<p>Mitt syfte är att undersöka hur hinduer och hinduism framställs i fem olika läroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgångspunkt i Nathan Söderbloms lärobok från 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie där metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. Frågan är om en förändring skett över tid i läroböckernas text, och vad de förändringarna i så fall kan bero på – i relation till andra diskurser. Analysen är tematiskt upplagd efter tre teman – orientalism, andrafiering och den protestantiska blicken, vilka i sin tur är förankrade i uppsatsens teoridel. Edward W. Saids inflytelserika verk Orientalism har en central betydelse för uppsatsen. Resultatet visar på att det skett en förändring över tid i läroböckerna. Hinduer framställs i samtliga läroböcker som den ”andre”, och hinduism som underordnad kristendom. Men det är dock inte i framställningen av hinduer och hinduism som den stora förändringen ligger, utan i hur författarna uttrycker sig språkligt.</p>

<p>Skolan i Sverige är till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige kräver att det finns nationella kriterier på vad utbildningen ska innehålla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsämnet finns en läroplan framtagen liksom målsättningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lärare, elever och föräldrar. Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att växa in i samhället och ha vetskap om vilka förutsättningar som krävs för att leva ett liv utifrån samhällets värdegrund. På lokal nivå väljs vilka läroböcker som ska användas.</p><p>De tre undersökta böckerna är på olika sätt lämpade för att kunna nå målsättningen inom ämnet religionskunskap A och B på gymnasiet. Även om författarna naturligtvis skriver sina böcker utifrån de krav som staten ställer genom målsättningen för ämnet är det stor skillnad på hur de tar sig an uppgiften. Alms och Rodhe/Nylunds böcker är mer traditionell litteratur avsedd för kunskapsinhämtning. I förorden till dessa böcker poängterar författarna att det är lärarens uppgift att tillsammans med eleverna, dels göra urval ur böckerna, dels att böckerna har två huvudinriktningar; en kunskapsinriktning och en existentiell inriktning. I boken ”söka svar”, som inte innehåller något förord, är det mer självklart att elev och lärare kan såväl variera som prioritera sin inriktning. Det kan också noteras att de två förra böckerna är tryckta 1998 och 1999 medan den sista är tryckt 2003. Det kan delvis förklara de olika pedagogiska greppen.</p><p>Samtliga böcker har endast en mindre beskrivning av naturreligioner. Man vill tydligen ge något exempel men inte fördjupa sig. Det är förståeligt då dessa religioner inte har något större spridning utan oftast är mycket lokala. Däremot är det anmärkningsvärt att nya religioner, New Age och utvecklingen inom de stora världsreligionerna de senaste 20-30 åren är så lite utvecklad. Här är ”söka svar” mest omfattande kanske beroende på tryckåret!</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken?</p><p>Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><ul><li>Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket?</li><li>Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet?</li><li>Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?</li></ul>

Mitt syfte är att undersöka hur hinduer och hinduism framställs i fem olika läroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgångspunkt i Nathan Söderbloms lärobok från 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie där metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. Frågan är om en förändring skett över tid i läroböckernas text, och vad de förändringarna i så fall kan bero på – i relation till andra diskurser. Analysen är tematiskt upplagd efter tre teman – orientalism, andrafiering och den protestantiska blicken, vilka i sin tur är förankrade i uppsatsens teoridel. Edward W. Saids inflytelserika verk Orientalism har en central betydelse för uppsatsen. Resultatet visar på att det skett en förändring över tid i läroböckerna. Hinduer framställs i samtliga läroböcker som den ”andre”, och hinduism som underordnad kristendom. Men det är dock inte i framställningen av hinduer och hinduism som den stora förändringen ligger, utan i hur författarna uttrycker sig språkligt.

The aim of this study is to analyze how two different education books produce christianity and islam. The analyzed books is from 2003 and 2008 and the books are adapted for the last years of primary school. The meaning and translation of words is often a problem and can get the reader wrong understaning of the religion. The analyze include the perspective of this meaning and how the sacred things are described in each religion. The textanalyze is made with different criterias; the context, the pre- understanding and if the text is objectiv is some of the most important. The language is important too. Both books are produced in the occidental context which can be a problem when to describe islam. The religion is not the same here and preconcenptions can occure. When to put islam in an occidential context and describe it will not get an objecive describtion. Both books are focused on information and will get the reader as much data as posible.

