Vi har i vår examensuppsats genomfört en kvantitativ innehållsanalys av all text i matematikuppgifter i första kapitlet i åtta matematikläroböcker ämnade för årskurs 1. Syftet med studien har varit att undersöka språkets betydelse för elevers matematiska inlärning med hjälp av en lärobok, med fokus på skriftspråket. Syftet har även varit att undersöka hur mycket text det förekommer samt hur stor del av det textinnehåll som första kapitlet i läroböcker uppvisar som kan anses tillhöra vardagsspråket, skolspråket och det matematiska språket (bestående av både ord och symboler). Till vardagsspråket hör de ord som vanligtvis används i vardagliga situationer medan skolspråket är det språk som förekommer i skolan och i undervisningssituationer. Det matematiska språket är det språk som förekommer inom matematikämnet.   I studien är utgångspunkten att språket är en grundförutsättning för lärande och kunskapsutveckling, vilket i denna studie innebär att eleverna bör förstå texten för att kunna ta till sig av dess innehåll och utvecklas inom ämnet. Studiens resultat visar att eleverna bör ha viss kunskap i alla de tre språkliga kategorierna, det vill säga vardagsspråket, skolspråket och det matematiska språket, för att kunna tillägna sig innehållet i matematikläroböckernas första kapitel. Resultatet visar att kategorin vardagsspråk utgör den högsta procentuella andelen ord i samtliga läroböcker medan skolspråket utgör den lägsta procentuella andelen ord i samtliga läroböcker. Men vid en inkludering av matematiska symboler till det matematiska språket visar dock resultatet att det matematiska språket dominerar i majoriteten av läroböckerna. Ytterligare visar resultatet att läroböckernas första kapitel innehåller stor variation i förekomsten av ord, andelen olika ord och antalet symboler samt variation i förekomsten av ord inom de tre  analyserade kategorierna, vilket innebär att kravet på elevernas språkliga kunskaper varierar utifrån vilken lärobok läraren väljer att använda i undervisningen.

This essay is about how sexuality is written about in Swedish textbooks for the upper secondary school in Sweden according to the curriculum. Sweden got a new curriculum for the upper secondary school in 2011 and the term sexuality entered the chapter about the religion education for the first time. The essay works through textbooks systematically and see how they write about the subject and how they chose to interpret the curriculum. Some textbooks have editions issued both before and after 2011 and the essay analyses how they have changed in order to fit to the new curriculum.

Läroböcker är grunden för undervisningen för många elever, framför allt inom de naturorienterande ämnena. Samspelet mellan text, bild och bildtext påverkar till stor del elevers intryck och förståelse för ämnesinnehållet i läroböcker. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur text, bild och bildtext förhåller sig till varandra i NOläroböcker. Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är Charles S. Pierces teckenteori, multimodal teoribildning och generativ teori för läromedelsanalys. Vår kvalitativa innehållsanalys granskar fyra läroböcker i NO för åk 1–6. Granskningen bestod av textanalys, bildanalys, bildtextanalys och samspelsanalys. Resultatet av granskningen visade att text, bild och bildtext i stor utsträckning kompletterar varandra i de granskade läroböckerna. Att läroböcker har hög samstämmighet är positivt för elevers lärande.

Studiens syfte var att undersöka eventuella förändringar i svenska läroböcker i matematik till följd av det matematikdidaktiska skiftet. Det matematikdidaktiska skiftet förstås här som en bred internationell trend inom matematikdidaktiken, manifesterad bland annat genom Standards 2000 från NCTM och KOM-projektet i Danmark. Centralt i det matematikdidaktiska skiftet är övertygelsen att matematikundervisning inte enbart kan beskrivas genom sitt matematiska innehåll utan att fokus också måste riktas mot vad man ofta kallar matematikens processer. Sex läroböcker, publicerade 1994-2011 och avsedda för årskurs 1 i gymnasiet, valdes ut för studien. I varje bok analyserades kapitlet om funktionslära. Övningsuppgifterna klassificerades utifrån ett antal kategorier som beskriver olika aspekter av det matematikdidaktiska skiftet, exempelvis modellering och hypotesprövning. Uppgifter som i böckerna markerats som särskilt svåra analyserades vidare och klassificerades antingen som en uppgift som innebar problemlösning eller inte innebar problemlösning. Böckernas förord och textavsnitten i det undersökta bokkapitlet analyserades i ljuset av det matematikdidaktiska skiftet. Studiens resultat indikerar att det skett en ökning av andelen övningsuppgifter där eleven ombeds samarbeta med andra elever. Det verkar också ha skett en ökning av uppgifter där eleven ombeds undersöka en föreslagen hypotes, synbarligen på bekostnad av enkla frågor som främst prövar begreppsförståelse. En del nya typer av uppgifter förekommer i de nyare böckerna vilket innebär att eleverna inbjuds att delta i en bredare repertoar av aktiviteter. Andelen uppgifter som kan klassas som problemlösning är större i de nyare böckerna. Sammantaget tyder resultaten på att det matematikdidaktiska skiftet haft en viss påverkan på de svenska läroböckerna i matematik. Det är troligt att läroboksförfattarna påverkats av de svenska läro-, ämnes- och kursplanerna, samtidigt antyder resultatet att en mer direkt påverkan även kan ha skett från den internationella matematikdidaktiska diskursen.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka grammatiska strukturer som förekommer i läroböcker för årskurs 4 och hur de följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Då det är vanligt att läromedel förekommer i skolans engelskundervisning är det därför relevant att göra en analys av grammatiska strukturer i tre textböcker som används i årskurs 4. Resultatet har varit tvetydigt då läroböckerna presenterar olika grammatiska strukturer och i olika ordningar. Dock går det att se att de till viss del ändå följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Flera antaganden har diskuterats med däremot har en slutsats gjorts om att användningen av läromedel i undervisningen möjliggör att kursplanens mål följs och ger eleverna möjlighet att uppnå kunskapskraven.

