I denna uppsats undersöks hur ordklassen pronomen beskrivs i läromedel i svenska för årskurserna 7, 8 och 9. Studien har genomförts genom närläsning av fem olika läromedel, varav tre är tryckta läroböcker och två är digitala läromedel. Resultatet visar att det finns skillnader mellan läromedlen avseende hur många grupper pronomen som tas upp samt avseende hur kortfattad eller utförlig beskrivningen av de olika grupperna är. Det finns även olika uppfattningar avseende den grammatiska bedömningen när det gäller vilka ord som tillhör gruppen reflexiva pronomen. De skillnader som har konstaterats tyder sammanfattningsvis på att det inte finns en samsyn mellan olika läromedelsförfattare avseende hur ordklassen pronomen ska beskrivas i läromedlen.

This essay aims at examine the existing research on textbook analysis of Islamic studies in Swedish religious education (Religionskunskap) and the consequences this may have on education about Islam. The research questions this essay intends to answer are; How is Islam presented in different teaching materials according to previous research?, How are women in Islam portrayed in teaching materials according to previous research? and, What are the consequences of this portrayal of Islam according to previous research?. Through various similar essays and research databases, such as Libsearch, ProQuest and EBSCOhost, we found analyses of textbooks and teaching material and other research that elaborate on the research questions in this essay. Swedish school authorities have through investigations and reports found that teaching about Islam reproduces stereotypes. The supplementary research presented in this essay reach the same conclusions. This finding is a result of i.a. the Lutheran tradition in the Swedish school system, the Western context in which Islam is seen from an orientalist’s perspective and the Western media's coverage of Muslim countries' conflicts, all of which influence the Swedish education about Islam. In conclusion, the textbook analysis shows that the information on Islam in Swedish education is either wrong, angled, lack information or describe Islam as a religion with an agency. This causes an undesirable reproduction of stereotypes of Islam. Instead of counteracting stereotypes in the curriculum of the Swedish religious education, this essay shows that the outcome is rather the opposite.

Studien syftade till att undersöka vilka semiotiska modaliteter som förekom och hur de samspelade i SO- och NO-läromedel för elever i årskurs 1-3, samt om det skiljde sig mellan läromedlen. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor, vilka var: Vilka semiotiska modaliteter förekommer i läromedlen? Hur samspelar de semiotiska modaliteterna med varandra? Vilka likheter och skillnader finns mellan läromedlen, med avseende på förekomst av och samspelet mellan semiotiska modaliteter? De teoretiska perspektiv som studien utgick från var det sociosemiotiska perspektivet samt det designteoretiska och multimodala perspektivet. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ textanalys på fyra läromedel för elever i årskurs 1-3, Boken om SO, SO-boken, Boken om NO och NO-boken. Utifrån Danielsson och Selanders (2014) analysmodell utarbetades fyra analyskategorier som låg till grund för analysarbetet. Samtliga analyskategorier kopplades till samspel mellan textens delar. Resultatet visade att de analyserade läromedlen innehöll flera olika semiotiska modaliteter, bland annat rubrik, brödtext, bildtext, faktarutor, fotografier, teckningar och symboler. Vidare visade resultatet att det överlag var samspel mellan de semiotiska modaliteterna. Det var nästan alltid samspel mellan brödtext och rubrik, bild och bildtext samt bild och brödtext. Resultatet visade även att det var varierande samspel mellan brödtext och bildtext och brödtext och faktarutor. Samtliga läromedel visade på rumslig närhet mellan verbal text och bild, vilket bidrar till samspel. Vad gäller likheter och skillnader visade resultatet att läromedlen överlag liknade varandra vad gäller samspelet, men det fanns vissa skillnader som kunde relateras till om det var SO- eller NO-läromedel. Bland annat skiljde sig användningen av faktarutor.

