Uppsatsens syfte är att genom en komparativ textanalys jämföra hur stort utrymme psykiskoch fysisk hälsa får och på vilket sätt de båda hälsoaspekterna berörs i fyra utvalda läromedeli biologi för årskurs 4-6. Uppsatsen redogör översiktligt för hälsoläget i Sverige de senaste 20 åren, baserat på rapporter från Folkhälsomyndigheten, samt för hur det centrala innehållet ibiologi förändrats i och med införandet av läroplanen år 2011 (Skolverket, 2015). Vidarepresenteras den tidigare forskning som går att finna inom ämnet. Textanalysen är indelad i tredelar som består av en kvantitativ samt två kvalitativa analysdelar. Den kvantitativaanalysdelen syftar till att se hur den procentuella fördelningen mellan psykisk och fysisk hälsaser ut, där antal sidor som berör vardera hälsoaspekt räknas. Den andra analysdelenundersöker hur läromedlen behandlar hälsoaspekterna ur ett teoretiskt perspektiv som utgårfrån pragmatismen. Den tredje analysdelen studerar om läromedlen förhåller sig till Lgr 11 (Skolverket, 2015) genom de fem teman som tas upp i det centrala innehållet i biologigällande fysisk och psykisk hälsa; kost, sömn, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Analysen visade att den fysiska hälsan får större utrymme, procentuellt räknat, än denpsykiska hälsan i tre av fyra läromedel. I det fjärde läromedlet var fördelningen procentuelltlika stor mellan hälsoaspekterna. Samtliga läromedel sågs ha en stark pragmatisk syn där debehandlar psykisk och fysisk hälsa på ett elevnära sätt. Alla läromedel berörde samtliga temansom återfinns i det centrala innehållet i biologi, dock med något varierande infallsvinkel,mängd innehåll samt kopplingar till psykisk och fysisk hälsa.

Den magiska kulan är ett läromedel som används i grundskolans första år. Läromedlet är uppdelat i tre delar 1A, 1B samt 1C.  Uppsatsens syfte är att undersöka vilken språkutveckling som förväntas av eleverna när de använder läromedlet Den magiska kulan och hur verksamma lärare arbetar med läromedlet samt deras tankar om den förväntade språkutvecklingen hos eleverna. Uppsatsen är uppdelad i två delstudier, en läromedelsanalys och semistrukturerade intervjuer. I den första delstudien har en läromedelsanalys utförts för att ta reda på vilken språkutveckling läromedlet förväntar av eleverna. Analysen av läromedlets texter gav kunskap om textuppbyggnaden i 1A, 1B och 1C. Följande kategorier användes för att analysera läromedlet: vardagsspråk, skolspråk, sammansatta ord, nominaliseringar, nominalfraser och illustrationer/hjälpmedel. Läromedlets texter visar sin förväntade språkutveckling hos eleven genom att information ökar och texten blir mer komplex för läsaren. I den andra delstudien är deltagarna lärare som använder Den magiska kulan i sin undervisning. Undersökningens syfte är att få kunskap kring hur de arbetar med läromedlet och vilka tankar de har om den förväntade språkutvecklingen av Den magiska kulans tre nivåer 1A, 1B och 1C. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna anser att Den magiska kulan är ett bra läromedel som fångar elevernas intresse. Lärarna anser även att läromedlet har för stora skillnader i språkutvecklingen mellan de tre nivåerna vilket kan bli ett hinder för vissa elever när de ska använda sig av materialet.

