Abstract: Arbetet är en läromedelsanalys som med hjälp av multimodal textanalys undersöker innehåll och utformning av ämnesområdet ”språkförhållanden i Sverige och övriga Norden” i läromedel för gymnasiets Svenska 2. Studien ämnar besvara frågorna: 1. Hur ser urvalet av material ut i de undersökta läromedlen när det gäller området nordiska språk? 2. I vilket sammanhang presenteras nordiska språk i de undersökta läromedlen? 3. Vilka modaliteter används i läromedlen? Resultaten visar att texter på de nordiska språken lyser med sin frånvaro i de delar av läroböckerna som rör språkförhållanden i Norden. I den mån texter på originalspråk används förekommer de oftast i en litteraturhistorisk kontext, och i urvalet framträder Henrik Ibsen som den oftast citerade författaren på originalspråk, genom främst utdrag ur Et dukkehjem men också Gengangare. Läroböckerna kombinerar ofta de nordiska grannspråken med de nationella mino-ritetsspråken, och det är således svårt att skilja på dessa moment. En av läroböckerna utmärker sig genom att ha en global inramning och börja i världens språk, för att sedan zooma in på de nordiska språken och minoritetsspråken. Resterande böcker tar avstamp i Sverige och det svenska språket. De modaliteter som används är bilder (fotografier och teckningar), skrift samt hänvisningar till internetsidor som inte hör till läroböckerna. Dessa internetsidor kan vara exakt hänvisade genom utskrivna länkar och namn eller enbart bestå av upp-maningar till att söka vidare på internet. Syftet är oftast att låta eleverna fördjupa sig i ett ämne, det saknas däremot tillgång eller hänvisningar till ljudfiler eller andra källor som skulle kunna illustrera den verbala delen av språken.Studien visar att läroböckerna i huvudsak är förenliga med ämnesplanen för Svenska 2 på gymnasiet. De olika läroboksvalen innebär dock olika konsekvenser för eleverna, i huvudsak i form av kompromisser mellan djup i ämnet och variation av materialet, samt hur mycket eget bestämmande eleverna kan utöva.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur genus representeras i två stycken vanligt använda SO–läromedel avsedda för elever i årskurs F-3. Syftet har också varit att undersöka om det har skett förändringar på hur nya SO-läromedel framställer kön och genus vilket har diskuteras i relation till den tidigare forskning som gjorts. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är: ”Hur framställs kön genus i text och bild?” och ”Vilka förändringar gällande kön och genus går att se i SO-läromedel som har utgivits i samband med den nya läroplanen?”Forskning har visat på att olika typer av läromedel kan ge och skapa föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Som blivande lärare med fördjupning i de samhällsorienterade ämnena, där genus och jämställdhet främst skall behandlas, fann jag det därför ytterst viktigt att analysera SO–läromedel ur ett genusperspektiv.En kvalitativ text- och bildanalys har använts som metod för att kunna analysera de två läromedlen. De teorier som har använts har sin utgångspunkt i Yvonne Hirdmans (2001) genusteori som menar att det finns en isärhållning och hierarki mellan män och kvinnor. Fanny Ambjörnsson (2006) och Don Kulick (2005) har gjort en tolkning av queerteori. Utifrån denna teori kunde jag studera om läromedlen genomsyras av en heteronormativitet. Min analys visar på att det skett en positiv utveckling gällande hur genus framställs i läromedel. I de läromedel som har analyserats råder det dock fortfarande en viss genusordning. Denna genusordning visar på att mannen ses som människa medan kvinnan är underordnad. Min analys visar också att läromedlen genomsyras av en heteronormativitet och att det heterosexuella är normen. Andra sexualiteter får en mycket liten plats eller osynliggörs helt.

The demographics of the French speaking world is rapidly changing, with a majority of the worlds French speakers now residing in African countries with a colonial history with France and Belgium. While the Swedish curriculum for modern languages only specifies that the education should treat areas where the language is spoken, many of the textbooks remain firmly rooted in a Franco-French perspective. Parallel to this development, the Swedish school system is increasingly diverse, while interest in studying French is declining, raising questions on the perceived personal and professional gain in studying French courses where non-Western French-speaking countries remain peripheral. This essay aims to investigate how, and to what extent, French-speaking nations and areas outside the West are represented and construed in the series of Swedish textbooks in French Escalade 1-4.The theoretical basis for this study is in critical text analysis based on a model by Hellspong & Ledin (1997), which uses the framework of systemic functional linguistics to analyse texts through the interplay between the textual, ideational and interpersonal structure with the social context and dynamics that form them, to which they also contribute. Furthermore, postcolonial theory is used to understand the historical context and discourses that have formed during and after France’s colonial empires.The study finds that the textbooks overwhelmingly centre around France and other Western French-speaking countries, while the rest of the French-speaking world remains peripheral, with Sub-Saharan Africa being particularly neglected in relation to its French-speaking population. The representation of the French-speaking world that is construed places metropolitan France at its centre, mirroring the image of the former colonial empire. Furthermore, no clear definition of which countries and areas outside the West should be considered French-speaking emerges, with various textual and semiotic representations conveying different interpretations of where French is spoken in the world. The scarce representations of French-speaking countries and areas outside the West that exist generally have a country of geographical region as their main theme, while the often point out their continued relationship with France. France’s non-European territories on the other hand, are mainly portrayed as exotic paradises, ideal for tourism. The representations of people and characters from these countries and areas construed are also heavily reliant on their connections with France. People from the Maghreb-region are often construed as French immigrants, with the incompatibility of Islam and French identity being a reoccurring theme.

