Då forskningsläget visar sex- och samlevnadsundervisning heteronormativ och därav inte inbjuder HBTQ-personer att delta i denna på ett meningsfullt sätt, har vi valt att utföra en diskursanalys på fem läromedel i biologi och dess tillhörande sex- och samlevnadsavsnitt. Eftersom läromedel har en stark position i klassrum vill vi undersöka ifall dessa framskrivs ur ett heteronormativt alternativt icke-heteronormativt perspektiv. Detta görs genom att använda ett queerteroretiskt perspektiv som teoretiskt ramverk, vilket innebär att särskilja biologiskt kön, socialt kön och sexuellt begär. Resultatet visar på hur urvalet verkar inom fyra identifierade resultataspekter, varav den första är hur de fysiologiska aspekterna av pubertet beskrivs utifrån två kön – ”kvinna” och ”man”. Den andra resultataspekten representeras av hur befruktningsprocessen antas bestå av ett samlag mellan en ”kvinna” och en ”man” och hur detta framskrivs som det ensamma tillvägagångssättet för reproduktion. Tredje resultataspekten lyfter hur identitet och sexualitet ses som någon icke-definitivt och hur detta kan vara föränderligt över tid och den sista aspekten berör hur det biologiska könet antas vara i samklang med det sociala könet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket utrymme kvinnliga respektive manliga författare ges och hur de presenteras i läromedel i svenska 2 för gymnasiet. Inledningsvis presenteras vår teoretiska utgångspunkt som grundar sig i Yvonne Hirdmans genusteori och även centrala begrepp behandlas. Vi redogör för relevant tidigare svensk forskning gjord av Christoffer Dahl, Annica Danielsson och Caroline Graeske. Dessutom presenterar vi en australiensisk studie av Jackie F.K Lee och Peter Collins. Den tidigare forskningen sätts sedan i relation till vår studies resultat. Metoden vi använder för att uppnå studiens syfte är läromedelsanalys. Vi har dels använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, dels en kvalitativ textanalys för att kunna besvara våra frågeställningar. För att strukturera vårt resultat har vi även använt oss tematisk analys för att kunna identifiera teman i materialet. Materialet som vi har använt är fyra läromedel anpassade efter Lgy 11 som behandlar kursen svenska 2 för gymnasiet. Resultatet från våra läromedelsanalyser visar att manliga författare dominerar i samtliga läromedel, men hur starkt de dominerar varierar mellan läromedlen och mellan avsnitten. Resultatet visar även att det finns en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga författare presenteras och beskrivs i läromedlen. Dessutom visar resultatet att det finns skillnader i beskrivningarna av författarna i de olika läromedlen. I diskussionen lyfter vi de delar av resultatet från den tidigare forskningen som även går att se i vår studies resultat. Likväl diskuterar vi de delar av resultatet som skiljer sig från den tidigare forskningen. Vi diskuterar även att det har skett en förbättring gällande jämställdheten mellan kvinnliga och manliga författare i de läromedel som vi har granskat jämfört med den tidigare forskningen. Slutligen lyfter vi problematiken kring ansvaret att granska läromedel och vikten av att det genomförs.

