Syftet med arbetet är att klarlägga hur olika miljöetiska hållningar presenteras i läroböcker inom ämnet biologi vid högstadiet. De miljöetiska hållningarna sammanfattas som antropocentrism, intergenerationell antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Arbetet utgår ifrån att de olika miljöetiska kategorierna diskuteras och används i samhället diskursivt och att de diskurserna fått olika genomslag i läromedlarna. Metoden som används för undersökningen är därför den kritiska diskursanalysen enligt Fairclough, där diskurser undersöks i tre nivåer: en textanalys klarlägger hur diskurser är synliga på textens mikronivå, den diskursiva praktiken i texterna belysas och den sociala praktiken undersöks som en mer överordnande syn. Uppsatsen undersöker fyra läroböcker som är vanligt förkommande i undervisning i biologi vid högstadiet. Resultatet visar på att i stor utsträckning dominerar den intergenerationella antropocentriska miljöetiken i samband med hållbarhet medan de olika böcker framvisar tydliga skillnader i användningen av den antropocentriska, den biocentriska eller den ekocentriska miljöetiken.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring innehållsmässiga likheter och skillnader mellan läroböcker i biologi för årskurs 4-6 med fokus på hållbar utveckling.  Studien är en läromedelsanalys där fem tryckta läroböcker för undervisning i biologiämnet har studerats. De böcker som valts ut för detta är i två fall stadieböcker vilket innebär att en och samma bok används under hela årskurs 4-6. Och i tre fall så har en serie av tre läroböcker inom biologiämnet använts på grund av att det var svårt att hitta ytterligare en stadiebok. I detta fall har sidorna som berör biologi i de tre respektive böckerna (en för årskurs 4, en för årskurs 5 och en för årskurs 6) inom serien räknats samman för att enklare kunna jämföras med de övriga böckerna.  Hållbar utveckling innebär en utveckling i samhället, ur flera perspektiv, som tillgodoser människans behov utan att förstöra för kommande generationer. I strävandet mot en sådan utveckling har lärande för hållbar utveckling blivit en viktig faktor och inkluderas i flera ämnen, bland andra biologi. Forskningsfrågorna som är aktuella för denna studie berör förekomsten av eventuella skillnader i hur mycket utrymme hållbar utveckling har fått i de olika läroböckerna i biologi. De berör också vilka innehållsmässiga skillnader och likheter inom området hållbar utveckling som kan anses finnas mellan läroböckerna.  Resultatet av studien visar att hållbar utveckling är ett område som får ett relativt litet utrymme i samtliga av de analyserade läroböckerna och att skillnaderna är minimala i detta avseende. Resultatet visar vidare att de stycken som bedömts handla om hållbar utveckling i störst utsträckning berör en ekologisk dimension av begreppet och mer specifikt är det temat djur och natur som förekommer oftast. Den ekonomiska dimensionen och den sociala dimensionen av hållbar utveckling har fått ett litet utrymme i läroböckerna och även i detta avseende är skillnaderna mellan böckerna inte särskilt stora.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur läromedel i samhällskunskap för årskurs 1-3 ger uttryck för en genusmedvetenhet.Frågeställningarna: Hur beskrivs och uttrycks flickor/kvinnor respektive pojkar/män i texten? På vilket sätt visas normföljande- och normbrytande inslag i texten?Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys, med analysverktyg och fördjupningsfrågor, som metod för att besvara våra frågeställningar. Vårt resultat visade att pojkar respektive flickor beskrivs ha både kvinnliga och manliga egenskaper i samtliga läromedel. Vidare visade resultatet också att det förekom normföljande- och normbrytande inslag. Resultatet visade också att en genusmedvetenhet angående egenskaper, aktiviteter, intressen, vardags- och arbetsliv finns i dessa läromedel då flickor och pojkar har beskrivits och uttryckts på olika sätt i olika sammanhang. Generellt har vi inte upptäckt någon skillnad mellan läromedelstexterna i framställningen av personerna utifrån våra analysverktyg.

