Syftet med denna studie är att ge kunskap omkring läromedelsövningars genomförande genom att kategorisera dem som färdighetsinriktade eller funktionaliserade. Färdighetsinriktade övningar utvecklar elevernas språk och övar upp deras färdigheter. Funktionaliserade övningar låter eleverna använda sina förvärvade färdigheter i ett konkret sammanhang, till exempel genom att skriva en text. Som teoretisk utgångspunkt till denna studie användes två av de didaktiska frågorna; vad och hur. Dessa frågor utgjorde grunden för studiens frågeställningar, och användes i analysen för att besvara dem. De övningar som har analyserats är hämtade ur fem läromedel för svenska årskurs 1 och är kopplade till fem olika områden rörande innehållsord. Dessa områden är sammansatta ord, en och ett, motsatsord, rimord och synonymer. Då läromedel ligger till grund för analysen, har en kvalitativ läromedelsanalys gjorts. Resultatet visade att färdighetsinriktade övningar är dominerande och funktionaliserade övningar är mindre vanliga, kopplat till de områden som analyserats i denna studie. Resultatet visade även att de nyare läromedlen har en tendens att innehålla fler funktionaliserade övningar än de äldre, med ett undantag. Då det visade sig att läromedlen skiljer sig åt på flera punkter, pekar det mot att även undervisningen kommer att skilja sig åt. Undervisningen kommer därmed se annorlunda ut i olika klassrum, beroende på vilket läromedel som används.

Syftet med denna studie är att ta reda på i vilken utsträckning olika perspektiv på lärande är representerade i problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker för årskurs 4–6. I studien har olika teorier om lärande kopplats ihop med olika begrepp och perspektiv för att förklara och kategorisera problemlösningsuppgifter i läromedlen. Dessa teorier samt tillhörande perspektiv som studien utgår ifrån är:om (Kognitivism), för (Behaviorism), genom (Konstruktivism) och tillsammans (Sociokulturell teori) som förklaras utförligt i våra teoretiska utgångspunkter.  Denna studie har genomförts på grund av att vi vill uppmärksamma vilket lärandeperspektiv som förekommer mest i läroböckerna eftersom det påverkar elevernas sätt att lära sig. Det är även relevant för den undervisande läraren att vara medveten om vilka perspektiv de läromedel hen använder speglar för att möjliggöra ett mer medvetet val om hur problemlösningen tas upp i sin egen undervisning. Läromedlen som analyserades var sex böcker ur serien Koll på matematik 4–6 och sex böcker ur serien Matte Direkt Borgen 4–6. Studien har använt sig av en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av analysfrågor. Resultatet visar att det mest dominerande perspektivet var genom-perspektivet i båda bokserierna följt av för-perspektivet. Tillsammans-perspektivet observerades ej i Koll på matematik och var knappt representerat i Matte Direkt Borgen. Tidigare studier (Brehmer, Ryve & Van Steenbrugge, 2016) har utgått från att ett visst perspektiv kunde urskiljas beroende på problemlösningsuppgiftens placering. Vi problematiserade denna studie genom att separera perspektiv och placering med syftet att urskilja nyanser. Enligt det utformade analysverktyget upptäcktes bland annat flest problem i slutet av ett kapitel med grund i konstruktivistiska och pragmatiska idéer (genom-perspektivet). Analysfrågan som kategoriserade dessa handlade om hur vardagsnära problemlösningsuppgiften var. Detta kan tolkas som att det finns en stor inkludering av elevers tidigare erfarenheter (konstruktivism) men att dessa är placerade i slutet vilket kan spegla ett för-perspektiv (behaviorism).

