarvikarier, nya lärare eller för lärare som är osäkra på sina ämneskunskaper kan den utgöra ett stort stöd.