Avsikten med denna studie var att undersöka och skapa kunskap om elever får möjlighet att använda muntlig kommunikation i läromedel för årskurs 3 i matematik. Vi ville även studera vilket matematiskt innehåll som eleverna får använda muntlig kommunikation inom. Flertalet forskare är eniga om att muntlig kommunikation är en väsentlig del inom matematik. Denna studie är en läromedelsanalys av tre läromedel där vi har identifierat den muntliga kommunikationen som elever får möjlighet till, samt inom vilket matematiskt innehåll. Resultatet innefattar svar på våra tre frågeställningar, den första berör vilka matematiska innehåll i läroboken som elever i årskurs 3 får möjlighet att utveckla muntlig kommunikation inom. Här lyfter vi olika exempel ur våra valda läroböcker och presenterar deras matematiska innehåll. Vår andra frågeställning berör hur lärarhandledningen kompletterar läroboken för att elever ska få möjlighet att utveckla muntlig kommunikation inom de matematiska innehållen. I vår sista frågeställning klargör vi likheter och skillnader mellan de olika läromedlen. Vidare resulterar det i att det matematiska stoffet och antalet muntliga kommunikationsuppgifter skiljer sig mellan våra läromedel. Det visar även att om lärarhandledningen inte används parallellt med läroboken erbjuds färre kommunikationsuppgifter än om böckerna används tillsammans (Brändströms, 2003). Slutligen presenterar vi våra slutsatser i relation till våra teoretiska ramverk och diskuterar lärarens medvetenhet. Vi lyfter lärarens betydelse för att eleven ska få möjlighet att använda muntlig kommunikation inom matematikens alla delar. Därav vill vi med vår studie poängtera lärarens roll och medvetenhet i hur läromedlen används i undervisningen för att uppnå läromedlets fulla potential.

Syftet med denna studie är att jämföra fem läroböcker i svenska för gymnasiets första år med fokus på vilka skrivdiskurser som lyfts fram i läroböckerna samt hur dessa syns i böckerna. Den teoretiska utgångspunkten är teori om skrivdiskurser. Materialet utgörs av läroböcker i svenska för gymnasieskolan från år 1971, 1989, 1996, 2008 och 2017. Resultatet visar att läroböckerna, till viss del, skiljer sig åt gällande vilka skrivdiskurser som förekommer i dem. Kopplingar mellan böckernas innehåll och kursplanerna kan också ses. De skrivdiskurser som förekommer i läroböckerna förekommer även i styrdokumenten. Studien visar att i vilken utsträckning de olika skrivdiskurserna förekommer har varierat över tid.

Denna studie har undersökt vilken undervisning som elever i årskurserna F–3 möts av gällande det matematiska innehållet klocka och tid. Forskning visar på elevers svårigheter att få förståelse för tid genom att de varken kan se eller känna på tiden som de andra mätbara storheterna. Därtill på den analogklockan förväxlar elever tim- och minutvisaren samt har svårt att förstå dess rotation, vilket leder till att tidavläsningen försvåras. Studien utgår från ett övergripande ramverk som innefattar vad undervisningen bör behandla samt i vilken ordning, för att elever ska kunna utveckla full förståelse för klocka och tid. Studien är kvalitativ och innefattar analys av tre olika läromedels, läroböcker för årskurs F–3 samt intervjuer av sju lärare verksamma i lågstadiet. Resultatet visar att den undervisning som eleverna får i sina läroböcker inte täcker Skolverket (2019) kunskapskrav eller ger eleverna förutsättningar att klara Skolverkets nationella prov i årskurs tre. Undervisning gällande klocka och tid som de intervjuade lärarna kompletterar med är för att ge ytterligare övning samt konkretisera undervisningen. Studien visar att det lärarna undervisar gällande klocka och tid utanför matematiklektionerna och läromedlet under skoldagen är ytterst viktig. Denna undervisning täcker de delar som enligt det övergripande ramverket behöver ingå i undervisning om klocka och tid för att eleverna ska kunna få en förståelse för innehållet, och som saknas i läromedlen.