Syftet med studien var att undersöka hur ett läromedel som är anpassat för elever med svenska som andraspråk är utformat. Materialet som ligger till grund för studien är: Läsloket Station 1b Skolstart, Läsloket Station 2b Skogen, Läsloket Station 3b Året, Läsloket Station 4b Skolan, Läsloket Station 5b Samhället. Läroböckerna är inriktade på sakprosatexter. Läroböckerna har analyserats med stöd av Björkvalls (2009, s. 9–11) tolkning av Michael Hallidays systemisk funktionell lingvistik samt genom att ställa frågor till läroböckerna. En kvalitativ studie utfördes för att ta reda på om det sker en progression i läroböckerna, om det finns tydliga kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk samt hur illustration och text kommunicerar med läsaren. I undersökningen framkom att det sker en progression mellan läroböckerna och att illustrationerna och texten kommunicerar med läsaren med hjälp av olika informationsvärden. Kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk går att urskilja.

Studien analyserar fyra olika läromedel från de tre läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Syftet med studien är att undersöka hur det visuella i läromedel har förändrats över tid och vad det har för betydelse för inlärningen, vi har också undersökt hur läromedlen förhåller sig till respektive läroplan. Vi har använt oss av den ideationella analysen när vi analyserat texter och då vi undersökt bilderna har vi tagit hjälp av Anders Björkvalls (2019) analysmodell. Analysen visar att det visuella i läromedlen har förändrats minimalt under 30 år, den största skillnaden är tillgängligheten för färg- och bildtryck. Textmässigt är den största skillnaden att texterna i böckerna har en större mening och ett underliggande budskap.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för värdegrundsarbetet som explicit och implicit sker, när undervisningen bygger på användandet av läromedel. De värden som undersöks i studien är undervisning ska vila på vetenskaplig grund, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt värdet att aktivt delta i samhällslivet. Normkritik och värdepedagogik är uppsatsens teoretiska verktyg. Den textuella data som ligger till grund för den kunskapskritiska analysen är Arena 123 skriven av Lars-Olof Karlsson, och publicerad 2021. Det är ett läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan. Denna studie visar att läromedlet Arena 123 explicit förmedlar värden vilka speglar skolans läroplans värden. Samtidigt förmedlas kunskap som skapar motsatsförhållanden mellan grupper genom att genomgående utgå från normen, och inte kritisera normen i sig.

The availability of teaching materials for grades 4–6 is today extensive and is characterized by many different actors who strive to sell their teaching materials. The current teaching materials used in different schools and in different classes affect both students' learning and the teachers' professional practice. The survey is based on two questions: How much of the content in the Good Stuff Gold 4-6 workbook provides opportunities for students to practice productive and interactive oral skills from the central content in Lgr 22, and how are students given the opportunity to practice linguistic, strategic, pragmatic and discursive language competences through Good Stuff Gold 4-6 workbook? By comparing the teaching material Good Stuff Gold with the new curriculum for compulsory school that will be used during the autumn term 2022, the content has been analyzed with a focus on productive and interactive exercises according to the Common European Framework of Reference for Languages (GERS), as the curriculum in English is based on the framework. To visualize which types of skills students are given opportunity to practice with the help of the examined teaching aid, Lyle F. Bachman's definition of communicative skills has been applied in the analysis. Oral tasks have been categorized based on skills that the students get to practice. The results show that the opportunities students have in practicing and using English in their speech are limited to include specific competencies and do not offer the width of competency training that is necessary to develop an acceptable communicative competence. The conclusion is thus that the teachers must supplement the teaching material with exercises that they themself have to create in order to offer students exercises that give them opportunities to practice the different skills that are formulated in the knowledge requirements.

Den här studien är en läromedelsanalys och syftet med studien var att undersöka hur de valda läromedelsserierna i ämnet matematik behandlar området tid och klocka. Jag undersökte hur mycket utrymme området får och om uppgifterna skilde sig åt och hur i sådana fall. Jag undersökte även om det fanns några skillnader kring vilka representationer som förekommer i de olika läromedlen. Data samlades in genom att granska läroböckerna utifrån studiens syfte med hjälp av ett analysverktyg med förbestämda kategorier.  Utifrån de valda läromedelsserierna visade resultatet att området tid och klocka behandlas i årskurserna 1–3 och att området får lite utrymme jämfört med antalet sidor i läroböckerna. Resultatet visar även att Favorit matematik behandlar området tid och klocka i större utsträckning, jämfört med Prima matematik och Rik matematik. När läroböckerna delas upp i årskurser går det däremot att se att Rik matematik för årskurs 2 ger mest utrymme för området. Det finns flest uppgifter som innehåller den analoga klockan och minst uppgifter som innehåller faktakunskaper. Den digitala klockan introducerades i årskurs 2 i samtliga läromedelsserier genom uppgifter som innehåller en kombination av båda klockorna. Det är den symboliska representationen som dominerar mest i alla läroböcker, medan den fysiska representationen förekommer minst.

