Studien behandlar missuppfattningar gällande tre begreppen platsvärde, tallinje och storleksordning inom ämnesområdet tal i decimalform. Syftet för studien är att genom en läromedelsanalys undersöka vilka aspekter av missuppfattningar som motverkas i fyra olika läromedel för den svenska årskursen 5. Ett konceptuellt ramverk används i studien där begrepp sammanlänkas för att förstå ett fenomen, som i denna studie avser missuppfattningar. Metoden som har använts är läromedelsanalys där det genomförts både kvantitativa och kvalitativa analyser av läromedel. De läromedel som har analyserats i studien är: Mitt i Prick Matematik 5A, Koll på Matematik 5A, Matte Direkt-Borgen 5B och Pixel Matematik 5A. Resultatet visar en variation av erbjudanden där samtliga läromedel motverkar missuppfattningar gällande tal i decimalform i olika utsträckning. En slutsats utifrån studien är att läromedel kan vara en möjlig resurs för arbete med tal i decimalform men förutsätter ämnesdidaktiskt medvetna lärare i undervisningen. / The study deals with misconceptions connected to the three concepts place value, order of magnitude and number line in the mathematical field of decimal numbers. The purpose of the study is to investigate, through a learning material analysis, which aspects of misconceptions that are counteracted. The learning material analysis is based on four different learning materials for the Swedish grade 5. A conceptual framework is used in the study where concepts are linked together to understand a phenomenon, in this study misconceptions. The method that has been used is learning material analysis where both quantitative and qualitative analysis of learning materials have been done. The learning materials that have been analysed are: Mitt i Prick Matematik 5A, Koll på Matematik 5A, Matte Direkt-Borgen 5B and Pixel Matematik 5A. The result shows that all teaching materials contributes to counteractions of misconceptions in different ways. A conclusion based on the study shows that teaching materials are a possible resource for the education of decimal numbers in combination with didactical knowledge.

Denna studie ämnar undersöka hur matematikhistoria används för att påverka matematikundervisning. Särskilt hur matematikhistoria tillämpas i matematiska läromedel och vilken funktion matematikhistorien har. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur olika resurser för lärare hanterar användandet av matematikhistoria. Mer specifikt läromedel i kursen Matematik 3c. Modern forskning visar även att historia kan ha en generellt positiv effekt på elevers inlärning och inställning till matematik. Studiens frågeställning är därför tvådelad: hur tillämpas matematikens historia i dagens läromedel och vilka funktioner har de tillämpningarna för inlärningen av matematik. Det empiriska materialet består av tre läromedel som analyseras och jämförs för att finna likheter som möjligen kan generaliseras. I studien används en deduktiv innehållsanalys baserad på ett ramverk utformat för att analysera funktionen och tillämpningen av användandet av historia i matematikundervisningen. Studiens resultat påvisar att i de tre matematikläromedel som studerats har både en bristande variation och frekvens av användning av matematikens historia. Användandet av matematikhistoria är uteslutande kortfattat och ytlig, generellt ämnat för att eleven ska lära sig om matematikens utveckling, följt av att historia som ett medel för att underlätta och utmana inlärning. Totalt sett bidrar dessa läromedel till begränsad möjlighet för lärare att använda historia i sin undervisning för att utveckla elevernas förståelse för uppkomsten av matematiska begrepp och därigenom elevernas lärande.