Hur religion och andra livsåskådningar framställs i läroböcker är ett nödvändigt fält att vetenskapligt forska om. Vi lever i ett digitaliserat samhälle och kontinuerligt emottar ny information; sålunda har religionsämnet tillfallit att bli ett ytterst relevant läroämne. Detta grundar sig i att Statens läroboksnämnd SIL (Statens institut för läromedelsinformation), vars uppdrag var att granska centrala läromedel lades ned 1992. Därefter instiftades Skolverket och den granskningen av läromedel som fanns tidigare upphörde. I dagens skolväsende har läroboken en stark ställning som dels anger vilken riktning som lämpar sig för kommande undervisningsupplägg och som dels är kunskapsgaranterande. Det massmedia skildrar kan böcker antingen validera eller bestrida, sålunda är det väsentlig att granska den inställning och bild som presenteras i svenska läroböcker. Studiens syfte är att granska  hur Jehovas vittnen skildrats och framställts i läroböcker utarbetade i enlighet med Lgr 11 och Lgy 11. Sedermera åskådliggöra hur de olika framställningarna skiljer sig och problematisera detta. Materialet till detta arbete innefattar totalt nio läroböcker där fem av dessa inriktar sig på högstadiet och resterande fyra för gymnasiet. Utifrån väl avgränsat material och den teoretiska utgångspunkten granskas det hur Jehovas vittnen framställs i läroböckerna. Ramverket grundar sig på islamologen Jonas Otterbecks forskning kring läromedelsanalyser där han utformat en matris som fungerar som ett analysverktyg. Det verktyg som Otterbeck konstruerat har omarbetats för att bättre lämpa sig till denna undersökning. Den teoretiska utgångspunkten utgår ifrån att läroböckers beskrivningar har en benägenhet att vara tendentiösa i sitt urval, onyanserade, väsentlig information utelämnas och sålunda har olika religioner eller livsåskådningar framställts ofördelaktigt. Efter granskning av materialet synliggörs det att läroböckernas framställningar är stundom tendentiösa, förenklade och att grundläggande information har utsorterats. Rörelsen framställs som emellanåt homogen, att Jehovas vittnen allenast knackar dörr och förkastar födelsedagsfiranden. Största skillnaden mellan läroböckerna är att gymnasieböckerna tenderar att vara mer detaljrika i sina skildringar, men kan dock bero på att författarna har fått ett större utrymme. För att motverka att den stereotypa bilden av Jehovas vittnen kvarstår är det sålunda essentiellt att skolundervisningen förmedlar en saklig och korrekt skildring av rörelsen.

Studiens syfte var att i förhållande till eurocentrismen undersöka vilka engelsktalande länder som representeras samt hur de länderna framställs i läroböcker för ämnet engelska för årskurs 4–6. I studien har två frågeställningar besvarats vilka var: Vilka länder finns representerade i läroböckerna? och Hur framställs länderna i läroböckerna? Den teoretiska utgångspunkten för studien har utgått från teorier om eurocentrism. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ läromedelsanalys på nio läroböcker för engelskundervisning ämnade för årskurs 4–6. Den analysmetod som användes vid analysen var tematisk analys som utgick ifrån de fyra analyskategorier produkter, praktiker, perspektiv och personer. Under genomförandet av analysen hittades även en femte kategori vilken benämndes historia. Resultat av analysen visade att flera engelsktalande länder finns representerades i någon form i läroböckerna. Dock ges England och USA en central plats i läroböckerna där framförallt England blir utgångspunkt i form av de karaktärer läsaren får följa i läroböckerna. England framställs även som ”hemma” medan andra länder som Indien, Kanada och Sydafrika framställs med det annorlunda och exotiska vilket kan tyda på viss eurocentrism. En slutsats som dragits är att i läroböcker inkluderas ett innehåll vilket gör att något annat exkluderas, allt kan därmed påstås handla om meningserbjudande.