I studien undersöks hur undervisningen i svenska på gymnasiet, främst i kursen Svenska 3, tycks ha påverkats av den uppgift i PM-skrivande som infördes i det nationella provet i samband med att Gy11 trädde i kraft. I studien analyseras fem läroböcker: två från före 2011, två från åren kring 2011 samt den senast utgivna boken för Svenska 3. Böckerna analyseras utifrån Ivaničs (2004) ramverk av sex skrivdidaktiska diskurser. Därmed kan en eventuell skillnad i synen på skrivande och skrivundervisning skönjas. Resultaten visar att det utredande/vetenskapliga skrivandet fått ta allt större plats och ägnas ett tydligare fokus i de senare läroböckerna än i de tidigare. Vidare är processdiskursen och kreativitetsdiskursen dominerande i de tidigare böckerna medan genrediskursen och delvis färdighetsdiskursen dominerar i de nyare. Resultaten visar vidare att texttypen PM fått en ny innebörd. I de tidigare böckerna definieras texttypen som en lista medan den i de senare böckerna beskrivs som en utredande/vetenskaplig texttyp. Dessutom framstår PM som en av de viktigaste utredande/vetenskapliga texttyperna.

Studiens syfte är att kritiskt granska läromedel för att få en inblick i vilka meningserbjudanden läromedel förmedlar till elever och på så sätt få förståelse för de erbjudande läromedel ger till eleverna. 2. De formulerade frågeställningarna är: 1) Finns det ett ämnesspråk och hur synliggörs det? 2) Vad är fokuset i läromedlen? 3) Vilka kunskapsemfaser syns i läromedlen och vilka följemeningar bidrar de till?  Analysmetoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys där de två svenska läromedlen Diamantjakten och Livet i bokstavslandet valdes för att sedan utgå ifrån dessa tre typologier, ämnesspråk, ämnesfokus och kunskapsemfaser med följemening. Det analysinstrument som används för att tydliggöra resultatet var ett kodningsschema.  I resultatet framkommer att det finns många ämnesspråk som synliggörs på olika sätt kopplat till övningarna i läromedlen. När frågan formulerades i frågeställningen kring ämnesfokus så var den riktad kring ett fokus, vilket resultatet visade att i båda läromedel fanns många olika, denna typologi var den som det fanns mest av. De kunskapsemfaser som kom fram tydligt var “rätta förklaringen/uttrycket/färdigheten”, “vardagsemfas” och “kunskap och beslut” där deras följemening var “om kunskapens trovärdighet”, “om kunskapernas praktiska nytta” och “om kunskapernas nytta att lösa moraliska och politiska problem”.

Jämställdhetsarbetet har idag medfört en formell jämställhet där kvinnor och män i teorin har samma rättigheter, detta kan ifrågasättas i praktiken. Vi ser en trend där bland annat populärkulturen, med exempelvis normbrytande filmer och böcker, ofta handlar om ett kvinnligt normbrytande som antar manliga attribut. Vi har utifrån detta intresserat oss för att undersöka läromedels roll i detta och genomfört en läromedelsanalys utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien har därmed varit att förstå om och i så fall hur läromedel är med och reproducerar normer och strukturer kopplat till genussystemet eller om det är så att läromedlen ifrågasätter eller utmanar dessa normer och strukturer. Detta har undersökts med hjälp av frågeställningarna:• Hur ser fördelningen mellan manliga och kvinnliga personer ut i bild och text i samhällsorienterande läromedel?• Vilka genusnormer förmedlas till eleverna genom samhällsorienterande läromedel och hur kommuniceras dessa.Studiens resultat har visat en överrepresentation av män i många läromedel. Fortsättningsvis förmedlar många läromedel en bild av manliga egenskaper och intressen som på olika sätt lyfts upp som det centrala, detta medför en manlig norm. I vår studie har vi funnit ett normbrytande där kvinnan är den som bryter normer och tillägnar sig de mer manliga attributen. Vi har med detta dragit slutsatsen att det finns en tydlig manlig norm och överrepresentation av pojkar/män vilket bidrar till en avsaknad av kvinnliga förebilder och en kvinnlig underordning. Däremot har vi under vår analys stött på ett fåtal situationer där normbrytandet sker både från manligt och kvinnligt håll. Detta skapar ett innehåll som både flickor och pojkar kan relatera till och ett innehåll där inget värderas högre än det andra. Vi ser därmed ett behov av fler läromedel som inkluderar ett jämställt normbrytande som sker från både flickor/kvinnor och pojkar/män.

