According to the Curriculum for the course Swedish as a Second Language, one objective of the course is that it should contain literature from various genres and cultures and that the texts should be written by women as well as men. In 2012, there were two different textbooks to be used in the teaching of the course Swedish as a Second Language 1;  Kontext, Svenska som andraspåk 1 by Eva Hedencrona and Karin Smed-Gerdin and Språkporten, Svenska som andraspråk 1 2 3 by Monika Åström. The authors of both text books claim that their books meet the objectives of the course Swedish as a Second Language. I have analyzed the text books using a product-oriented and ideology critical method in order to study how well the text books meet the objectives of the course as well as to study where the items unfold and what they are about. I have found that neither Kontext nor Språkporten meet the objectives. Kontext is lacking texts from several continents. However, several different genres are represented in the book. Almost all authors come from Europe, particularly from Sweden. Two-thirds of the authors are men.  Språkporten on the other hand, mainly consists of newspaper articles or teaching materials texts. Only a few genres and continents are represented in the book. More than one third of the texts are written by the author herself. Of the remaining articles, two-thirds of the authors are women. / Skolverket skriver i läroplanen för kursen svenska som andraspråk 1 att den ska innehålla litteratur från olika genrer, kulturer och författade av både kvinnor och män. År 2012 fanns det två läromedel för kusen svenska som andraspråk 1; Kontext, Svenska som andraspråk 1 av Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin och Språkporten, Svenska som andraspråk 1 2 3 av Monika Åström. Båda läromedlen hävdar att de följer läroplanen för svenska som andraspråk 1. Jag gjort en produktorienterad analys och inom den, en ideologikritisk analys, för att se hur läromedlen uppfyller Skolverkets mål för kursen samt för att se var texterna utspelar sig och vad de handlar om. Inget av läromedlen som jag har analyserat uppfyller målen från Skolverket. Kontext saknar texter från och om flera världsdelar och nästan alla författare kommer från Europa, oftast Sverige. Två tredjedelar av författarna är män, dock är flera olika genre representerade. I Språkporten är över en tredjedel av texterna läromedelstexter skrivna av författaren själv och det är få genrer och världsdelar representerade. Utbudet i Språkporten är i regel tidningstexter eller läromedelstexter och två tredjedelar av författarna är kvinnor.

Gender equality is a central topic in the curriculum of the upper secondary school and it should permeate all of the school’s activities. The purpose of this study is to determine whether three textbooks written for the course Swedish 1 in upper secondary school lives up to the requirements of gender equality as stipulated in the curriculum. The textbooks are analyzed both by means of comparing how often women and men are mentioned in the texts, as well as by evaluating the adjectives and participles by which women and men are described. Gender theory and sociolinguistics form the basis for this study. Gender theory addresses gender roles and gender identity in relation to the power of society and norms. Sociolinguistics describes the language from different perspectives, such as gender. The analysis shows that men are more frequently mentioned in the texts than women are. Moreover, positively charged adjectives and participles are more commonly associated with the male gender. The analysis also shows that men are usually linked to the public sector by association to their proffesional titles, while women are connected with the family. This study concludes that the reviewed textbooks cannot be said to meet the gender equality requirements in the curriculum for the upper secondary school. Men are in focus and the books confirm prejudice that exists in the society against women and men. However, these books do not need to be dismissed. Teachers can use these to show and discuss the realationship between women and men in today’s society with their students. This way norms can become more developed and contribute to a more permissive climate in the future.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetet med läsförståelse behandlas i tre läromedel i svenska för årskurs två. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor: Vilka olika läsförståelsestrategier förekommer i elevernas arbetsbok? Vilka kunskapskrav motsvarar arbetsbokens uppgifter som är kopplade till läsförståelsestrategier? Hur beskrivs lärarens roll och arbetssätt i lärarhandledningen kopplat till arbetet med läsförståelsestrategier? I studien genomfördes en innehållsanalys av läromedlen. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande ses som socialt och situerat där språket är ett viktigt verktyg för att utveckla kunskap. Detta perspektiv har använts i analysen med fokus på hur undervisningen beskrivs i läromedlen. Resultatet av studien visar att i två av läromedlen förekom de flesta av läsförståelsestrategierna som beskrivs i aktuell forskning. Uppgifter förekom även som tränade alla delar av kunskapskravet för årskurs tre i svenska kopplat till läsförståelse (Skolverket, 2018). I ett läromedel var fokus främst på en strategi och en del av kunskapskravet vilka var överrepresenterade i arbetsboken. Lärarens roll beskrevs på liknande sätt i alla läromedlen. Slutsatsen blir att inget läromedel är komplett och att läromedelsanalyser behövs för att veta vad undervisningen behöver kompletteras med. / The aim of this study was to investigate how reading comprehension is dealt with in three teaching materials in Swedish for grade two. Based on the aim, three research questions were formulated: What different reading comprehension strategies occur in the students' workbook? What knowledge requirements correspond to the workbook's tasks that are linked to reading comprehension strategies? How is the teacher's role and way of working described in the teacher's guide linked to the work on reading comprehension strategies? The study carried out a content analysis of the teaching materials. The study assumes from a socio-cultural perspective on learning, which means that learning is seen as social and situated where the language is an important tool for developing knowledge. This perspective has been used in the analysis with a focus on how the teaching is described in the teaching materials. The result shows that in two of the teaching materials most of the reading comprehension strategies from current research was included. Assignments also existed that trained all parts of the knowledge requirement for grade three in Swedish connected to reading comprehension (Skolverket, 2018). In one teaching material, one strategy and one part of the knowledge requirement were over-represented in the workbook. The teacher’s role was basically similarly described in all teaching materials. The conclusion is that no teaching material is complete, and that teaching materials analysis is needed, to know what the teaching needs to be supplemented with.

