Syftet med denna studie är att belysa bråkräkningens roll i den svenska respektive finska skolan genom att undersöka matematiska läromedel för elever. Bråkräkningen är en matematisk baskunskap som ligger till grund för andra områden inom matematiken som algebra, procenträkning samt att de aktuella räknereglerna för decimaltal motsvarar reglerna för bråk (Ma, 1999, s. 55; Löwing, 2008, s. 229). Trots att Sverige och Finland är grannländer uppvisar de vitt skilda skolresultat, bland annat i matematik, och det är möjligt att läromedlens framställning av bråkräkning har en central roll i detta. En innehållsanalys har därför gjorts av tre läromedel från respektive land där avgränsning gällande årskurser gjordes till årskurs fyra. Genom att använda en komparativ metod granskades de utvalda läromedlen (Denk, 2002, ss. 7,31). Böckernas innehåll, språkbruk, symboler samt kreativa matematiska resonemang har analyserats för att åskådliggöra likheter respektive skillnader läromedlen emellan. Jämförelsen baserades på didaktikforskaren Madeleine Löwing modell över människors uppfattningar av bråktal (2008, ss. 249–253). Resultatet som framkom var att de finska matematiska läromedlen gynnar inlärning av matematik i större utsträckning än de svenska. Analysen visade att de finska läromedlen är mer komplexa till innehållet. Finland börjar med mer avancerad bråkräkning redan i lågstadiet, något som inte sker förrän under mellanstadiet i Sverige. Detta då endast lättare bråkräkning berörs under årskurserna 1–3 i svensk skola, vilket framkommer om man granskar de olika ländernas läroplaner. En snabbare progression i de finska läromedlen kan även skönjas. Deras matematiska språk blir mer avancerat i snabbare takt, något som verkar gynna de finska elevernas inlärning inom matematiken. I de svenska materialen uppmanar läromedlen att undervisningen kan vara ämnesintegrerat genom ett större omfång av flytande text. Vilket har lett till att Pixel (2007) och Mattespanarna (2011) även har ett mer varierat bildspråk i form av olika modeller som tillhandahålls eleverna, vilket i sig är positivt. Men de finska läromedlen var däremot mer innovativa samt omfattade en större grad komplexitet innehållande olika typer av uppgifter, svårigheter samt konkret material.

No description available.

We encounter images and visual expressions on a daily basis. An image says more than a thousand words... but maybe the images can say too much? The school plays an important role in the development of democracy, gender equality, tolerance and respect of human rights. It is therefore important to have a discussion about the content of the textbooks and reflecting upon how these support the school's duty. I intend to investigate how images are produced in teaching materials for religious education, focusing on Christianity and Islam. The method of the essay is a semiotic content analysis. To reach the purpose, to investigate how and what images depicted in the teaching materials for religious education, four questions have been compiled: How does the image material look? What relationship does image and text have with each other, and how do they communicate? What is the balance between men and women? Are these different depending on the subject area? Do the textbooks show stereotypes or generalizing views through pictures? The result of the study shows that the analyzed textbooks have a relatively rich image content. Both books have religious phenomena as the main motive of the pictures. One of my most important issues in this analysis was whether the images had a reasonable caption or text link in the current text. Only 8% of the analyzed material had no caption or text attachment. The result also shows that both textbooks reinforce stereotypes. In Christianity, it became clear that 55% of the imagery shows stereotypical patterns, and in the texts about Islam, 60% show stereotypical patterns. A general view is that images contribute to learning and can help explain and illustrate a difficult subject. In particular, images are good for creating variation from the text, but using images must be done with care and caution, as images can easily contribute and reinforce stereotypic perceptions and prejudices.

Syftet med denna uppsats var att undersöka de didaktiska val som uttrycks genom designen av språkutvecklande läromedel, i form av teveprogram, som tillhandahålls av Utbildningsradion, för de första skolåren. De program som analyserades var Bästa bokstaven och Livet i bokstavslandet. Metoden som användes var en kvalitativ socialsemiotisk analys av multimodala texter. Semiotik är läran om betydelser och eftersom programmen producerats för ett undervisningssammanhang visade detta på betydelsen av en social(semiotisk) ansats i uppsatsen. För att behandla syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka designval har gjorts i programmen? Vilka didaktiska val kan urskiljas genom de gjorda designvalen? Vilka diskurser inom literacyundervisning gestaltas därmed genom de gjorda designvalen? Denna frågeställning analyserades med utgångspunkt från sex olika diskurser, eller sätt att se på språk, som konstruerats av literacyforskaren Ivanič (se sid. 9). Resultatet visade att olika semiotiska resurser som auditiva, verbala och visuella har använts i programmen för att uttrycka betydelse. De olika semiotiska resurserna pekade tillsammans på ett tydligt uttryck av en interpersonlig (mellanmänsklig) mening, vilken är betydelsefull i en undervisningskontext, som är av social och dialogisk natur. Gällande de didaktiska valen visade resultatet att de båda programmen presenterade och introducerade alfabetet och gjorde detta genom olika förhållningssätt, men uppvisade gemensamt fokus på fonologisk träning samt en ambition att öka tilltron till elevens egen förmåga att lära. Vidare visade resultatet att de av Ivanič beskrivna diskurserna i olika utsträckning gestaltades i programmen, samt att de två sistnämnda diskurserna inte synliggjordes i något av programmen.