Syftet med denna studie är att belysa hur tre läromedel för årskurs 1 i matematik väljer att introducera addition och subtraktion. Syftet är också att belysa hur läromedlen synliggör möjligheterna för eleverna att utveckla sin förståelse för sambandet mellan addition och subtraktion. En kvalitativ metod har använts där innehållet i läromedlen, inklusive lärarhandledning, har analyserats utifrån valda delar av HLT-modellen, som är en hypotetisk inlärningsbana. Resultaten visar att de tre olika läromedlen introducerar addition och subtraktion på tre olika sätt. Favorit matematik fokuserar först på att lära eleverna additionskunskaper, sedan fokus på subtraktionskunskap för att sedan jobba med räknesätten lite tillsammans. Singma introducerar addition i ett kapitel för att i nästa kapitel introducera subtraktion. I kapitlet därefter introducerar de sambandet mellan räknesätten. Rik matematik introducerar båda räknesätten i samma kapitel. Vidare visar resultaten att de tre läromedlens fokus för att synliggöra sambandet av räknesätten ligger på olika delar av HLT-modellens steg men att det inte i något av läromedlen använder sig av ångrakonceptet. Detta kan leda till att elever får bristande kunskaper att koppla subtraktion till addition och uppnå flyt med grundläggande subtraktionskombinationer.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap kring hur olika läroböcker i Hem- och konsumentkunskap kan skilja sig åt vad gäller kopplingen till styrdokument, samt hur innehållet i böckerna har förändrats mellan LGR11 och LGR22. Studien undersöker också om innehållet i böckerna är proportionerligt i relation till den timplan som finns för ämnet Hem- och Konsumentkunskap. Fyra böcker från två bokförlag har granskats och analyserats. För att granska dessa användes en kvantitativ textanalysmetod. Resultatet visar att alla fyra läroböcker behandlar alla delar av det centrala innehållet i LGR11 och LGR22. Innehållet i böckerna har anpassats i relation till läroplanerna, även om ändringarna till stor del handlar om omformuleringar, ändringar av rubriker och omplacering utav texter. Samtliga böcker innehåller en stor del text kopplat till ämnets teoretiska delar samt en stor receptsamling vilket kan vara problematiskt i relation till den timplan som finns idag. En slutsats som kan dras utifrån studien är att fler läroboksanalyser behöver göras. Med fördel en kvalitativ analys där texternas innehåll granskas mer noggrant, samt en bildanalys.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av stöd för lärare i läromedel att orkestrera produktiva matematiska diskussioner i undervisningen. En läromedelsanalys genomfördes baserad på ett analysverktyg med utgångspunkt i Steins m. fl. (2008) modell för produktiva matematiska helklassdiskussioner. Analysfrågor för att undersöka förekomsten av stöd för de fem praktikerna i modellen, förutse, övervaka, välja, ordningsföljd och sammankoppla, togs fram. Analysfrågorna applicerades på fyra läromedel för gymnasiekursen matematik 2b. Resultatet av analysen visade att det i alla undersökta läromedel förekom någon form av lärarstöd för produktiva matematiska diskussioner enligt Steins m. fl. (2008) modell, men inget av de undersökta läromedlen hade fullt stöd för alla fem praktikerna i modellen. I och med att de undersökta läromedlen varierade stort i vilket stöd de ger för läraren att orkestrera produktiva matematiska diskussioner, är en slutsats att alla har potential att stötta lärare, men läraren behöver kunna utläsa detta stöd för att antingen välja läromedel eller produktivt använda det läromedel som finns tillhands.

Division är ett av de fyra räknesätten som grundskolans undervisning ska behandla. Forskning indikerar dock att räknesättet eventuellt åsidosatts (Hurts & Linsell, 2020; Robinsson & Dubé, 2009a). Att elever utvecklar en grundlig förståelse för division är av vikt för att klara såväl skolgången som arbets- och vardagslivet. Därför är det viktigt att läromedlen som används i skolan håller god kvalitet, då forskning visar att undervisningen ofta utgår från tillgängliga läromedel. Syftet med studien är att granska och jämföra hur division framställs i matematikläromedel för årskurs 4–6. Forskning har visat två komponenter som är särskilt betydelsefulla för elever i syfte att förstå divisionens struktur. Dessa komponenter är att undervisningen bör lyfta flera aspekter av division samt metoder för beräkning. Metoden innehållsanalys har använts för att analysera hur fördelningen mellan räknesätten ser ut i matematikläromedel. Innehållsanalys har även använts för att analysera hur matematikläromedlen presenterar division utifrån ett begränsat antal aspekter. Resultatet visade att division gavs ett ungefär lika stort utrymme som de andra räknesätten och att flertalet intressanta aspekter av division lyfts fram i de olika läromedlen. I diskussionen lyfts likheter och skillnader mellan läromedlen fram och vilka implikationer dessa ger kopplat till tidigare forskning. / Division is one of the arithmetic operations that pupils are supposed to learn in elementary school and studies indicate that division might not get the same amount of attention in teaching (Hurts & Linsell, 2020; Robinsson & Dubé, 2009a). It is important that pupils develop a thorough understanding of division to manage both school, work and everyday life. With this in mind it is important that the textbooks used in mathematics are of good quality, since research indicate that teaching usually is based upon the textbooks accessible. This study aims to examine and compare how division is presented in textbooks used when teaching mathematics. Research has shown two components that are valuable for pupils in order to understand the structure of division. These are to highlight different aspects of division as well as methods for calculation. The method content analysis has been used in order to analyze how the space between the four arithmetic operations are dispensed in textbooks. Textbook analysis has also been used in order to analyze how textbooks present division, from a limited number of aspects. The result show that the ratio that division is given is similar to the space of the others. The result also shows that some interesting aspects of division are highlighted in in all textbooks. In the discussion similarities and differences between the textbooks are discussed, and what these implicate in relation to former research.

