Detta är en diskursanalytisk undersökning, där vi har antagit genusteoretiska perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur kvinnliga respektive manliga författare och författarskap framställs i fem läroböcker, som används i undervisningen på gymnasiet i ämnet Svenska 2. Samtliga läroböcker är anpassade för Gy11. Uppsatsen granskar vilka egenskaper de kvinnliga respektive manliga författarna samt författarskapen tillskrivs och hur detta kan förstås utifrån genusteoretiska perspektiv. Undersökningen uppmärksammar även vilka effekter framställningarna av kvinnliga respektive manliga författare och författarskap kan tänkas ha på elevers uppfattning om kön, förstått genom genusteoretisk diskursanalys. Resultatet visar att de undersökta läroböckerna framställer de kvinnliga respektive manliga författarna och författarskapen genom en dikotomi och stereotypa föreställningar angående vad som är kvinnligt respektive manligt. De könsstereotypa framställningarna är förenliga med såväl genussystemet som den heterosexuella matrisen och genuskontraktet. Detta kan både förstås och reproduceras vidare via de tre processerna som skapar genus, den symboliska, strukturella, och individuella eller socialisationsprocessen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Läroböcker innehar idag en central roll i skolans undervisning. Vi menar att det därför är synnerligen viktigt att dessa granskas så att vi får kännedom om vilka normer och värderingar som förmedlas, samt hur de förhåller sig till det som skolans värdegrund förespråkar. Syftet med denna studie är således att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka vilka ideal och normer som går att urskilja i läroböcker riktade till gymnasieämnet idrott och hälsa. Det är sedan utifrån normer om etnicitet, sexualitet, kön/genus och funktionsförmåga som vi ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka normer avseende kön/genus, sexualitet, funktionsförmåga, etnicitet kommer till uttryck i läroböckerna?, samt Vad karakteriserar de olika normerna ur ett intersektionellt perspektiv? Metod Metodvalet för studien är en diskursanalys och det empiriska underlaget utgörs av två läroböcker publicerade för gymnasieämnet idrott och hälsa. Det praktiska genomförandet av analysen är uppdelat i två delar. I den första delen av analysen, diskursanalysen, detaljlästes materialet utifrån följande frågeställningar: Vad talas det om, hur talas det om detta, vad framställs som sanning, vilka subjektspositioner framträder samt vad utesluts genom detta tal? I den andra delen av analysen bildades gemensamma teman utifrån svaren som frågeställningarna genererat för att lyfta fram studiens intersektionella perspektiv. Resultat Normer om etnicitet, sexualitet, kön/genus, funktionsförmåga kom till uttryck i båda böckerna, dock i olika stor omfattning. Underliggande är att mannen är norm samt att fysiologiska såväl som sociokulturella skillnader mellan könen genomgående går att urskilja. Transpersoner är helt frånvarande och heterosexualitet framstår som norm. Vad det gäller funktionsförmåga premieras en hög sådan och frånvaron av personer med funktionshinder var påtagligt märkbar. Läroböckerna kan inte heller sägas representera den kulturella mångfalden som finns i det svenska samhället idag. Slutsats De analyserade läroböckerna står inte helt i samklang med det som uttrycks i skolans värdegrund. Även om innehållet i läroböckerna inte uttryckligen innehåller kränkande skildringar så exkluderas individer i texterna genom att de osynliggörs eller särbehandlas då de framställs som avvikande. / Abstract Aim Textbooks today have a central role in the school's teaching, we believe that it is therefore extremely important that these are examined so that we get to know what norms and values are conveyed, and how they relate to what is advocated in the school's core values. The aim of this study is therefore to investigate, from an intersectional perspective, which ideals and norms can be distinguished in textbooks aimed at the upper secondary school subject Physical education and health. It is then based on norms about ethnicity, sexuality, sex/gender and functional ability that we intend to answer the following questions: What norms regarding ethnicity, sex/gender, sexuality, functional ability, are expressed in the textbooks?, and What are the different norms characterized by out of an intersectional perspective? Method The method selection for the study is a discourse analysis and the empirical material consists of two textbooks published for the upper secondary school subject Physical education and health. The practical execution of the analysis is divided into two parts. In the first part of the analysis, the discourse analysis, the material was detail read out of the following questions: What is talked about, how is it talked about, what is presented as truth, which subject positions appear and what is excluded by this speech? In the second part of the analysis, common themes were formed based on the answer that the questions generated to highlight the study’s intersectional perspective. Results Norms about ethnicity, sexuality, sex/gender and functional ability were expressed in both books, though to varying degrees. Underlying is that the men are the norm and that physiological as well as socio-cultural differences between the sexes consistently can be distinguished. Transgender people are completely absent and heterosexuality appears to be the norm. As far as functional ability is concerned, a high function is favoured and the absence of people with disabilities were scientifically noticeable. The textbooks cannot either be said to represent the cultural diversity that exists in Swedish society today. Conclusions The analyzed textbooks do not completely coincide with what is expressed in the school’s core values. Although the content of the textbooks does not explicitly contain offensive descriptions, individuals are excluded from the texts by being invisible or disfavored as they are presented as deviant.