Det är en återkommande utmaning för lärare att identifiera de faktorer som gör att några elever har svårt att klara en kurs de läser på gymnasiet. Om läraren ska kunna sätta in rätt stöd för att hjälpa eleven behöver läraren förstå orsaken. En orsak till att en elev inte lär sig innehållet i en kurs kan vara att hen inte har förutsättningar för att ta till sig undervisningen. Denna studie undersöker vilka förutsättningar eleven behöver ha uppfyllt för att kunna lära sig innehållet i de olika kapitlen i läroboken Impuls Fysik1. Detta görs med en läromedelsanalys som har det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund. Lärobokens innehåll kan beskrivas som organiserat i förutsättningskedjor. Om en elev inte lär sig ett begrepp i kedjan bryts kedjan och eleven har inte förutsättningar för att fortsätta framåt i kursen. Majoriteten av de begrepp som bildar förutsättningskedjorna är så kallade tröskelbegrepp. Studien visar också att kapitelproven inte mäter om eleven har förstått de olika begrepp som ingår i förutsättningskedjorna, däremot matchar de noga kraven för betyget E som de formuleras i kunskapskraven och de centralt framtagna kursproven.

Syftet med föreliggande arbete har dels varit att jämföra hur två olika läromedel förhåller sig till geometriinnehållet i enighet med van Hieles teori om den optimala lärandeprogressionen inom tvådimensionella geometriska figurer, dels jämföra hur och hur mycket dessa läromedel kommunicerar dessa figurer i åk 1 & 2. Arbetets analyserade läromedel är Mattekojan och Favorit Matematik. Enligt van Hieles teori kan elever bäst tillgodose dessa kunskaper i fem olika progressionsnivåer där ingen nivå kan hoppas över. Elever kan således exempelvis inte helt förstå innehållet på nivå två om den inte helt besitter kunskaperna enligt nivå ett. Syftet med arbetet har operationaliserats genom en innehållsanalys av läromedlens totalt åtta elevböcker. Resultatet visade en del skillnader mellan elevböckerna, dels i antalet tvådimensionella geometriska figurer, dels i progressionen av uppgifterna. Mest utstickande var skillnaden på hur läromedlen kommunicerar fyrhörningar. Arbetets resultat ger en ökad kunskap i hur geometri helst ska läras ut och hur olika läromedels elevböcker kan vara uppbyggda.

Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur innehållet i två läromedel för årskurs 3 förbereder eleverna inför de nationella proven i matematik. För att undersöka detta analyseras de två läromedlen Favorit matematik och Rik matematiks läroböcker för årskurs 3. Analysen utgår från de förmågor som de nationella proven år 2019 prövar. För att få svar på studiens forskningsfrågor genomförs två semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare samt en läromedelsanalys. Resultatet visar på att läroböckerna prioriterar de fem matematiska förmågorna olika. Resultatet visar även på att lärare upplever läroböcker som mastiga och att lärarhandledningen har en stor betydelse för undervisningen. Studiens slutsats är att för att för att upprätthålla en högkvalitativ undervisning är det inte hållbart att endast utgå ifrån ett läromedel. Läraren behöver besitta ämnes- och ämnespedagogisk kompetens så att alla matematiks förmågor kan utvecklas. När en skola väljer att arbeta med ett nytt läromedel är det av stor vikt att hela konceptet med läromedlet anammas och inte endast läroboken.

The aim of this study is to analyse the presentation of different kinds of language varieties in four different workbooks used in the course Svenska 1 in upper secondary schools in Sweden. The different language variations and their connections to prestige and power regarding language use were also analysed through a thematic content analysis. The research is based on qualitative and quantitative analyses of the workbooks, where words and factual text are examined. The results show that language varieties have been separated more from the subject of correctness in language and therefore show an accepting discourse towards different language varieties. Language varieties still have only a small part in the overall education of the course Svenska 1.