Mot bakgrund av de skrivningar i skolans styrdokument som framhåller vikten av att gepojkar och flickor samma förutsättningar och inte begränsas av stereotypa könsroller syftardenna studie till att undersöka hur genus konstrueras i två läroböcker i samhällskunskap förgrundskolans årskurs 7-9. Den huvudsakliga metoden har varit en diskursanalys med endiskursteoretisk ansats. Både texter och bilder har analyserats. Metoden har ocksåkompletterats med en kvantitativ innehållsanalys av representation av kön i både text ochbild. Den teoretiska utgångspunkten har baserats på Judith Butlers genusteorier. Studienvisar att genus i det undersökta materialet konstrueras enligt traditionellt dikotoma idéerom manligt och kvinnligt. Stereotypa artikulationer av maskulinitet och femininitet skaparen hegemonisk diskurs som framträder genom en fixering av nodalpunkterna man ochkvinna. Studien visar också att representation av män och kvinnor är relativt jämnt fördeladmen att män ofta har en dominerande position eller en högre status. Ickebinära genusuttryckär få. Slutsatserna som dras i denna uppsats är således att de undersökta läromedlenpresenterar begränsade meningserbjudanden beträffande genusuttryck vilket kan leda tillimplikationer för en undervisning som ska motverka könsmönster som begränsar eleverna.En tolkning av resultatet är att det krävs en medvetenhet om genusteori samt vilka diskursersom presenteras i läroböckerna hos läraren för att kunna följa de krav som ställs på skolangenom skollag, läroplan och kursplan när det gäller att inte begränsa elevernas val ochmöjligheter på grund av kön. / <p>2020-09-06</p>

This work is a postcolonial study of educational books for the subject of history for upper secondary school. The purpose is to analyze to which extent the educational books fulfill the demands from the Swedish school curriculum to offer education which supports multiculturalism and international views. The work thereby studies in which way non-European countries are depicted in the educational books, to ascertain whether the books are eurocentric or not. To do so, postcolonial theory has been used to function as a means of analyzing the texts. The method used is text analysis to be able to ascertain attitudes or stances that the authors show with which words they choose to describe non-European countries and cultures. The findings show that both books are eurocentric in the way they portray non-Europeans, however to different extents. Alla tiders historia problematize their use of perspective less than Epos. Alla tiders historia makes use of many choices of language which strongly suggests that pupils reading it might get a view on history that strongly favors European exceptionalism, that is, the view that Europe was exceptional and therefore able to dominate other countries. This view does not allow for a deeper understanding of the multifaceted mechanisms which made possible European conquest. Instead this view allows for a simplistic reduction of history, which does not encourage students critical thinking of why the world is at it is today, and which processes shaped the world. This goes against what the curriculum states should be one of the aims of the subject of history, and the aim for the whole school, which is that students should be prepared to function in and be able to navigate a multicultural society. Lastly, an alternative route is proposed, grounded in Alan Singers proposition for a Global History with a social studies approach.