Syftet med studien är att belysa hur geometriska objekt framställs i läroböcker för matematik och hur olika representationsformer används i detta sammanhang. Syftet är även att undersöka hur innehållet framställs utifrån variationsmönster och hur dessa kan synliggöra kritiska aspekter. Två läroböcker används och dessa är riktade mot årskurs 1. De geometriska objekten som behandlas är kvadrat, rektangel, cirkel och triangel. Läroböckerna analyseras genom en innehållsanalys och utgår från variationsteorin samt tidigare forskning om representationsformer och kritiska aspekter för geometriska objekt. Resultatet visar att läroböckerna använder olika representationsformer för att framställa geometriska objekt och att bildmodell är den representation som används i störst utsträckning. Representationsformerna används ofta separat från varandra, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning om att en integrerad användning gynnar lärandet. Resultatet visar även att läroböckerna innehåller olika variationsmönster men att graden av variation kan skilja sig åt mellan olika böcker. Den kritiska aspekten rumsuppfattning synliggörs genom generalisering och begreppen sida, hörn och vinkel synliggörs genom kontrastering. Läromedelsanalysen medvetandegör hur kritiska aspekter kan synliggöras i innehållet och vad som eventuellt bör kompletteras med i undervisningen. Studien bidrar därmed till insikt om betydelsen av att verksamma lärare bör göra läromedelsgranskning.

Syftet med vår studie var att, utifrån en läromedelsanalys, belysa hur olika läromedlen presenterar räknesättet subtraktion med tiotalsövergång inom talområdet 0–20. Studien syftade likaså till att undersöka vilka representationsformer som används i matematikböckernas uppgifter för att representera subtraktion samt identifiera kritiska aspekter som kan förekomma. Representationsformerna som användes är bild, konkret modell, symbol, språk och verklighet. Studien utgick från en kvalitativ metod där analyserna utfördes med hjälp av innehållsanalyser. Läromedelsanalyserna genomfördes utifrån variationsteorin där stor vikt lades vid att undersöka vilka representationsformer som förekommer i läroböckerna samt på vilka sätt de framställer matematikområdet subtraktion med tiotalsövergång. Det urval som gjorts för studien var läromedel för årskurs 1 samt att båda skulle vara publicerade efter Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Resultatet visade att läromedlen hade en bred variation av representationsformer men att den konkreta modellen inte återfinns i något av läromedlen. De representationsformer som var mest framtränade för att förtydliga subtraktionsbegreppet var språk och symbol. Representationsformerna bild och verklighet förekom likaså i relativt stor utsträckning. Utifrån analyserna av läromedlen kan resultatet bidra till en medvetenhet kring eventuella brister samt hur dessa kan kompletteras i undervisningen, i koppling till subtraktion med tiotalsövergång.

På höstterminen 2016 inrättades det nya kunskapskrav för årskurs ett i svenskämnet, dessa visar tydligt att elever redan i årskurs ett ska börja utveckla sin läsförståelse. Trots detta finns det en brist på studier som undersöker elevernas läsförståelse samt läromedel som främjar läsförståelse under skolans första år. Syftet med denna studie är att utifrån ett receptionsteoretiskt och didaktiskt perspektiv analysera två olika läs- och skrivmaterial. Genom detta bidrar studien till att öka kunskapen om hur elevers förutsättningar för att utveckla läsförståelse skapas i två läromedel för den tidiga läs- och skrivinlärningen. Detta syfte har konkretiserats i två huvudfrågeställningar som studien ämnar att belysa: Vilka förutsättningar ger läromedlen eleverna att utveckla sina läsförståelsestrategier? Samt Vilka förutsättningar ger läromedlen för att motivera elevernas kontinuerliga läsinlärning? I studien analyseras två läromedel som är ämnade för årskurs ett. Valet av läromedel gjordes genom att se till vilka läromedel som uttryckligen använder läsförståelsestrategier. Metoden för datainsamlingen och analysen var genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av selektiv kodning. De teoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är det didaktisk receptionsteoretiska perspektivet – som talar om läsarens möte och förståelse av texten, samt det didaktiska perspektivet och grundfrågorna Hur? Vad? Och Vem? Analysen visade att de textfrågor som förekom mest frekvent i de båda läromedlen var frågor där svaret gick att finna direkt i texten – så kallade LOTS-frågor. Det förekom dock i ett av läromedlen lärarledda diskussioner som inriktade sig mer på att eleverna skulle reflektera över textens innehåll med hjälp av egna  erfarenheter. Analysen visade även att alla läsförståelsestrategier förekom i läromedlen, dock tydliggjordes det inte för varken lärare eller för eleverna vilken strategi som behandlades med vilka frågor, någonting som forskningen visar gynnar läsförståelsen. Det framkom även att läromedlen gav förutsättningar till att skapa motivation genom att innefatta elevnära teman i texten som kan kopplas till elevernas egna erfarenheter.  Båda läromedlen förhöll sig till de kunskapskrav som finns för avslutad årskurs ett. Dock gav inget av de läromedlen som analyserades möjlighet för vidare utveckling av läsförståelsen i årskurs ett.