Allt fler elever som går på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen saknar den matematiska kompetens som behövs i deras framtida yrken (Muhrman, 2016). Många faktorer har orsakat detta problem, men en av de viktigaste faktorerna är matematiklärarnas bristande kunskaper om elevernas yrkesmatematik (Muhrman, 2016). Enligt läroplanen GY11 läser alla yrkeselever kursen matematik 1a som anses vara anpassad till yrkeselevernas behov. Läroplanen för matematik 1a anger att matematiklärare ska anpassa det centrala innehållet till karaktärsämnena (Skolverket, 2011). För de matematiklärare som inte är kunniga i karaktärsämnena blir läroboken i matematik en trygghet som de kan basera sin undervisning på. Däremot frågan är om matematikläroböckerna förser yrkeseleverna med de kunskaper de behöver för att nå kunskapsmålen och utveckla sina matematiska yrkeskompetenser. Syftet med detta arbetet är att undersöka hur läroplanens mål för matematik 1a förverkligas i matematikläroböcker som är avsedda för yrkesprogram. En del av de lärandeteorier och tidigare forskning som vi har redovisat i detta arbete hävdar att det sällan ges möjlighet för yrkeseleverna att utveckla de matematiska kompetenser som behövs i deras yrken (Dahl, 2014; Muhrman, 2016).För att få en bättre insyn i området har vi valt att begränsa oss till El- och energiprogrammet och granska två matematikläroböcker som är avsedda för tekniskt inriktade yrkesprogram. Det har varit nödvändigt för oss att även intervjua två personer som är kunniga inom el-yrket för att få en bättre insyn av el-elevernas yrkesmatematik. Vi har även granskat läroplanerna för samtliga karaktärsämnen som eleverna på El- och energiprogrammet läser. Resultatet visar att båda matematikläroböckerna täcker det mesta av kursens matematik 1a centrala innehåll. För att eleverna ska tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som behövs i yrket behöver matematiklärarna gå utanför matematiklärobokens ramar och integrera yrkesmatematik i undervisningen.

Läromedel i religionskunskap på gymnasiet kan vara problematiska att använda. Religionerna hinduism och buddhism framställs ofta som österländska religioner som avviker från den västerländska religiösa normen. Likaså brister många läromedel i genus- och jämställdhetsperspektiv. Detta examensarbete har som syfte att analysera hur hinduism och buddhism framställs i tre läromedel i religionskunskap på gymnasiet i både text- och bildmaterial. Undersökningen utgår från postkolonial teoribildning och ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Jag analyserar om det finns orientalistiska tendenser i framställningarna om hinduism och buddhism och om kvinnor och män får lika stort utrymme samt hur respektive kön framställs. Resultatet visar att hinduism och buddhism framställs utifrån ett eurocentrisk och kristocentrisk perspektiv. Båda religionerna är utsatta för exotifiering och romantisering. Det finns även ett tydligt vi- och dem-perspektiv i framställningarna av religionerna. Resultatet visar också att läromedlen i kapitlen om hinduism och buddhism inte ger män och kvinnor lika stort utrymme och att mannen ofta framställs som normen som kvinnan mäts gentemot. Berättelsen om kvinnan blir en tilläggskategori då hon inte ingår i den generella beskrivningen av religionen. Män porträtteras också i högre utsträckning i bildmaterial och skildrar ett helighetsideal medan kvinnor i större utsträckning utför vardagssysslor. Slutsatsen är att samtliga tre läromedel i någon grad innehåller orientalistiska tendenser och att de brister i genus- och jämställdhetsperspektiv.