Ett av skolans uppdrag är att lära elever att kritiskt granska könsmönster och begränsande normer. Elever i högstadiet formar sina identiteter och påverkas av vad de ser och hör i olika typer av skolmaterial. Det gör det relevant att undersöka hur genus och relationer uttrycks i läromedel. Syftet med studien är att undersöka hur manligt och kvinnligt uttrycks i ett urval läroböcker i moderna språk och hur dessa uttryck etablerar, reproducerar och/eller utmanar normer. Det teoretiska ramverket handlar om genus och förståelsen av kön som en social konstruktion. I analysen används framför allt ett queerteoretiskt perspektiv och som komplement objektifieringsteorin. Den kvalitativa analysen av läroböckernas texter och bilder är inspirerad av kritisk diskursanalys och genom att studera hur kvinnligt och manligt och relationer mellan människor skildras samt uppmärksamma det som inte finns med i materialet tolkar jag vilka normer som framträder och utmanas. Slutsatserna av analysen är att det finns en större mångfald och mindre stereotyp gestaltning av kvinnligt och manligt i det nyaste materialet men även detta är präglat av heteronormativitet och endast på ett ställe i finns ett uttalat exempel på en samkönad relation. Icke heterosexuella relationer och alternativa familjebildningar lyser med sin frånvaro. I mina tolkningar ser jag heller ingen uttalad representation av könsövergripande identiteter. Studien synliggör just frågan kring representation och dess betydelse för ungdomars identifikation med innehållet. Genom att synliggöra hur genus och relationer framställs i läroböckerna och hur heteronormen upprätthålls i materialet finns en förhoppning om en ökad förståelse för behovet av kritisk granskning av läroböcker samt normkritiska diskussioner mellan elever och lärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den demokratiska medborgaren framställs i  läroböcker för samhällskunskap på gymnasieskolan och jämföra läroböckerna för att belysa eventuella likheter och skillnader. I denna uppsats är samhällskunskap 1a1 och 1b i fokus. Skolan har i uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Den demokratiska medborgaren är en person som har vissa värderingar, förmågor och kunskaper. I samhällskunskap är detta fostrande uppdrag extra tydligt. Problematiken är att både samhällskunskap 1a1 och samhällskunskap 1b har samma demokratiska uppdrag, trots att samhällskunskap 1a1 är kortare än samhällskunskap 1b. Totalt är det fyra läroböcker för samhällskunskap som valts. Två läroböcker inom respektive kurs. För att undersöka läroböckerna i Samhällskunskap används en kvalitativ innehållsanalys, sedan jämförs läroböckerna från båda kurserna. Resultatet av analysen visar både likheter och skillnader. En likhet är att den demokratiska medborgaren framställs som en person som ser alla människors lika värde, har respekt och är lyhörd inför olika åsikter, tar ansvar och är solidarisk. Den demokratiska medborgaren  framställs som en aktiv medborgare som deltar i val och är delaktig i olika samhällsfrågor. Medborgaren är med och påverkar genom att ta vara på sina demokratiska rättigheter i samhället. Jämförelsen visar att läroböckerna för samhällskunskap 1b innehåller fler övningar som utvecklar flera förmågor hos eleverna, exempelvis att diskutera, argumentera, analysera, debattera medan det framgår färre övningar i läroböckerna för samhällskunskap 1a1. I läroböckerna för samhällskunskap 1b diskuteras samhället och politik mer utförligt och oftast med en historisk bakgrund. I läroböckerna för samhällskunskap 1a1 beskrivs samhället och politik mer grundläggande. Skillnaderna mellan förmågor och kunskaper i läroböckerna för kurserna kan dock påverka elevernas framtida deltagande i samhället. / <p>2020-01-17</p>

SammanfattningHansen, Gabrielle & Jomaa, Sarah. (2008). Jämställdhet i läroböcker. En granskning av text och bild i läroböcker för gymnasieskolan. (The gender equality in textbooks. A study of text and picture in textbooks for upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om läroböcker inom ämnena svenska, historia och latin för gymnasieskolan innehåller jämställda texter. Undersökningen avgränsades till en lärobok i varje ämne och de avsnitt i läroböckerna som behandlar epoken antiken. De teoretiska utgångspunkterna har hämtats i forskaren Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet. Kriterierna för jämställda texter är hämtade från Moira von Wrights rapport Genus och text. När kan man tala om jämställdhet i läromedel?. Kriterierna är att texterna ska vara genuskänsliga, genusmedvetna och genusinkluderande. Undersökningen är baserad på både den kvantitativa och den kvalitativa metoden. Den kvantitativa delen har gått ut på att räkna antal kvinno- och mansnamn i texterna och antalet bilder som föreställer kvinnor respektive män. I den kvalitativa delen av undersökningen har text och bild analyserats utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen visade att ingen av böckerna når upp till samtliga tre kriterier för jämställda texter. Två av läroböckerna lever inte upp till något av kriterierna, medan en lärobok innehåller texter som är genuskänsligt och genusmedvetet skrivna. Resultatet visade att kvinnor är underrepresenterade och att det är i störst utsträckning manliga domäner som behandlas i läroböckernas brödtext. Inget av de undersökta läromedlen lever upp till skollagens och läroplanens krav och riktlinjer på ett genusmedvetet förhållningssätt.