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur kvinnor och flickor respektive män och pojkar framställs i läseböcker inom svenskämnet för lågstadiet. De böcker som ligger till grund för detta arbete är tre böcker vardera i två läromedelsserier: ABC-klubben, utgiven av Natur & Kultur samt Robin, utgiven av Sanoma Utbildning. Studiens frågeställningar är: Hur representeras kvinnor och flickor respektive män och pojkar i böckernas bilder? Hur beskrivs kvinnliga respektive manliga karaktärer i böckernas texter? Hur förhåller sig beskrivningen av könen till etablerade könsstereotyper och normer i samhället? Studiens metod är en kvalitativ, tematisk analys som avgränsas med analysfrågor som fokuserar på bildligt innehåll, textinnehåll samt ett samspel däremellan. För en så likvärdig tolkning som möjligt, har en matris för tolkningsutrymme med stereotypiska benämningar enligt Maria Nikolajeva utarbetats. Detta för lättare kategorisering av vad som är kvinnligt respektive manligt enligt rådande normer. Studiens teoretiska ramverk är Yvonne Hirdmans genussystem och genuskontrakt som synliggörs i analysen. Studien genomsyras även av ett critical literacy-perspektiv, då könsstereotypiska och normativa drag kritiskt granskas genom hela arbetet. Studiens resultat indikerar att båda läromedelsserierna i stort sett är könsneutrala när det gäller karaktärernas aktiviteter, handlingar, egenskaper och färger på exempelvis kläder som bärs. Däremot är karaktärernas utseende (hår, klädesplagg samt accessoarer) i enlighet med rådande normer och visar könsstereotypiska drag. Manlig överordning identifieras i båda läromedelsserierna. Både ABC-klubben och Robin innehåller likheter gällande huvudkaraktärer, då en flicka från vardera serien framställs med normbrytande egenskaper. Böckerna visar även på skillnader, däribland den största som är att Robin-serien har en helt könsneutral huvudkaraktär, medan ABC-klubben endast innehåller könsbestämda karaktärer.

This study has analyzed what students in Swedish middle schools learn about the various crusades. This was done by analyzing different study books and course literature. These books are targeted towards students in grade 7-9. This essay has studied course literature from different time periods in the Swedish schooling system and under different guidelines. The essay has studied the more modern books and what they say about the exciting yet controversial subject that is the crusades. Which subjects even write about them and what do they say? Are the fabled knights in shining armor as good as they thought they were or were they monsters from the deepest of hells? Well, as all things, the truth lies in the middle. But it is how they portray them and what the books have to say about the crusades that is intriguing. What words do they use? Which sides of the different conflicts shine the brightest in the eye of the author and thus in the eye of the pupils reading it. I will also be using some tools and theories to see how good the fact is portrayed in the different books. As I stated above. These tools and theories are from a book called Att spegla världen; Läromedelsstudier i teori och praktik (2011) by Niklas Ammert. So what have these study books told us about the crusades? Well, as the study concluded it depends on who the author or authors are and which company makes the books. It also depends a lot on what the book focuses on. The crusaders are however generally depicted as murderers and in the wrong in most of the books that the essay chose to study.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur de svenska ytterkantspartierna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, framställs och porträtteras i läromedel. För att undersöka detta har olika teman tagits fram utifrån de politiska skalorna och en semiotiskt-didaktisk analysmodell. Utifrån dessa teorier och modeller har en studie med kvalitativ och kvantitativ metod genomförts på läromedlen. I studien har det framkommit att det återfinns skillnader i hur partierna framställs. Sverigedemokraterna porträtteras som ett TAN-parti och får vaga beskrivningar på den klassiska höger- och vänsterskalan. Vänsterpartiet beskrivs som ett klart vänsterparti på höger- och vänsterskalan och GAL-parti på GAL-TAN-skalan, men har en svagare framställning som GAL-parti då det finns en avsaknad av sakpolitisk koppling. Båda partiernas historia lyfts fram men i varierande grad men även på vilket sätt de framställs ha hanterat sin historia. I diskussionen lyfts det fram hur partiernas framställningar tenderar att stämma överens med den tidigare forskningen på ämnet på en del punkter medan den skiljer sig på andra.