Globalisering är en process som pågått under lång tid och är än idag högaktuellt. Världen kopplas samman allt snabbare genom handel, internationell politik, kommunikation och transport, turism och migration, resursförbrukning samt klimatförändringar. År 1994 respektive 2011 etablerades de senaste stora reformerna av svensk grund- och gymnasieskola. I styrdokumenten för geografiämnet i gymnasieskolan, tillhörande dessa två reformer, finns krav på innehåll som syftar till förståelse och kunskapsutveckling gällande den globala världen, samt komplexa samband mellan länder, stater, människor och miljöer. I anknytning till de nya styrdokumenten uppdaterades samt skrevs nya läroböcker. Globaliseringsdiskursen kan bidra till kritiskt granskande av såväl sociala som ekonomiska, politiska och ekologiska förhållanden av geografisk karaktär. Denna uppsats syftar till att undersöka hur begreppet globalisering definieras och hur diskursen runt globalisering ter sig, genom en kvalitativ textanalys av fyra läroböcker för geografiämnet i svensk gymnasieskola. Resultatet påvisar att samtliga böcker dryftar globalisering ur flertalet olika perspektiv och förhåller sig tämligen väl till respektive styrdokuments krav på innehåll gällande globalisering. För att fullständigt uppfylla undervisningsmålen gällande globalisering i styrdokumenten, behöver lärarna komplettera läroböckerna med dagsaktuellt material av mer komplex och problematiserande karaktär.

Tidigare forskning har visat på att elever i gymnasieåldern påvisar missuppfattningar inom klassisk mekanik. Detta rör sig ofta om ett aristoteliskt synsätt och ej det efterfrågade newtonska synsättet. Någonstans kommer missuppfattningarna ifrån och de behöver sedan läras bort. I denna studie som gjorts har en bildanalys av två läroböckers bilder gjorts om hur de gestaltar kraft. Kraft är ett centralt begrepp i den newtonska mekaniken och där det finns en tydlig skillnad mellan aristotelisk och newtonsk mekanik. Bildanalysen av de två läroböckerna är en kvalitativ studie som följde nio frågor som analysen gjordes utefter. Frågeställningen som undersöktes i denna studie var,   ·         Hur representeras kraft i fysikläroböckers bilder?   De båda läroböckernas bilder visar på en newtonsk mekanik men den är ofta väldigt grundläggande. Det återfanns ingen trend mellan de två undersökta böckerna och användandet av bilder skiljde sig mellan de två läroböckerna. / <p>Presenterades digitalt.</p>