Many students start upper secondary school with a lack of basic knowledge in mathematics from pri-mary school. The aim of this study is to investigate, analyse, illustrate and compare verbal language use in the introduction parts in two mathematics textbooks for upper secondary school to find out how comprehensible the texts are for readers with limited previous knowledge in mathematics. Previous research has shown that there is a connection between verbal language use in mathematical text prob-lems and students success in solving the problems (e.g. Bergvall, 2016). It has also been illustrated how revised versions of passages in textbooks with respect to the texts coherence highly increased readers possibility to acquire and recall the information (Beck et al., 1991). Based on theoretical per-spectives of learning, reading and comprehension of texts the analysis uses the concepts coherence, cohesion, main and subordinated speech-acts and macro-structures. What has been specifically ana-lysed is the theoretical explanations of fundamental concepts in arithmetic, algebra, percentages, ge-ometry and probability in the textbooks exponent and Matematik 5000. The results illustrate how many of the theoretical explanations in both textbooks lack in comprehensibility as a result of aspects such as massive density of mathematical terms, ambiguous or unclear links between the text units, lack of information about the content’s context and the inclusion of irrelevant facts. The results also show that the authors of the textbook Matematik 5000 seem to have been more engaged than the au-thors of the textbook exponent in the mission to connect new facts with the reader’s previous knowledge although exponent more than Matematik 5000 purports to be adapted for readers with a lack of secondary school knowledge of mathematics. The main conclusion of this study is that close inspection is needed of the learning potentials in textbooks intended for school education.