Detta arbete är en läromedelsstudie med inriktning mot gymnasiet och syftar till att undersöka hur Sveriges nationella minoriteter framställs i läromedel i historia. De läromedel som undersökts är utgivna under både Lpf94 och GY11 och har analyserats utifrån dikotomiska par och semiotisk bildanalys. De delar av läromedlen som har analyserats är de som behandlar Sveriges historia eftersom målet är att se hur de nationella minoriteterna framställs i förhållande till Sverige. Resultatet visar att de nationella minoriteterna sällan eller aldrig lyfts i de läromedel som undersökts och att hur mycket som står om dem skiftar beroende på vilken minoritet vi talar om. Slutsatsen är att minoriteterna i stor utsträckning osynliggörs eller på andra sätt utelämnas ur historien. En orsak till detta kan vara att läroplanen inte lyfter de nationella minoriteterna i ämnesplanen för historia, detta kan då påverka urvalet av historia som läromedelsförfattare gör när de skriver läromedel. De gånger minoriteterna nämns i läromedlen är det i förhållande till majoritetssamhällets historia och inte i egenskap av en egen historia.

I vår undersökningsstudie har vi utgått från frågeställningar som handlar om hur utomeuropeisk historia inkluderas i framställningen av första världskriget i svenska historieläroböcker utgivna mellan tidsperioderna 1990-talet och 2000-talet. Vi har undersökt sex olika läroböcker från olika tidsperioder där vi har studerat vilka utomeuropeiska länder som inkluderas samt på vilket sätt de framställs. Vi valde flera böcker från olika år och förlag för att bilda oss en mer tydlig och säkrare helhetsbild om utomeuropeisk historias inkludering i svenska läroböcker. Vårt problemområde handlar om den europeiska dominansen i framställningen av historiska händelser. I med det växande mångkulturella samhället måste vi i skolans värld öppna upp ögonen för flera perspektiv i historien och vi har därför undersökt hur utomeuropeiskt perspektiv inkluderas i läroböcker. Läroplanen för grundskolan och tidigare forskning ger direktiv att historieundervisningen ska ge en nyanserad bild av historien där både europeiska och utomeuropeiska länder inkluderas i historiska händelser. Tidigare forskning visar att elever tappar intresse för historien och undervisningen om läraren inte ger utrymme för elevernas bakgrund och historia. Resultatet visar att senare läroböcker ger en mer mångfacetterad bild av första världskriget eftersom utomeuropeiskt perspektiv inkluderas i större utsträckning i framställningen av första världskriget. I de äldre läroböckerna inkluderas inte utomeuropeiskt perspektiv i lika stor utsträckning som i de nyare läroböckerna. Vi har valt att utgå från ett funktionellt analytiskt och strukturellt analytiskt perspektiv som teoretisk bas när det kommer till analysen av läroböcker. Men vi har även kopplat ihop perspektiven med teori kring historiedidaktik. När vi studerade vilka länder som presenteras i läroböckerna tittade vi på hur länderna framställs, hur framställningen förändras mellan olika tidsperioder och varför den kan ha förändrats.

När man lär sig ett främmande språk visar forskning att uttal är betydelsefullt både för att kommunikationen ska fungera och för bedömningen av den enskilde talaren. I muntlig kommunikation är det nödvändigt att tala och därmed också att uttala ord på det främmande språket på ett så tydligt sätt som möjligt, vilket betyder att uttal är något som bör övas på inom ramen för språkundervisning. I denna studie av skolämnet moderna språk, med fokus på franska, undersöks tre olika läromedel avseende på uttal i övningar i årskurs 6 och årskurs 9 genom en innehållsanalys. I den kommunikativa ansats som finns i språkundervisning idag verkar uttalsundervisning ha hamnat i bakvattnet och genom en analysmodell baserad på uttalsmetoder i GERS (Europarådet, 2001) studeras i denna studie övningsutbudet med fokus på uttalsövningar, kategoriserade i receptiva, produktiva och teoretiska övningsformer. Resultatet visar att övningar kopplade till uttal återfinns i samtliga tre läromedel i varierande grad, men sällsynt om man ser till explicita uttalsövningar i förhållande till andra övningsformer, som grammatik, översättning och ordkunskap. Ett av läromedlen visar, trots låg andel av uttalsövningar, ett tydligare uttalsfokus genom att tillhandahålla övningar också i den teoretiska kategori där uttal tränas explicit.

In this paper we aim to answer the question: “What kind of teaching practice, criticism, and review is most prominent in the current research about Swedish history school books and literature ?”. Swedish school books was governed and quality controlled by the state and school ministry between the years 1938 and 1991. Ever since 1991 the production of school books has been largely governed by the authors and publishers of said books and often loosely fact-checked by the teaching community. In our research we found that there are numerous social structures that influences what the content in the history school books should be. There is also a lot of criticism aimed towards those same social structures which form our collective history culture. We have also found that there are many ways that teachers use textbooks in their teaching practice.

Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv.Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.