Det här arbetet är en undersökning om huruvida läroböcker i biologi och naturkunskap presenterar en multikulturell naturvetenskaplig utbildning. Analysen gjordes enligt hermeneutisk tolkning av läroböckernas innehåll. Den är utförd med ett multikulturellt perspektiv kontra ett eurocentriskt perspektiv. Den eurocentriska myten är att den moderna naturvetenskapen föddes i Antiken och vidareutvecklades i Europa under upplysningstiden. Den multikulturella beskrivningen av utvecklingen av naturvetenskap är dialogisk där många olika kulturer och civilisationer har bidragit till utvecklingen av dagens framstående teorier och upptäckter. Totalt undersöktes åtta läroböcker som var riktade mot svenska gymnasieelever. Specifikt analyserades läroböckernas texter om kunskapsutvecklingen inom områden heliocentrism, evolutionsteori och blodcirkulationen. Både det sagda och det osagda analyserades. I de undersökta texterna observerades en dominerande röd tråd. Historieberättelserna började med naturvetenskapliga framsteg i det antika Grekland med Aristoteles som huvudperson. Efter den tusenåriga mörka medeltiden kom upplysningstiden. Med stöd av andra europeiska vetenskapsmän formulerade då Kopernikus heliocentrismen, Darwin utvecklade evolutionsteorin och Harvey upptäckte blodsystemets kretslopp. Det som inte beskrevs var exempelvis naturvetenskapliga framgångar som Nilakanthas formulering av den semi-heliocentriska modellen, Ibn Khalduns idéer om människans evolution och hennes koppling till apor och Ibn Nafis upptäckt av det lilla lungkretsloppet. Det här arbetet åskådliggör hur det eurocentriska perspektivet dominerar i de analyserade läroböckerna. Detta bör uppmärksammas mer då Nature of Science (NOS) har intagit en mer framskjuten plats inom ämnesdidaktik och forskning. Det är viktigt att alla elever oavsett etniskt ursprung får en multikulturell utbildning som främjar ett demokratiskt och inkluderande samhälle.

Det mångkulturella samhällets ökade behov av interkulturell kompetens ställer krav på att eleverna ges möjlighet att utveckla denna kompetens i skolan och historieämnet är en viktig del i denna process. Tidigare forskning visar emellertid att bland annat historieläroböcker utgivna i enlighet med tidigare läroplaner har haft en tendens att exkludera vissa elever för att läroböckerna orienterats kring Sverige och svenskarna i narrativ som påverkats av den svenska historiekulturen. Sådana läroböcker bistår inte behovet av interkulturell kompetens. Syftet med examensarbetet är att undersöka innehållet i dagens historieläroböcker för gymnasieskolan med utgångspunkt från interkulturell kompetens. En av arbetets frågeställningar fokuserar till exempel på läroböckers narrativ och identifikationer, och huruvida de kan tänkas möjliggöra eller försvåra elevernas utveckling av nämnda kompetens. Historieläroböckers narrativ och påbjudna identifikationer undersöks avgränsat till läroböckernas avsnitt om folkhemmet och välfärdssamhället. Läroböckernas narrativ och påbjudna identifikationer undersöks därefter just i fråga om elevernas utveckling av interkulturell kompetens. För att uppfylla syftet undersöks tre historieläroböcker avsedda för gymnasieskolan. Först undersöks respektive lärobok avgränsat till temat folkhems- och välfärdssamhälleshistorien, detta för att utröna respektive läroboks narrativ om temat. Därefter sammanställs narrativen till ett övergripande narrativ som analyseras vidare, först med fokus på vilka identifikationer som påbjuds och därefter med utgångspunkt från interkulturell kompetens. Undersökningen visar på läroböckernas narrativa ensidighet och en kronologi i berättelsen om folkhems- och välfärdssamhälleshistorien, vilket talar för en linjär historieskrivning. Av undersökningen framkommer dessutom att elevernas utveckling av interkulturell kompetens lär försvåras. Avsaknaden av perspektivgivning och få möjligheter till tolkning är några aspekter som lär försvåra elevernas utveckling av interkulturell kompetens. Slutsatserna om undersökningen är att de undersökta läroböckernas narrativ uppvisar en ensidighet som begränsar perspektiv och också tolkningsmöjligheterna för de läsande eleverna, att de identifikationer som påbjuds inte talar om något särskilt som specifikt bidrar till utveckling av interkulturell kompetens och slutligen att elevernas utveckling av interkulturell kompetens försvåras snarare än möjliggörs av historieläroböcker avsedda för den svenska gymnasieskolan.

I denna studie undersöks representationen av hbtq-personer och motsvarande normpersoner i tre svenskläroböcker för gymnasiet med hjälp av textanalytisk metod. Genus- och queerteori bidrar med förståelse för olika könsidentiteter och sexuella identiteter. Utifrån värdegrundsperspektivet, bestående av gymnasieläroplanens värdegrund som presenteras i bakgrundsavsnittet, diskuteras vilka värden som förmedlas och möjliggörs i det undersökta materialet. Utifrån den teoretiska analysen och resultatdiskussionen kan flera slutsatser dras. Framställningar, och brist av framställningar, av undersökta personer i läroböckerna både bekräftar och utmanar genus- och sexualitetsnormer. Detta i sin tur både möjliggör och omöjliggör att värdegrundsarbetet kan förmedla särskilda värden och uppnå vissa mål.