Studien syftar till att utforska den läsförmåga som krävs för att elever i årskurs 3 ska kunna förstå informationstexter och uppgiftstexter i fyra olika läromedel i matematik. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka typer av informationstexter och uppgiftstexter som finns i de analyserade kapitlen, hur omfattande textmängden är totalt sett samt språklig svårighetsgrad. Vidare undersöks vilka specifika ord och uttryck som förekommer, samt vilka stödstrukturer som erbjuds eleverna för att underlätta deras förståelse av texterna. Teoretiska ramverk som Jerome Bruners scaffolding-teori och Libergs modell för centrala läs-och skrivpraktiker har använts i analysen för att förstå sambanden mellan matematisk förmåga och läsförmåga enligt simple view of reading. Tidigare forskning indikerar att elevers svårigheter i matematik ofta kan kopplas till missförstånd i textförståelsen. Läsförmågan påverkar förmågan att lösa matematiska problem. Forskning har även pekat på specifika språkliga drag i matematiska texter som ökar kraven på elevers läsförmåga och kan orsaka svårigheter med att självständigt lösa uppgifter i matematikböckerna. Bristen på statlig kontroll över läromedel ökar vikten av läromedelsanalyser för att säkerställa elevernas lärande och utveckling i enlighet med den svenska läroplanen. Studien har genomfört med både en kvalitativ och kvantitativ analys av fyra läromedel i matematik: Mattedirekt Triumf3A (2021), Prima Matematik 3B (2020), Singma matematik 3A (2018) och Favorit matematik 3A (2018). Språkverktyget LIX (läsbarhetsindex), som mäter texters läsbarhet, har använts för att bedöma texternas svårighetsgrad och språkliga komplexitet. För analysen har studien även utvecklat en egendesignad analysmodell baserad på kategorierna från forskningsfrågorna. Sammanfattningsvis visar analysen att de fyra matematikböckerna varierar avsevärt i textmängd, språkanvändning och stödstrukturer. Denna variation kan påverka hur väl böckerna stödjer elever med olika behov och förmågor i deras lärande i matematik. En slutsats av resultatet är att medvetenheten kring innehållet i matematikböcker är viktigt för att läraren ska kunna välja rätt läromedel för sin undervisning. För att alla elever ska få lika möjlighet till att utveckla sin matematiska förmåga enligt kursplanen i matematik, krävs även ett medvetet arbete kring det matematiska språket och läsning av detta

Denna studie ämnar undersöka hur matematikhistoria används för att påverka matematikundervisning. Särskilt hur matematikhistoria tillämpas i matematiska läromedel och vilken funktion matematikhistorien har. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur olika resurser för lärare hanterar användandet av matematikhistoria. Mer specifikt läromedel i kursen Matematik 3c. Modern forskning visar även att historia kan ha en generellt positiv effekt på elevers inlärning och inställning till matematik. Studiens frågeställning är därför tvådelad: hur tillämpas matematikens historia i dagens läromedel och vilka funktioner har de tillämpningarna för inlärningen av matematik. Det empiriska materialet består av tre läromedel som analyseras och jämförs för att finna likheter som möjligen kan generaliseras. I studien används en deduktiv innehållsanalys baserad på ett ramverk utformat för att analysera funktionen och tillämpningen av användandet av historia i matematikundervisningen. Studiens resultat påvisar att i de tre matematikläromedel som studerats har både en bristande variation och frekvens av användning av matematikens historia. Användandet av matematikhistoria är uteslutande kortfattat och ytlig, generellt ämnat för att eleven ska lära sig om matematikens utveckling, följt av att historia som ett medel för att underlätta och utmana inlärning. Totalt sett bidrar dessa läromedel till begränsad möjlighet för lärare att använda historia i sin undervisning för att utveckla elevernas förståelse för uppkomsten av matematiska begrepp och därigenom elevernas lärande.