No description available.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur läromedel erbjuder möjlighet att utveckla begreppsförmågan inom området bråk. Syftet med studien var även att undersöka vilka representationsformer som används i matematikböckernas uppgifter för att representera bråk.   Representationsformerna som har använts är bildmodell, symbol, språk, konkret modell, och verklighet. Arbetet är en kvalitativ studie där analyserna gjordes med hjälp av innehållsanalyser. Läromedelsanalyserna gjordes utifrån variationsteorin och vi har där lagt stor vikt vid att undersöka representationsformernas inblandning i läromedlen och hur de framställer bråk. Matematikboken har under många år varit ett omdiskuterat ämne, både inom skola och media. I dagens matematikundervisning spelar matematikboken en stor roll. Det urval som gjordes för studien var läromedel för årskurs 3 och att det skulle vara relativt nyutgivet material, analysen har fokuserat på avsnitten för bråk.  Resultatet visade på att läromedlen hade en variation av representationsformerna men att bild, symbol och text var de mest framträdande för att förtydliga bråkbegreppet. Vi kunde via resultatet utläsa vad som skulle behövas kompletteras i undervisningen och användningen av valda läromedel för att få en bred variation i undervisning kring bråk. Genom en analys av läromedlen bidrar studiens resultat till en medvetenhet kring eventuella brister och hur dessa kan kompletteras i undervisningen.

Barn i grundskolan känner igen klassisk musik i undervisningen från vardagliga sammanhang, exempelvis filmmusik, men är ofta omedvetna om sin kunskap. För att dessa barn och barn utan förkunskaper om klassisk musik ska få en förståelse, granskades olika läromedel som skulle kunna vara ett stöd. Föreliggande studie undersöker hur 11 olika läromedel för barn i grundskolan framställer klassisk musik, från 1946 fram till 2016. Kulturarv och därmed även klassisk musik är betydande beståndsdelar inom musikpedagogiken idag. Forskning kring förändringen av dessa kan ge en inblick i vad som kommer att ske och vilken nytta vi kan ha av det förflutna. En förändring inom samhällssyn, skolreformer och teknologi har påverkat musikundervisningsinnehållet, vilket även speglas i läromedlen. I resultatet och diskussionen framgår hur detta har influerat framställningen av klassisk musik i tryckta läromedel och vilken nytta lärare kan ha av gamla läromedel.

Forskare anser att problemlösning är en av de viktigaste kunskaperna att ha med sig genom livet. Inom området för problemlösning i matematik är målsättningen att eleverna uppnår de mål och kunskapskrav som finns beskrivna i läroplanen. Vi har sett att problemlösning behandlas olika på de skolor vi haft vår verksamhetsförlagda utbildning. Vi ville därför undersöka i vilken utsträckning problemlösningsuppgifter förekommer i två läromedel samt om de ger eleverna tillräcklig kunskap att nå målen. Uppgifterna i de båda läromedlen räknades och kategoriserades utifrån ett ramverk och presenteras i en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att problemlösningsuppgifterna i elevernas matematikbok är få till antalet och att alla elever inte ges möjlighet att öva sin problemlösningsförmåga fullt ut. En möjlig slutsats av studiens resultat är att undervisning enbart utifrån elevernas matematikbok inte ger eleverna de förutsättningar som krävs för att nå målen. Om läraren aktivt använder lärarhandledningen i undervisningen visar resultatet att elevernas problemlösningsförmåga gynnas.

I detta examensarbete beskrivs en kvalitativ undersökning av två läromedel i geografi. Läromedlen har undersökt utifrån vilka lässtrategier som tränas genom arbete med elev­uppgifterna. Uppgifterna placeras i en av de tre läskulturerna centripetalläsande, alltså uppgifter som rör texten i sig. Centrifugalläsande när uppgifterna leder till att eleverna gör kopplingar från texten till sig själva, andra texter eller omvärlden samt metaperspektiviserande då de kräver att eleven reflekterar kring sitt eget läsande och lärande (Liberg, Eklund 2005). Uppgifterna inom den centripetalläsande kategorin delas vidare upp enligt vilken av fyra läsförståelsestrategier som övas; att göra förutsägelser, identifiera centrala ord och begrepp, ställa frågor och sammanfatta. Resultatet visar att den stora majoriteten av uppgifter rör sig inom den centripetala läskulturen och då främst uppgifter rörande begreppskunskap och frågor till texten. De meta-perspektiviserande uppgifterna är extremt få medan det finns något fler inom den centrifugala läskulturen. Frågorna inom denna kultur domineras av uppgifter där läsaren ombeds koppla textens innehåll till den egna verkligheten.   Nyckelord: Läromedelsanalys, grundskola åk 4-6, läsförståelse, läskulturer, lässtrategier

Syftet med studien är att identifiera och analysera rika matematiska problemuppgifter i ett vanligt förekommande läromedel för årskurs 6. Studien ämnar även att, genom intervjuer med undervisande matematiklärare, undersöka om och hur lärares undervisning utmanar elever med fallenhet för matematik. Läromedelsanalysen genomförs utifrån tre teoretiska ramverk. I syfte att identifiera de rika matematiska problemen används Taflins kriterier för ett rikt matematiskt problem. För att synliggöra det matematiska innehållet i de rika problemen används det variationsteoretiska begreppet lärandeobjekt tillsammans med Pólyas faser för problemlösning. Pólyas fyra faser används dessutom för att analysera lärares undervisning i problemlösning, kopplat till elever med fallenhet för matematik. Resultatanalysen synliggör att det utvalda läromedlet innehåller flera rika matematiska problem samt att det, i dessa, finns ett varierat matematiska innehåll. Resultatanalysen visar dessutom att de lärare, som deltagit i studien genom intervjuer, bedriver en undervisning som är gynnsam för samtliga elever, och därmed också elever med matematisk fallenhet. Studiens resultat bidrar till en ökad medvetenhet om vad som kännetecknar rika matematiska problem. Därtill bidrar studiens resultat också till en ökad insikt om hur undervisningen kan bedrivas i syfte att utmana samtliga elever, med särskilt fokus på elever med fallenhet för matematik