Uppsatsen analyserar Pernilla Lundenmark och Anna Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013), samt Kalle Güettler, Lennart Husén och Hans Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok (1997). Dessa läroböcker är främst avsedda för elever i årskurs 5–6 i svenskämnet. Studiens syfte är att framhäva en tydligare bild av hur genus och jämställdhet framställs i läroböckerna Språket lever!: svenska. 5 Grundbok och Zick Zack Läsrummet. Uppsatsen utgår från en läromedelsanalys och fokuserar på hur fördelningen ser ut mellan män/pojkar och kvinnor/flickor, samt hur de biologiska könen framställs och representeras i läroböckerna. Läromedelsanalysen grundas i en textanalys med kvantitativa och kvalitativa inslag. Studiens slutsatser visar överlag att Lundenmark och Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013) förhåller sig någorlunda till genus och jämställdhet vad gäller fördelningen, framställningen och representationen av män/pojkar respektive kvinnor/flickor. Slutsatserna visar även att läroboken innehåller inslag av stereotypa och normativa föreställningar om män/pojkar och kvinnor/flickor som framhäver en manlig norm. Studiens slutsatser visar överlag att Güettler, Hansén och Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok till mestadels genomsyras av en manlig norm som framhäver manlig överordnad, samt stereotypa föreställningar om pojkar och flickor. Slutsatserna visar även att läroboken inte visar någon eftertänksamhet vad gäller genus och jämställdhet, utan förhåller sig mestadels till traditionella normer och synsätt vad gäller män/pojkar och kvinnor/flickor.

I denna uppsats kommer den muslimska kvinnans ställning i religionsundervisningens läromedel i gymnasieskolans att granskas ur ett genusperspektiv. För att studera detta kommer den generella bilden av kvinnans status som troende muslim i det svenska samhället att belysas. Även den negativa bilden som media ger när det kommer till muslimer har påverkat islamofobi i samhället, vilket har en betydelse i skolans miljö när det kommer till undervisning i religionskunskap. Skolans uppgift är att undervisa eleven med en tolerant och demokratisk syn. Fokus är att bredda förståelsen när det kommer till genusforskning och varför skolmaterial fortfarande representerar kvinnan som underordnad. Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån är hur den muslimska kvinnan framställs i kapitlet islam samt om islamkapitlen uppnår styrdokumentens mål gällande jämställdhet. Analysen i uppsatsen baseras på en enkätundersökning och en läromedelsanalys ur ett genusperspektiv där vi analyserar tre aktuella läromedel i religionsundervisningen 1 på utvalda gymnasieskolor i Sverige. Syftet med läromedelsanalysen är att undersöka hur läromedlen uppnår styrdokumentens jämställdhetsmål. För att få en förståelse om jämställdhetsmålet i skolan samt en syn på hur läraren arbetar med jämställdhet i undervisningen har vi gjort en anonym kvalitativ intervjufrågeställning till ett flertal religionslärare på gymnasienivå. Den valda metoden i uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys där metoden diskursanalys används för att i textinnehållets språkanvändning studera hur kvinnan framställs.   Analysen visar utifrån enkätundersökningen att begreppet jämställdhet är ett svårarbetat område. Utifrån läromedelsanalysen visar det sig att litteraturmaterialet inte följer styrdokumentets mål samt att textinnehållet utgår från en mansnorm där kvinnan framställs som underordnad. För att litteraturen ska uppnå skolans jämställdhetsmål behöver läromedelsförfattarna ha ett könsneutralt språk och en genusmedvetenhet.

Syftet med studien var att undersöka hur fyra läromedel på gymnasier ser ut angående momentet grammatik genom att beakta deras innehåll, elevers förkunskaper från grundskolan och LGY11s kunskapskrav. Den metod som användes för att besvara forskningsfrågorna var en kvalitativ komparativ metod och för att kunna genomföra läromedelsanalysen användes en kvalitativ text- och innehållsanalys. Resultatet visade att läromedel fokuserar olika mycket på grammatik beroende på vilken svenskkurs innehåll de är tänkta att representera. Resultatet visade därför att Insikter i svenska 2–3 och Handbok I svenska språket är de läromedel som främst behandlar olika grammatiska segment då de ska representera kursen Svenska 2, som är en svenskkurs på gymnasienivå som innehåller mest kunskapskrav om grammatik. Vidare visade även resultatet att alla läromedel avstår från att gå igenom fraser trots att det står med i kunskapskraven i LGY11. Då studien enbart har analyserat fyra läromedel som används för grammatikundervisning i svenska på gymnasiet kan inga generella slutsatser dras. I studien dras slutsatsen att läromedlen inte innehåller alla delar som de bör innehålla för att uppfylla kunskapskraven i LGY11 (LGR11). Det läromedlen inte innehåller är fraser trots att det står med som ett explicit kunskapskrav i LGY11.