Denna uppsats är en diskursanalys som granskar läromedel i religionskunskap, riktade till grundskolans senare år, utifrån Lgr11. Syftet är att se vilka normer och värderingar som kommer till uttryck när homosexualitet omnämns, samt hur detta förhåller sig till skolans värdegrund samt läroplan. Analysen utgår ifrån Foucaults idé om att i skapandet av diskurser så kontrolleras människor, detta sker genom ett antal procedurer, vilka han kallar för utestängningsmekanismer, samt att makt utvecklas i relationen mellan människor, och leder till begränsningar för vissa och möjligheter för andra. Exempel på dessa utestängningsmekanismer är när något beskrivs som sjukt eller inte sjukt, är tradition eller inte tradition, samt när något ses som rätt eller fel. Studien består av tre läromedel från olika förlag och publiceringsår. I diskussionen dras slutsatsen att det råder en heteronormativ norm i de analyserade läromedlen.

No description available.

Studien undersökte möjligheten att utveckla problemlösnings- och resonemangsförmåga i svenska läroböcker. Under studiens gång genomfördes en läromedelsanalys av två läroböcker för gymnasiekursen Matematik 1b, Matematik 5000 och Matematik Origo. Analysen tog hänsyn till olika aspekter av förmågorna, olika svårighetsgrader på uppgifterna samt olika centralt innehåll i ämnesplanen. Av 2223 uppgifter i Matematik 5000 kunde problemlösningsförmågan utvecklas i 5% och resonemangsförmågan i 6%. Motsvarande andelar i 1747 uppgifter i Matematik Origo var 7% respektive 10%. Analysen visade också att större andel av uppgifterna på de två högre svårighetsnivåerna gav möjlighet att utveckla förmågorna än de på den lägsta nivån i båda böckerna. Det framkom även att inte alla aspekter av förmågorna fick lika stort utrymme att utvecklas. I båda böckerna var det geometri-kapitlet som fokuserade på dessa förmågor i störst andel av uppgifterna.

The aim of this study is to examine how vocabulary instruction is treated in three different educational materials for the subject of Swedish aimed for the first year of upper secondary school. The guiding research questions are: What kind of vocabulary is selected for instruction? and How are the vocabulary exercises designed? In order to answer the first question, the vocabulary is compared to a corpus of press texts. The analysis shows that the three educational materials differ vastly when it comes to the vocabulary selected: while the books aimed for vocational education focus on words pertaining to political participation and work life, the book aimed for programs preparing for ensuing studies contains low-frequency, sometimes slightly archaic words of marked stylistic value. For the second question, the exercises are classified according to Bloom’s taxonomy of educational objectives. The majority of all exercises in all three books correspond to the category of remembering factual knowledge, which is the least cognitively complex and demanding category of the taxonomy.

Jag har gjort en läromedelsstudie med syfte att analysera relativt nyproducerade läroböcker i historia utifrån frågor om de har potential att utveckla elevers historiemedvetande. När jag analyserar de tre läroböckerna i historia för åk 7-9 som jag har valt så studerar jag texter, bilder och arbetsuppgifter utifrån några av de perspektiv som svenska historiedidaktiker anser har störst möjlighet att påverka elevers historiemedvetande. Jag fokuserar på aspekterna som rör reflekterande berättelser, identitets och värdeskapande innehåll. En central fråga är om innehållet är multikronologiskt och visar eleverna att vi är både skapade av och skapare av historia. Läroböckerna har innehåll som bör kunna hjälpa till att utveckla elevernas historiemedvetanden, men inte i tillräckligt stor utsträckning. Jag anser utifrån min studie att alla tre böckerna har brister. De motsvarar inte på egen hand historieundervisningens behov utifrån kunskapskraven i Lgr11.