Syfte med denna studie är att undersöka hur genus, etnicitet och familjekonstellationer framställs i tre utvalda matematikläromedel i grundskolans årskurs 6 och konkretiseras genom två frågeställningar: Vilken fördelning av genus, etnicitet och familjekonstellationer finns i de tre utvalda matematikböckerna? samt Hur framställs genus, etnicitet och familjekonstellationer i de tre utvalda matematikböckerna?. Studien utgår från ett normkritiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv där en läromedelsanalys av bild och text från de två första kapitlen i matematikläroböckerna Matematik Alfa, Matte Direkt Borgen 6A samt Mera Favorit Matematik 6A har granskats. Med hjälp av olika kodningsschema har en kvantitativ innehållsanalys använts för att genomföra läromedelsanalysen. Av tidigare forskning som presenteras i studien betonas att manligt genus får mer utrymme i läroböcker, samt att den västerländska normen är dominerande i läroböcker. Tidigare forskning visar även på att kärnfamiljen utgår från den traditionella heteronormativa familjen och andra familjekonstellationer ges lite utrymme. Studiens resultat visar på att i de granskade matematikläroböckerna råder det en någorlunda jämn fördelning i framställning mellan manligt och kvinnligt genus. I framställningen porträtteras genus utifrån stereotyper, men det förekommer normbrytande mönster. Vad som även framkom var att matematik generellt utgår från en mansnorm. I resultatet framhävs den västerländska normen som dominerande, och porträtteras genom en stereotypisk bild med ljus hy och ljust hår. Den icke-västerländska etniciteten framställs som annorlunda med mörk hy och mörkt hår. Avslutningsvis visar resultatet att familjeidealet utgår från en västerländsk heterogen kärnfamilj.

No description available.

Detta är en läromedelsanalys som ämnar att redovisa om och hur levd religion förmedlas i läroböcker som används inom religionskunskapsämnet. Syftet med detta var att undersöka om läroböcker bär ansvaret för elevers uppfattning om att någon förmedling av den levda religionen helt saknas inom ämnet, en uppfattning som även tidigare forskning har upptäckt. Jag vill därför ta reda på hur levd religion förmedlas inom läroböckerna samtidigt som de uppfyller kraven inom GY11. Läroböckerna analyseras utifrån 7 teman av levd religion för att skapa förståelse och synliggöra var levd religion förmedlas i läroböckerna samt även Robert Jacksons tolkande ansats för att visa på vikten av att förmedla mångfalden inom religionerna. Det jag fann genom analysen av läroböckerna var att läroböcker har en ypperlig förmåga att förmedla levd religion på ett effektivt sätt även om förmedlingen ibland kan vara något svår att uppfatta i texten. Därför anser jag att läroböcker inte ensamt kan bära ansvaret för avsaknaden av levd religion inom religionsämnet och att denna brist kan i stället bero på hur lärare väljer att använda läroböckerna i sin undervisning. Detta arbete har dock endast utgått ifrån en väldigt liten del av de läroböcker som finns tillgängliga inom religionsämnet och har även gjorts utan någon koppling till hur böckerna faktiskt används i klassrummet. Jag skulle därför anse att ytterligare forskning krävs för att vi ska kunna få en bättre förståelse av hur man kan förmedla levd religion på ett effektivt sätt till elever.

No description available.

I denna studie har vi gjort en innehållsanalys av fem väletablerade förlagsproducerade läromedel inom ämnet svenska, riktade mot årskurs 6. Denna innehållsanalys gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I vår analys har vi undersökt vilka lässtrategier som tränas i dessa fem läromedel. Vi har också undersökt huruvida läromedlen uppmuntrar till metakognitivt tänkande och elevgemensamma aktiviteter. Vi har också studerat huruvida läromedlen ifråga är tillräckliga för att eleverna ska kunna uppnå kursplanens kunskapskrav rörande läsning endast genom arbete med läromedlens elevaktiviteter eller om kompletterande material krävs. Utgångspunkten för studien var att öka kunskapen kring möjligheter och risker för lärare och elever vad gäller läromedelsstyrt arbete i klassrummet med de undersökta läromedlen, samt att undersöka huruvida läromedlen kunde anses vara självbärande. Resultatet visade att de läromedel som analyserats var mycket olika sett till sin uppbyggnad, struktur och innehåll. Ingen tydlig röd tråd gick att skönja kring vilka delar av svenskämnets centrala innehåll elever som arbetar med dessa läromedel möter i sin undervisning i årskurs 6. Gemensamt för alla de undersökta läromedlen var att samtliga erbjöd en hög grad av elevaktiviteter kopplade till läsning på olika nivåer. Dessutom förekom moment där eleverna arbetade gemensamt i samtliga läromedel och i alla läromedel engagerades eleverna i någon form av självbedömning. Diskussionen rör det uppkomna resultatet ställt i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Resultaten visar att de läromedel vi undersökt kan användas som en grund för undervisningen inom läsning och lässtrategier, men att lärare inte kan förlita sig på att något av dessa läromedel i sig självt räcker för att säkerställa att eleverna får möjlighet att utveckla alla förmågor de har rätt till enligt svenskämnets kursplan.