Den svenska skolan är idag en kulturell mötes­plats. Många av dagens elever har en annan kul­turell bakgrund än svensk. Det mångkulturella samhället speglas dock inte i de läroböcker som används i historieundervis­ningen. Syftet med studien att undersöka om läroböcker i historia för år 4–6, skrivna efter år 2011 överensstämmer med det mångkulturella klassrummet. Studien genomfördes med en pedagogisk texta­nalys och har det hermeneutiska perspektivet som ansats. Genom textanalysen studerades tre läroböcker i historia för år 4–6. Studien visade att läroböck­erna är eurocentriska och att repre­sentationen av de etniska grupperna som inte till­hörde Europa var väldigt liten. Läroböckerna framställer endast utomeuropeiska etniciteter när dessa grupper kommer i kontakt Europa. / Today the Swedish school is a meeting place for cultural diversity. A lot of today’s students have another cultural background than a Swedish one. The textbooks currently in use in today’s history education do not reflect the multicultural society that Sweden has today. The aim of this study is to study textbooks in history for grade 4–6, written after year 2011, to see if they conform to the multicultural classroom. The study was carried out through out a pedagogical text analysis and the theoretical approach is the hermeneutic perspective. Three textbooks for grade 4–6 were studied through the text analysis. The study shows that the textbooks were eurocentric and the representation of ethnical groups that did not belong in Europe was very small. The textbooks only presented non-european ethnicities when these groups came in contact with Europe.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en metaanalys av tre läroböcker i filosofi för gymnasieskolan klargöra vilka möjligheter de ger för elever att släppas in i det filosofiska tänkandet. I fokus är läroböckernas kapitel om metafysik, en av filosofins traditionella huvudgrenar. Metaanalysen görs genom att studera kapitlens didaktiska design utifrån ett filosofididaktiskt perspektiv. Framställningarna som analyseras är Sjöstedt & Sundén (1952), Sundström (1968), och Persson & Öhman (2013). Att studera didaktisk design innebär i korthet att undersöka vilka meningserbjudanden som ges genom läroböckers form och innehåll, och vilka didaktiska och pedagogiska praktiker som det antyder (Selander 2011). Det filosofididaktiska perspektiv som anläggs hämtas från Neuman och Strandberg (2012). Det går ut på att förmedlingar av filosofins tradition, undervisning om filosofi, bör inbegripa möjligheten att arbeta med och förhålla sig till filosofiska frågors meningssammanhang, undervisning i filosofi. Därigenom kan elever släppas in i filosofin; få förståelse för filosofiskt arbete genom tiderna och utveckla sitt eget filosofiska tänkande. Analysen visar att de äldre läroböckerna, till skillnad från den samtida, har en didaktisk design som låter filosofiska problem och idéer förstås sina meningssammanhang, vilket ur det filosofididaktiska perspektivet möjliggör att undervisning om filosofi också blir undervisning i filosofi - och att elever kan släppas in filosofin.

<p>Detta examensarbete handlar om vilka uppfattningar som finns om filosofiämnets syfte på gymnasiet. Det som berörs i uppfattningarna är huruvida de bygger på ämnets färdigheter eller kunskaper. Läroplaner (kursplaner) och läroböcker har analyserats och en grupp gymnasieelever har intervjuats. De läroplaner för filosofi som är analyserade är från år 1933, 1966, 1977, 1994 samt 2000. Läroböckerna som analyserats är Lars-Göran Alms <em>Gula idéer sover lugnt, </em>Martin Levanders <em>Filosofi. Ingen lära utan en aktivitet </em>samt Ulf Perssons <em>Filosofi – frågor och argument. </em>Elevmaterialet bygger på en gruppintervju med fyra elever enligt fokusgruppmetoden. Resultaten visade att läroplanernas bild av ämnet varierade. Tydligt var att ungefär varannan läroplan hade större fokus på kunskaper och varannan betonade färdigheter mer. Även om de olika läroböckerna varierade något stämde de ändå överens med den kursplan (2000) som de skall vara skrivna utifrån. Elevernas uppfattningar var att ämnet tvärt emot deras förväntningar lade större vikt vid kunskap än vid färdigheter, detta trots att de uppgav att de utvecklat vissa färdigheter efter genomgången kurs.</p>

Detta examensarbete handlar om vilka uppfattningar som finns om filosofiämnets syfte på gymnasiet. Det som berörs i uppfattningarna är huruvida de bygger på ämnets färdigheter eller kunskaper. Läroplaner (kursplaner) och läroböcker har analyserats och en grupp gymnasieelever har intervjuats. De läroplaner för filosofi som är analyserade är från år 1933, 1966, 1977, 1994 samt 2000. Läroböckerna som analyserats är Lars-Göran Alms Gula idéer sover lugnt, Martin Levanders Filosofi. Ingen lära utan en aktivitet samt Ulf Perssons Filosofi – frågor och argument. Elevmaterialet bygger på en gruppintervju med fyra elever enligt fokusgruppmetoden. Resultaten visade att läroplanernas bild av ämnet varierade. Tydligt var att ungefär varannan läroplan hade större fokus på kunskaper och varannan betonade färdigheter mer. Även om de olika läroböckerna varierade något stämde de ändå överens med den kursplan (2000) som de skall vara skrivna utifrån. Elevernas uppfattningar var att ämnet tvärt emot deras förväntningar lade större vikt vid kunskap än vid färdigheter, detta trots att de uppgav att de utvecklat vissa färdigheter efter genomgången kurs.