I föreliggande studie söker vi, i form av en läromedelsanalys, kunskap kring hur uppgifter i åtta svenska läroböcker inom matematik för årskurs 3 karaktäriserar programmering utifrån dess kognitiva kravnivå och centrala begrepp. Den insamlade empirin analyserades kvantitativt med hjälp av en innehållsanalys. I studien tog vi hjälp utav två teoretiska ramverk – Mathematical Task Framework och Level of Demands – samt centrala begrepp inom programmering. Studiens resultat indikerar att; 1. Majoriteten av uppgifterna i läroböckerna som fokuserar på programmering ligger på en låg kognitiv kravnivå; 2. Samtliga begrepp som studien tar sin utgångspunkt i bearbetas i uppgifterna men endast åtta av 14 nämns. Studiens slutsats är att de svenska läroböcker som utgjorde underlaget för analysen håller en för låg nivå, både när det gäller begrepp och kognitiv kravnivå på uppgifterna, för att eleverna ska få möjlighet att kunna utveckla den abstrakta förståelsen som krävs för området programmering. / The purpose of this study is to contribute knowledge about which concepts and on which cognitive level of demand tasks in Swedish mathematical textbooks for grade 3 addresses the subject matter of programming. To achieve this purpose, we conducted a textbook analysis of eight Swedish mathematical textbooks. The collected empirical data was then quantitatively analyzed by means of a content analysis. The theoretical frameworks used in this study were the Mathematical Task Framework and Level of Demands, as well as central concepts regarding programming. The results of the study indicate that; 1. The majority of tasks in the mathematical textbooks pertain to the subject matter and are on a low level of cognitive demand; 2. All central concepts regarding programming are processed in the mathematical textbooks but only eight out of 14 are mentioned. The study’s conclusion is that the tasks in Swedish mathematical textbooks that formed the basis of the analysis are deficient, both in terms of their level of cognitive demand and the prevalence of concepts pertaining to programming. We find that this is insufficient in order for students to obtain the opportunity to develop the abstract thinking necessary for understanding programming.

<p><p>Syftet med detta examensarbete är att genom textanalys se hur olika läroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nämligen då som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem läroböcker, två utgivna på 1990-talet (1991 och 1999) och tre på 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frågeställningar är: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista fråga att undersöka är om dessa eventuella skillnader kan sammanhänga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker. I den äldsta boken fokuserades mycket på islams utbredning. Senare pekas olika muslimska organisationer ut (boken från 2001). Slutligen försöker man ge en mer neutral och mindre laddad bild av religionen (de senaste böckerna). Boken från 2001, tar endast upp de islamistiska grupperna, samt att al-Qaida är skyldiga till attacken 2001. Boken utgavs alltså samma år, och Bin Ladin förnekade inblandning ända till 2004, tre år efter att boken publicerades. I de två senaste böckerna är det en neutral bild som finns i samband med de politiska grupperna. Det är sparsamt med namn, detaljer och ordet "fundamentalism" nämns inte alls.</p></p>