Denna uppsats består av en läromedelsanalys av samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Texten tar avstamp i några teoretiska utgångspunkter: den universalistiska liberalismen är inte värdeneutral och kan stå i konflikt med andra idétraditioner, massutbildningssystemet i västvärlden har varit en viktig komponent för att bygga en nationell identitet och utbildningssystemet konstruerar en samhällsgemenskap med traditioner och normer som riskerar att andrafiera och utöva symboliskt våld mot dem som står utanför normen. Metoden är en diskursanalys och fyra läroböcker har undersökts. Klassrummet och de läromedel som används i det är en del i en samhällelig kontext och påverkas av omvärlden. Med teorierna som utgångspunkt genomförs analysen i tre steg: inledningsvis undersökte jag hur samhällsgemenskapen – vi:et – konstruerades. Med hjälp av liberal universalism som analytiskt begrepp letade jag efter nyckelord som exempelvis: kristendom, Sverige, Europa och demokrati. I det andra steget diskuterades följderna av att konstruera en samhällsgemenskap genom begreppen andrafiering och symboliskt våld. Avslutningsvis diskuterades dessa följder i kontexten av det mångkulturella klassrummet och vad det kan få för konsekvenser för lärare som vill använda dessa läroböcker. Resultatet visade att läroböckerna på ett tydligt och genomgripande sätt lyfte det svenska och europeiska genom att beskriva demokrati, mänskliga rättigheter och andra västerländska ideal som självklara och bör spridas till resten av världen. Urvalet kan betraktas som eurocentriskt och det icke-konfessionella politiska styret beskrevs som det mest rationella och moderna. Då vi:et gestaltades som positivt på ett så tydligt sätt argumenterade jag för att andrafieringen och det symboliska våldet hade ännu större risk att utövas, i synnerhet i det mångkulturella klassrummet. Vidare påstod jag att lärare som vill använda tillgängliga böcker i samhällskunskap för gymnasieskolan bör göra det på ett medvetet sätt genom att komplettera det eurocentriska innehållet med material som belyser andra perspektiv och ökar elevers förståelse och tolerans för andra kulturer, vilket även läroplanen betonar.

Forskning och studier visar att behärskandet av matematikspråk är viktigt för kunskapsutvecklingen inom matematik samt att eleven riskerar att misslyckas om hen inte förstår begreppen. Studier har också visat att textbaserade uppgifter riskerar att skapa hinderför elever då språket kan vara svårbegripligt. Samtidigt visar undersökningar att användandet av läromedel dominerar matematikklassrummet och att tyst räkning i boken är ett vanligt arbetssätt. Uppsatsens syfte var att granska språkbruket i två upplagor av tre olika läromedels texter om geometri med kvantitativ innehållsanalys. Förekomsten av vardagsspråk, skolspråk och matematikspråk kartlades och resultatet användes för att undersöka förekomsten av ord och begrepp med dubbel betydelse. Resultaten visar att runt 3-4 % av texten innehåller ord eller begrepp med dubbel betydelse som skulle kunna skapa hinder för elever ispråksvårigheter. Genom att analysera matematikläromedel kan både lärarstudenter och praktiserande lärare förekomma eventuella språkförbistringar och istället bidra till att elever utvecklas både språkligt och matematiskt.

Kvinnliga kompositörer och musikers plats i musikhistorien har varit och är en komplicerad fråga. Inte bara antalet kvinnor, men även sättet som kvinnor beskrivs kan bidra till oönskade effekter inom lärarutbildningen och den svenska skolan. Denna studies syfte är att undersöka i vilken omfattning och hur kvinnliga och manliga kompositörer och musiker porträtteras i kurslitteratur i musikhistoria som används inom svenska musikhögskolor. Detta genomförs med hjälp av kritisk diskursanalys med perspektiv på intersektionalitet och genus. Resultatet visar att kvinnor och män får väldigt skilda porträtteringar, där männen i högre grad tilldelas respektingivande benämningar och skrivs fram med högre agens. Kvinnor beskrivs genom deras relationer till andra, sin könstillhörighet och som passiva. Denna studies resultat bekräftar tidigare studier om hur ojämna könsmönster och jämställdhetsproblem kan fortsätta reproduceras inom utbildningar på musikhögskolor och hur detta i förlängning kan påverka framtida lärare i sitt yrkesliv.