The Swedish educational system has taken a step toward change in hopes of a better education by presenting a new national curriculum: Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr 11). I have therefore chosen to analyze the textbooks Champion 4 and Portfolio based on the objectives and areas of knowledge for grades 4-6 found in the syllabus for English in Lgr 11 in order to find out whether or not the textbooks are in harmony with the syllabus and if the textbooks can be used to help students meet the requirements found in the syllabus for the English subject. The purpose of this study is to analyze selected textbooks for the English subject for students in fourth grade to find out which of the curriculum’s requirements are met for grades 4-6, that is, goals and areas of knowledge and if they can be used in the compulsory school. The results of this study show that the analyzed books can be used in an education that today follows a new curriculum. However the education should not only be based on the textbooks. The teacher must take responsibility for designing an education that suits the intended student group, but also provides students with different learning styles an opportunity to develop in their individual ways. Therefore it is not a reasonable option to allow the teaching to only revolve around the textbooks even if these books offer exercises that help develop the abilities that are written in the curriculum.

I uppsatsen kopplas styrdokumentens uppmaning om undervisning kring intersektionalitet med det innehåll som finns i religionskunskapsläroböcker för gymnasiet som publicerats efter gymnasiereformen 2011. Syftet var att studera om läroböckerna tar upp intersektionalitet uttalat eller indirekt och/eller om de olika kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet behandlas var för sig samt i vilka sammanhang det i sådana fall sker. Tre frågeställningar formulerades. Den första handlade om hur gymnasiets religionsläroböcker med utgivning från och med 2011 beskriver förhållandet mellan världsreligionerna och kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Den andra frågan handlade om i vilka andra sammanhang (kapitel) de olika kategorierna beskrivs i läroböckerna. Den tredje frågan gällde vad som tas upp om själva begreppet samt fenomenet intersektionalitet i dessa religionsläroböcker. En genomgång av forskning kring intersektionalitet ledde fram till en definition av begreppet, d.v.s. att kategorier som kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet intra-agerar med varandra och är föränderliga. Kategorierna kopplas också till en maktordning där vissa grupper ses som överordnade och andra underordnade. Den metod som användes vid granskningen var en kvalitativ textanalys utifrån fyra slumpmässigt utvalda läroböcker från fyra olika förlag. Resultatet visade att begreppet intersektionalitet enbart nämns i en av böckerna och att fenomenet intersektionalitet förekommer sparsamt och främst i samband med identitet. I förhållande till världsreligionerna samt etik och moral behandlas de olika kategorierna framför allt var för sig. Kategorin kön utvecklas mest, medan etnicitet och socioekonomisk bakgrund nämns tämligen lite. I böckerna framträder en manlig och heterosexuell norm, men författarna betonar att traditionella mönster ändras allt mer, vilket visar att kategorierna är föränderliga. Studien har visat att styrdokumentens definition av intersektionalitet är smalare än den som anförs i tidigare forskning, vilket kan vara en förklaring till att läroböckerna inte använder sig av ett mer uttalat intersektionellt perspektiv.

This essay has focused on the presentation of shia-islam in textbooks. It is a study of textbooks for lower secondary school and has analysed three different textbooks. The essay looks into what the textbooks and its authors writes about shia-islam and what information they leave out. The essay studies previous research on Islam in textbooks and other textbook studies. It focuses also on shia-islam as a whole and provides a description of various elements of shia-islam that are not present in the textbooks. Elements such as the shia-islams pillars of faith and the role of the imams in shia. These elements of shia-islam are elements of such nature that they could have been a part of the textbook since they differ from the sunni-islam point of view. These parts of islam are presented in the textbooks but solely from the sunni-muslim perspective. The essay analyses the textbook in form and content and conclude what difficulties the description of shia-islam offers.