Föreliggande läromedelsanalys avser undersöka hur kvinnans ställning inom islam förmedlas i läroböcker för religionskunskap i högstadiet. Syftet med undersökningen är att undersöka om läroböckernas framställningar svarar mot nationella mål om jämställdhet samt vilka tänkbara effekter framställningarna kan få. Undersökningen görs med bakgrund att islam är en politiserad religion där frågan om kvinnans ställning länge varit aktuell i västvärlden. Läroböckerna analyseras utifrån strukturella och funktionella perspektiv med en teoretisk förankring i nationella mål för skolan och etablerade genusteorier. Resultatet används för att diskutera vad effekterna, av det som förmedlas, i läroböckerna kan bli. De fem läroböcker som valts ut för analys i denna undersökning är böcker som är vanligt förekommande för skolor i Sverige baserat på försäljningssiffror hos återförsäljare av läroböcker. Analysen visade att läroböckerna är måna om att synliggöra de problematiska könsstrukturer som finns inom religionen och att det i samband med synliggörandena nästan alltid förekommer formuleringar som visar på möjligheter för människor inom religionen att motverka dessa strukturer. På så vis är det tydligt att läroböckernas författare försöker svara mot nationella mål om jämställdhet. Det uppstår dock en problematik i samband med den övergripande strukturen för hur och var information om islam ges. Kvinnorna syns främst i samband med redogörelser för olika förtryck medan de knappt nämns i samband med presentation av islams utveckling, där män är mer framträdande. Undersökningens slutsats är att kvinnor som varit viktiga för religionens utveckling bör nämnas även om dessa kvinnors bidrag inte helt står i proportion till vad de historiska källorna säger att männen bidragit med. I fråga om de delar som behandlar levnadsvillkor för kvinnor inom religionen bör de balansera framställningar som förmedlar något typ av förtryck av kvinnor med andra kvinnliga aspekter inom religionen som inte kopplas till förtryck. Detta bör göras för att skapa balans i det som förmedlas utan att undvika viktiga delar som behandlar kvinnligt förtryck.

Forskning visar att elever som utvecklar en tidig taluppfattning har lättare för möjligheten att ta till sig ytterligare kunskap inom matematiken. Forskning visar även på att arbete med laborativt material kan gynna elevernas inlärning. Vi ville därmed undersöka och synliggöra hur stor möjlighet som läromedel i årskurs 3 ger eleverna till att arbeta laborativt med taluppfattning. Även möjligheten till att föra resonemang i samband med dessa uppgifter undersöktes. Detta för att ge insikt för lärare när de ska göra val av läromedel eller lägga upp sin undervisning. En innehållsanalys har genomförts utefter ett analysschema. Två matematikbokserier valdes ut bestående av två böcker vardera (A och B) och deras innehåll analyserades utefter några utformade kriterier. Sammanlagt har fyra böcker riktade mot årskurs 3 analyserats för att besvara studiens syfte. Böckerna analyserades utefter; antal laborativa och icke-laborativa uppgifter som uppfyller kriterierna för taluppfattning samt vilka av dessa som förekom i böckerna. Även om uppgifterna lät eleverna föra resonemang antecknades. Det insamlade resultatet visade på att det var befintligt fler icke-laborativa uppgifter som uppfyllde kriterierna för taluppfattningen än de laborativa. Trots det låga antalet laborativa uppgifter visade resultatet att eleverna fick mer möjlighet till att föra egna resonemang i de laborativa uppgifterna jämfört med de icke-laborativa. Böckernas innehåll hade olika fokus och detta speglas även av det insamlade resultatet. Trots detta återfinns uppgifter som uppfyller samtliga av kriterierna för taluppfattning i alla av de analyserade böckerna. En slutsats är då att en fungerande undervisning kan bedrivas med hjälp av de valda läromedlen, dock kan läraren behöva komplettera innehållet med mer laborativa inslag i undervisningen. / Research shows that students who develop an early number sense find it easier to acquire further mathematical knowledge. Additionally, more research indicates that working with manipulative materials can benefit students' development. Therefore, we wanted to investigate and highlight the extent to which textbooks for Swedish students in Grade 3 allow them to work with manipulative activities related to number sense. Something that was also investigated was whether the textbooks encourage the students to reason. This knowledge could assist teachers in making decisions regarding textbook selection and the structure of their teaching. Two series of textbooks aimed towards 3rd grade mathematics, each consisting of two textbooks (A and B), were chosen for analysis. The analysis of the four textbooks were based on specific criteria.  A content analysis was conducted using an analysis framework. Two series of mathematic textbooks were selected and their content was analyzed based on specific criteria. The books were divided into 3A and 3B, resulting in a total of four books that were investigated. The analysis was based on certain criteria that included: the number of manipulative and non-manipulative tasks meeting the selected criteria for number sense (FoNS), and which of these tasks were present in the books. It was also noted whether the tasks allowed students to engage in further reasoning connected to the assignments. The collected results revealed that there were more non-manipulative tasks meeting the criteria for number sense compared to manipulative tasks. Despite the low number of manipulative tasks, the results indicated that students had more opportunities to engage in reasoning during the manipulative tasks compared to the non-manipulative ones. The content of the books had different focuses, which was reflected in the collected results. However, tasks meeting all the criteria for number sense were found in all of the analyzed books. Therefore, a conclusion is that teaching can be conducted using the selected textbooks, but teachers may need to supplement the content with more manipulative elements in their teaching.