Syfte Denna studie undersöker aktuella religionsläroböcker för årskurs 4-6 utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Syftet med studien är att bidra med kunskap till forskningen om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläroböcker samt i de olika bokavsnitten inom varje bok som handlar om kristendom, islam, hinduism samt etik/moral och hur man lever tillsammans. Ur ett lärarperspektiv kommer denna studie att bidra till en diskussion om vikten att kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen samt hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna. Metod Undersökningen genomfördes med hjälp av metoden läromedelsanalys i kombination med kritisk visuell metod för att analysera fyra olika religionsläroböckers textinnehåll samt bildinnehåll. Texterna analyserades med hjälp av analysverktyget ”genustrappan”. Resultat De huvudsakliga resultaten visar på att religionsläroböcker överlag har ett könsneutralt innehåll men att det även finns tendenser till att innehållet är könsmytsförstärkande. De texter som är direkt religiösa berättelser domineras nästan uteslutande av män och där framställs männen ofta på ett könsstereotypiskt sätt. Män tenderar även att representeras i bild oftare än kvinnor. Den religion som utifrån de utvalda läroböckerna och genustrappan framställs som den mest könsneutrala är islam. Avslutningsvis avslutas studien med en diskussion kring vikten av att kritiskt granska läromedel samt hur läromedlens innehåll kan påverka eleverna.

Syftet med studien var att genom en jämförelse mellan ett digitalt och ett tryckt läromedel undersöka vilka likheter och skillnader som förekommer i läromedlens struktur, samt hur text och bild samspelar inom de områden som behandlar läsning och läsförståelse. Studien genomfördes med hjälp av en komparativ analysmetod i kombination med en multimodal analysmodell. Resultatet visar att det finns likheter i läromedlens innehåll, ordning av innehåll och användning av bilder men även att det finns skillnader i läromedlens layout och färgsättning.

Historiskt sett har olika undervisningsformer använts parallellt för olika samhällsgrupper i ämnet svenska. Syftet med denna uppsats är att analysera yrkesförberedande och högskoleförberedande läroböcker i svenska 1 på gymnasiet för att se hur ämnet svenska framställs i dessa utifrån olika svenskämnesperspektiv och undervisningstraditioner. Läroböckerna analyseras genom innehållsanalys. För att öka systematiken och objektiviteten i analysarbetet används ett så kallat observationsschema vilket innehåller ett antal frågor som ställs till samtliga läromedel. Resultatet visar att de flesta läroböckerna förmedlar ett ”erfarenhetsämne” och en ”normerande” tradition med inslag av ett ”färdighetsämne” och en ”faktabaserad” tradition. Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet visar även att det inte finns någon större skillnad mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande läroböcker. Detta går emot tidigare forskning som menar att yrkesförberedande gymnasielinjer representerar ett ”färdighetsämne” medan högskoleförberedande gymnasielinjer utövar ett ”bildningsämne”.

Studien behandlar hur illustrationer i matematikläromedel representerar normer som inkluderar eller exkluderar, med fokus på genus, etnicitet och funktionsförmåga. Temat är viktigt att undersöka då mångfald måste representeras i klassrummets läromedel, utifrån läroplanens värdegrund och uppdrag. Arbetet för jämställdhet ska genomsyra skolan samt bidra till diskussioner om könsmönster och hur dessa kan begränsa människors livsvillkor. Att matematik anses vara en manlig domän kan påverka vissa elevers fortsatta studier samt yrkesval. Det åligger alla professionella lärare att granska och välja lämpliga läromedel sedan den centrala läromedelsgranskningen lades ned. Problemställningen är vilka representationer av normer som representeras och hur representativa respondenter identifierar genus, om de sam­stämmer med utvalt förlagets manér utifrån en utvald illustration. Bildanalys samt Kahoot har använts som empiriska metoder. Repres­entationer i bild och text analyserades ur de tre första kapitlen samt omslagsbild från totalt tio läromedel från sex olika förlag, utifrån symboliska attribut som markörer för genus, etnicitet och funktionsförmåga. Undersökningen visar på en viss balans läromedlen sinsemellan i fråga om genus, etnicitet och funktionsförmåga. Undersökningen visar även på förbättringspotential i samtliga sociala kategorier, framför allt normbrytande funktionalitet.