Flera undersökningar har visat att svenska elevers kunskaper inom områdena taluppfattning och aritmetik har blivit sämre. I denna uppsats står därför taluppfattning, med multiplikation som utgångspunkt, i fokus. Syftet med det här arbetet har varit att analysera hur olika läromedels framställning av räknesättet multiplikation samt strukturering av inlärningen av de grundläggande multiplikationskombinationerna kan påverka elevers möjlighet att utveckla god taluppfattning. För att svara på vårt syfte har vi gjort en läromedelsanalys av fem olika läromedel i matematik, avsedda för åk 1-3. Resultatet pekar på att några av de analyserade läromedlen framställer multiplikation på ett begränsat sätt vilket kan antas ha negativ inverkan på elevers möjlighet att utveckla förståelse för räknesättet multiplikation och därmed också på taluppfattningen. Resultatet pekar också på att flera av läromedlen, genom sitt sätt att lyfta fram tankeformer och samband, strukturerar inlärningen av multiplikationskombinationerna så att elevers möjlighet att utveckla taluppfattning gynnas. / Several studies have shown that Swedish students' knowledge of number sense and arithmetic have been deteriorating. In view of this number sense, with multiplication as a basis, is the focus in this composition. The purpose of this work has been to analyze how different textbooks description of multiplication and structure of learning the basic multiplication combinations can influence students' ability to develop number sense. To answer our purpose we made a textbook analysis of five textbooks in mathematics, for grade 1-3. The results indicate that some of the analyzed textbooks describe multiplication in a limited way which one can assume have negative impact on students' ability to develop understanding of multiplication and so developing number sense. The results also indicate that several of the textbooks, by the way they emphasize mental strategies and connections between numbers, structure the learning of the basic multiplication combinations in a way that support students' opportunity to develop number sense.

Skolan i Sverige är till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige kräver att det finns nationella kriterier på vad utbildningen ska innehålla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsämnet finns en läroplan framtagen liksom målsättningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lärare, elever och föräldrar. Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att växa in i samhället och ha vetskap om vilka förutsättningar som krävs för att leva ett liv utifrån samhällets värdegrund. På lokal nivå väljs vilka läroböcker som ska användas. De tre undersökta böckerna är på olika sätt lämpade för att kunna nå målsättningen inom ämnet religionskunskap A och B på gymnasiet. Även om författarna naturligtvis skriver sina böcker utifrån de krav som staten ställer genom målsättningen för ämnet är det stor skillnad på hur de tar sig an uppgiften. Alms och Rodhe/Nylunds böcker är mer traditionell litteratur avsedd för kunskapsinhämtning. I förorden till dessa böcker poängterar författarna att det är lärarens uppgift att tillsammans med eleverna, dels göra urval ur böckerna, dels att böckerna har två huvudinriktningar; en kunskapsinriktning och en existentiell inriktning. I boken ”söka svar”, som inte innehåller något förord, är det mer självklart att elev och lärare kan såväl variera som prioritera sin inriktning. Det kan också noteras att de två förra böckerna är tryckta 1998 och 1999 medan den sista är tryckt 2003. Det kan delvis förklara de olika pedagogiska greppen. Samtliga böcker har endast en mindre beskrivning av naturreligioner. Man vill tydligen ge något exempel men inte fördjupa sig. Det är förståeligt då dessa religioner inte har något större spridning utan oftast är mycket lokala. Däremot är det anmärkningsvärt att nya religioner, New Age och utvecklingen inom de stora världsreligionerna de senaste 20-30 åren är så lite utvecklad. Här är ”söka svar” mest omfattande kanske beroende på tryckåret!

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken? Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen. Mina frågeställningar är: Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket? Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet? Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?

This thesis is intended to respond to the extent to which South African textbooks on the subject of history is linked to the governmental policy documents and whether they are producing and reproducing national identity. The two textbooks are aimed at students in grade 10. Both books were produced in 2008 but published by different publishers. The essay is based on Norman Faircloughs critical discourse theory which has been supplemented by Michael Billings theory Banal Nationalism, which assumes that it is the national words that remind us daily of our homeland that is producing and reproducing national identity.   The survey shows that both textbooks are closely tied to the government policy document for the teaching of history. The textbooks refer to the policy, both explicitly and implicitly. The two textbooks reproduce a common national identity in South Africa based on the discussions taking place in society. In other words, the textbooks have been influenced by Rainbowism and African Renaissance. The books lift up both the idea of a reconciled South Africa and a proud nation in the continent of Africa. The texts and exercises in the books contribute to the production of national identity by reminding students that they can be proud to be South African in a unique multicultural nation. The analysis also shows that the textbooks strive to include all people in the national community regardless of ethnicity.

Syftet med studien är att visa hur kemiämnet presenteras i gymnasieskolans läroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-årig tidsperiod och hur de knyter an till rådande läroplaner, utbildningspolitik samt miljö- och säkerhetsfrågor i undervisningen. Studien bygger på en innehållsanalys av gymnasieläroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lärares berättelser om undervisningspraktikens förändring över tid.  Jag kopplar ihop fyra utbildningsfilosofier och undervisningstradition med läromedelsanalysen. Analysen visar att läromedlen från 1969, 1979 och 1989 är relativt lika med avseende på vilken bild som ges av kemiämnet. Från dessa årtionden ges bilden av att kemiämnet hör hemma i kemisalen. Läromedlen från 1999 och 2007 är mer lika varandra angående hur kemiämnet presenteras, det vill säga kemin är nu till för eleven och dennes vardagsliv. I min diskussion tar jag upp hur det kommer sig att intresse för kemi är svagt, trots att kemiämnet numera är mer lättillgängligt och knutet till det vardagsnära.