Genom kritisk diskursanalys syftar det föreliggande examensarbetet till att undersöka hur den litteraturhistoriska epoken upplysningen framställs i tre läroböcker som riktar sig till de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Syftet är vidare att undersöka i vilken utsträckning läroböckerna har en didaktisk potential att utveckla elevers kritiska förmåga. Resultatet visar att såväl urval som innehåll i de analyserade läroböckerna domineras av vita, västerländska manliga författare. Resultatet visar vidare att läromedelsförfattarnas framställning av materialet tyder på en låg didaktisk potential att utveckla en kritisk förmåga. Slutligen visar analysen att uppgifterna i de valda läroböckerna präglas av utvecklingen av formaliserade, textbaserade färdigheter eller uppgifter som relaterar till elevernas erfarenheter och personliga utveckling. Eleverna erbjuds således inte möjligheten att kritiskt ifrågasätta innehållet. Genom den kritiska diskursanalysen har vi identifierat att den didaktiska potentialen att utveckla en kritisk förmåga är låg i samtliga av de analyserade läroböckerna.

I denna studie undersöks om styrdokument och läromedel korrelerar i sättet att se på grammatik i kursen Svenska 2 på gymnasiet, med utgångspunkt i begreppen funktionell respektive formell grammatikundervisning. Svenskämnets syfte, kunskapskrav och kommentarsmaterial tillsammans med grammatikavsnitten i läromedlen Svenska rum 2 och Svenska impulser 2 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten är en begreppsdefinition av funktionell och formell grammatik som innefattar sex olika kriterier för varje begrepp. I resultatet framkommer att styrdokumenten ger uttryck för ett mer funktionellt perspektiv på grammatik, medan läromedlet Svenska rum 2 ger uttryck för ett formellt perspektiv på grammatik. Läromedlet Svenska impulser 2 har både ett funktionellt och formellt perspektiv på grammatik. Det finns en formell grund men läromedlet innehåller flera funktionella ansatser, därför har läromedlets grammatikavsnitt tolkats som mer funktionell än formell. Slutsatsen som kan dras är således att Svenska impulser 2 kan anses korrelera med styrdokumenten, trots att de funktionella aspekterna skulle kunna utvecklas ytterligare. Styrdokumenten kan dock inte anses korrelera med grammatikavsnittet i Svenska rum 2 efter begreppet funktionell grammatik. / This essay aims to examine whether or not the syllabi and teaching materials correlate in their views on grammar in the upper secondary school course Swedish 2, in regards to functional and formal grammar teaching. The aim of the subject, knowledge requirements and commentary materials, as well as the grammar sections of the teaching materials Svenska rum 2 and Svenska impulser 2, are examined through a qualitative text analysis. The theoretical assumption for the study is based on a definition of the concepts of functional and formal grammar, where each concept is defined by six different criteria. The results show that the syllabus favor a more functional perspective on grammar, whereas the teaching material Svenska rum 2 favors a more formal perspective on grammar. The teaching material Svenska impulser 2 expresses both a functional and a formal perspective on grammar. Its basis is a formal perspective on grammar, but the material includes several functional approaches to grammar and has therefore been interpreted as more functional than formal. This study concludes that Svenska impulser 2 can be considered to correlate with the syllabus, even though the functional aspects could be developed further. However, the syllabus cannot be considered to correlate with the grammar sections in Svenska rum 2 in regards to the concept of functional grammar.