Denna studie undersöker hur genusskillnader framställs i bilder i nyligen utgivna läromedel i religionskunskap för årskurs 4–6. Vidare undersöker studien hur genusskillnader framställs i bilder och texter. De värderingar och normer som framkommer med fokus på kön och jämställdhet ska dessutom sättas i förhållande till skolans värdegrund i Lgr22. Syftet med studien är att bidra med kunskap till skolor, lärare, studenter och andra organisationer om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläromedel i de kapitel som handlar om kristendom, judendom och islam. Utifrån ett lärarperspektiv kommer studien även att bidra till diskussion om hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna och därmed kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen. Denna studie har sin utgångspunkt i en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys. För att besvara forskningsfrågorna används Yvonne Hirdmans genusteori i den kvantitativa granskningen av genusskillnader och i den kvalitativa granskningen används Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De material som används i läromedelsanalysen är Religion 4–6 Utkik, SOS 4 Religion som behandlar Judendom och SOS 5 Religion som behandlar Kristendom och Islam, samt PULS SO 5. Läromedlen SOS 4 och 5 klassas som ett läromedel då studien ska analysera de tre abrahamitiska religionerna. Det kvantitativa resultatet visar ett ojämställt resultat, med en överrepresentation av män/pojkar i samtliga tre analyserade läromedel. Då religion är framväxt ur historien som delar in kvinnor och män i olika positioner, visar att mannen är överordnad kvinnan (Sky, 2009, s. 136). Det kvalitativa resultatet visar på ett jämställt resultat i samtliga tre analyserade läromedel, med inslag av bild och textanalyser där jämställdhet tenderar försvagas. För att uppnå genusperspektiv på religion behöver fokus riktas mot det kvinnliga och manliga könet och det sociala samspel dem emellan inom kultur och religion (Sky, 2009, s. 42).  Denna studie tar sitt avstamp i nuvarande läroplanen (Lgr22) och de värden och normer som rör genusfrågor framskrivna i dokumentets värdegrund och uppdrag om jämställdhet för allas lika värde. Skolan syftar till att motverka könsmönster och främja elevers rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet (Skolverket 2022, ss. 5–6). Det innebär också att skolan ska bidra till att främja eleverna till att integrera med varandra oberoende av könstillhörighet (ibid.).  Då religionshistoria utgör en del av undervisningen i religionskunskap behöver läromedel lyfta den historiska anknytning respektive religion har. För att förstå olika religioner i vår samtid behövs kunskaperna om dess historia. Då många av bilderna i läromedlen framställer både kvinnor och män, porträtterande eller tillsammans, får man anta är en bidragande faktor till diskussioner i klassrummet för att undvika stereotypiska könsmönster i elevernas resonemang. Bildens funktion är kunskap som ska förmedlas och möjliggör exponering för värderingar eller normer som förmedlar kunskaper om människans syn på samhället (Eriksson, 2017, s. 27). Då läroboken är ett redskap i skolans undervisning så kan det antas vara förståeligt att bilder och texter gestaltar jämställdhet.

Today Sweden is one of the most secularized countries in the world and almost nowhere do so few believe that traditional religion plays a role in their lives. The purpose of this study is to investigate and analyze how secularization is portrayed in nine selected textbooks intended for middle school education and also to analyze how this result can be understood from two perspectives: secularization and modernization.  To clarify this purpose through a specific inquiry, two research questions have been formulated: How is secularization presented in the different textbooks? and How can the production of educational materials be understood in terms of secularization and modernization?. The aim is also to achieve this by using pre-selected analytical questions that will help answer the research question along with the selected excerpts in the material. The theory used in this study consists of the definitions of secularization and modernization presented and discussed in Bruce (2002, 2011) and Davie (2013). Bruce (2002, 2011) discusses the role of modernization in the decline of religion in society and the emergence of the secular society, where rationality, science, and technology became increasingly important. The discussion also assumes that the rise of secularization is a development of modernization. Davie (2013) initially discusses how modernization and the separation of church and state created a society that no longer relied on religious thinking but instead on empirical and ethical approaches.  Since the essay aims to study how textbooks present a concept, a content analysis of qualitative significance has been conducted to select and analyze what the author intends to convey through their portrayal of secularization. To structure the presented material, a coding process has been conducted to identify the context in which secularization is portrayed and presented in the different textbooks. The coding categories are as follows: "Secularization as the main part of the context," "Secularization as a part alternatively labeled in the context," and "Secularization not presented." Based on these codes, a thematization of the material has been carried out to use the analytical questions that have been employed to answer the research question. The themes are as follows: 'secularization,' 'modernization,' 'micro-level,' and 'macro-level.' The conclusions that this study has been able to identify and establish are that secularization can be portrayed and presented in several different ways. It is up to the author to focus on which perspective, starting point, or societal level secularization should be used.