One of the major principles in teaching are textbooks materials. The purpose of this study is to examine how textbooks materials unintentionally become intermediaries of structural discrimination. One important area to examine is how civic textbooks talk about the family and discrimination. Based on the concepts of white normativity and ethnocentrism, three digital educational materials for the civics subject of primary school are examined. With theoretical points on skin colour, this study examines which individuals are included and excluded from the textbook materials and in what contexts individuals are represented. With a discourse analysis as theory and method, several questions have been asked about the texts and images of the textbook materials used in this study. The overall purpose is to try to answer the question; is there a perceived underlying expression of a white normativity and ethnocentrism in the teaching materials? Specifically, the study will examine the two questions touched upon above: Which individuals are included and excluded in the teaching materials? and How does the Western ethnocentric perspective and white normativity in the teaching materials appear? The results of the study demonstrate that white normativity prevails in all the textbook materials studied and that there are examples of ethnocentric expressions. An underlying pattern can be seen that non-white individuals are underrepresented in the textbook materials and that the contexts which non-whites are represented demonstrate a discriminatory and narrow framework. In addition, the study opens for interpretation that the area studied in the textbook materials used, does not reflect an overall picture of what Sweden's population actually looks like for children and adolescents today. Furthermore, the results present that the content of the examined learning material goes against what the school's regulatory documents express, i.e. that the school should convey values and explicitly distance itself from discrimination and racism.

Syftet med den här studien var att jämföra hur läromedlen förhåller sig till varandra i framställningen  av text och bild samt hur texten och bilden samspelar, i tryckta respektive digitala läromedel, inom arbetsområdet geometri för årskurs 3. Genomförandet av studien utgick från socialsemiotik som teoretisk utgångspunkt för analysen. Studien följde en socialsemiotisk utgångspunkt. Tre tryckta läromedel och tre digitala läromedel i matematik för årskurs 3 analyserades. Metoden för analysen var en komparativ analysmodell utifrån Hellspong (2012, s.78). Forskningsfrågorna som studien ställde förhöll sig till text, bild och sambandet däremellan inom geometri.   1.     Vad karakteriserar textframställningen för arbetsuppgifter inom geometri för årskurs 3 i tryckta läromedel i förhållande till digitala läromedel? 2.     Vilka likheter och skillnader finns i användandet av bilder till arbetsuppgifter inom geometri för årskurs 3 i tryckta respektive digitala läromedel? 3.     Hur samspelar texten och bilden i tryckta läromedel i förhållande till digitala läromedel i arbetsområdet geometri för årskurs 3?   Resultatet av analysen visade att de tryckta och digitala läromedlen som analyserades inte skiljer sig nämnvärt. Texten framställs på ett liknande sätt, med ungefärligt lika många antal meningar, ord och matematiska begrepp. Bilderna framställs även dessa på ett likvärdigt sätt. Den stora skillnaden mellan de olika typerna av läromedel var att de tryckta läromedlen hade fler uppgifter som saknade bilder. En annan skillnad var att de digitala läromedlen innehöll dynamiska uppgifter. Samspelet mellan text och bild var enligt resultatet tillfredsställande, då bilderna mestadels överensstämde med texten samt att bilderna var placerade intill uppgifterna.   Nyckelord: dynamisk, socialsemiotik, semiotik, matematikdidaktik, digitalisering.

Eftersom läsförståelseresultaten försämrats historiskt sett och ungas läsvanor minskat ser denna studie nyttan i att undersöka hur läromedel för svenskämnet i grundskolans senare år är formulerade för att främja elevernas motivation till läsning. Tre läromedel i ämnet svenska valdes ut och därefter valdes de kapitel som behandlade läsning ut. Urvalet i det digitala läromedlet valdes ut efter att de trycka läromedlen analyserats. En kritisk diskursanalys genomfördes för att lyfta fram hur läromedelsförfattarna valt att formulera sig för att motivera eleverna till läsning. Studiens resultat visade att läromedelsförfattarna genom tydliga syftesinstruktioner för kapitlen försöker skapa motivation för läsning. Resultatet visade också att en lyckad karriär är att vara lyckad samt att eleven själv bär ansvaret för sin motivation till läsning.