In this essay, the focus is on descriptions of women and men, by the use of nouns, adjectives and verbs in six textbooks for the subject of Swedish as a second language. The purpose is to examine if and how gender is created in such descriptions. The method used is language analysis, where the focus is on finding noun suffixes in work titles which separate women from men;as well as finding neutral noun titles, generic references, verb processes as well as adjectives used to describe both genders. In a comparison between the two periods, the results indicate that the variation of adjectives used differs between women and men. Specifically, women’s feelings,behaviors and traits are described to a greater extent. Furthermore, gender neutral suffixes appear to a greater extent in the latter period. Finally, the result suggests that women are involved in fewer physical and verbal processes than men in the first period. However, there is an opposite situation in the second period. Also, in both periods, women are involved in a greater number of stereotypical activities situated in a domestic environment, while men participate in stereotypical activities related to the work environment. Therefore, verb processes, as well as nouns and adjectives, create symbolic gender in two periods by the lack of equal recognition of women and men.

Uppsatsen bygger problemformuleringar som ämnar undersöka hur den kvinnliga representationen i läromedel i samhällskunskap för gymnasiet ser ut. Samt om det över tid hade blivit någon förändring. Fyra textböcker har analyserats med Hirdmans teori om genussystemet och maskulin hegemoni som teoretisk grund. Samt hur väl de stämmer överens med rådande styrdokument. Två böcker har varit aktuella för den nuvarande läroplanen Gy11 och två gällde för den förra, Lpf94. Främst har en kvalitativ litteraturanalys gjorts men som komplement även en kvantifiering av män och kvinnor som nämns i text och syns på bild har gjorts. Resultatet av tidigare forskningen återupprepas i denna studie och det går att konstatera att den kvinnliga representationen i läromedel är undermålig. Skolan har i uppdrag att elever ska få en utbildning och utveckla sina intressens som inte bygger på fördomar om manligt och kvinnligt, men med läromedlen som ingår i den här studien visar sig vara bristfälliga.

Studien baseras på en kvalitativ och kvantitativ läromedelsanalys med fokus på språkliga svårigheter i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3 samt årskurs 4 och 5. Syftet med studien var att belysa om läromedel i NO är anpassade för elever som läser svenska som andraspråk. Studiens forskningsfrågor var; ”Vilka språkliga svårigheter finns i de valda läromedlen samt i vilken utsträckning förekommer de?”, ”Vilket stöd finns i de valda läromedlen för att hantera de språkliga svårigheterna?” och ”Hur ser progressionen i läromedlen ut mellan årskurserna?”. De valda läromedlen för denna läromedelsanalys är PULS NO-boken 1–3, Boken om NO 1–3, PULS NO 4 och Koll på NO 5. Analysen genomfördes på 4 sidor i vardera naturorienterande ämne i varje läromedel. Flerspråkiga elever som inte fullt ut har utvecklat det svenska språket möter en del svårigheter gällande de naturorienterande ämnena. De olika språkliga svårigheterna som analyserades i studien var begrepp i utkanten av en semantisk mellannivå, homonymer, nominaliseringar och andra ämnesspecifika begrepp. Analysen utgick ifrån två teoretiska utgångspunkter: BICS och CALP samt text och bild i läromedel.  Resultatet visade att läromedlen i NO för dessa årskurser innehåller språkliga svårigheter där en del begrepp saknar visuellt stöd eller språkliga förtydliganden som kan hjälpa flerspråkiga elever att förstå innehållet. Denna studies resultat stämmer till en viss del överens med tidigare forskning. Slutsatsen i denna studie är att dessa läromedel innehåller begrepp som kan uppfattas som svåra för flerspråkiga elever och att lärare behöver vara medvetna om detta för att utforma undervisningen för att förbereda eleverna för dessa begrepp med en närmare förklaring som introduktion.