<p>Det här arbetet är ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar på frågorna <em>Hur framställs den muslimska familjen i kapitlet islam i läroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framställningarna de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer? </em>För detta har en komparativ metod använts med utgångspunkt i läroböcker, ställda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrågor och underliggande frågor.</p><p>De resultat som framkommer häri är att läroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelämnar barnen. Där fokus ligger på kvinnan. Den här delen, familjen, i de läroböcker som använts, uppfyller de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer.</p><p>Islam är en religion som är världsomspännande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor går många muslimska barn, därför behövs en förståelse för den muslimska familjen både hos lärare och hos andra elever. För att detta skall kunna utvecklas bör lärare vara vakna och medvetna om vad lärobokstexterna har att säga om den muslimska familjen för att om det behövs utveckla denna information. Ett didaktiskt förhållningsätt är ett måste i samband med läroböcker och dess texter.</p><p>En önskan är att fler ägnar sig åt att analysera lärobokstexter, då inte endast inom området islam utan också inom de andra religionerna. Vad skrivs till exempel om kristendomen. Inte endast analysera texter i religionsläroböcker utan också inom andra ämnen, så att detta väcker ens eget medvetande och förhoppningsvis deras som läser det alster som produceras.<em></em></p>

<p>Skolan är en mångkulturell mötesplats för människor från hela världen. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna där?</p><p>Om man betänker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 år sedan, betyder det att allt fler muslimer är personer som är födda och uppväxta här. De är således ”svenskar” men med en annan trosuppfattning än den traditionellt kristna som råder i Sverige. Islam är Sveriges andra största religion.</p><p>Det betyder att skolan under en lång tid varit en av våra mest mångkulturella mötesplatser. Hur ser läromedlen i religionskunskap ut? Vilka texter och bilder möter eleverna där? Hur presenteras kvinnan inom islam? Har läromedlen lyckats att förmedla förståelse för andra religioner och deras tro? Av anledningar som dessa är det viktigt att veta hur islam presenteras i svenska läroböcker. Denna analys kommer att enbart analysera läroböcker i religionskunskap och hur islam skildras i dessa.</p><ul><li>Hur presenteras generellt islam?</li><li>Vilka bilder har valts i anslutning till texterna?</li><li>Hur presenteras den muslimska kvinnan? </li></ul>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka bilder som har valts ut att representera judendomen i de tre läroböckerna. Jag vill visa på att läromedelsbilden bär på värderingar utan att vi kanske reflekterar över detta. Jag har även valt att analysera vilken funktion bilderna i läromedlen har. Två av läroböckerna jag kommer att använda mig av omfattar gymnasiets A-kurs i religionskunskap. En är en lärobok som omfattar både A- och B-kursen.</p><p><strong>Huvudfrågor</strong></p><ul type="disc"><li>Vad förställer bilderna som finns i läromedlens kapitel om judendomen och vilken bild får man av judendomen genom att titta på dessa bilder?</li><li>Vilken funktion har bilden i ett läromedel?</li></ul>

<p>Arbetets syfte var att lyfta fram islamofobiska tendenser i massmedia och läroböcker och att genom intervjuer med elever och lärare se om och hur dessa tendenser kommer till uttryck. Undersökningarna avsåg att i tur och ordning belysa tre av de bidragande faktorerna till elevers syn på islam: massmediebilden, lärarnas undervisning och läroböckernas information. Flera metoder utformades då de olika delarna krävde detta. Intervjuer genomfördes med lärare och elever på en F-9 skola i Mellansverige med cirka 500 elever. De läroböcker som granskades är de som används på denna skola. Vidare undersöktes massmedias bild av islam under fem veckors bevakning. Koncentrationen låg framförallt på dags- och kvällstidningar, men även tv och radio bevakades i viss mån.</p><p>Under undersökningsveckorna hittades trettionio bidrag i tidningarna som berör islam. Av dessa handlade de flesta om krig eller terror, vilket även märktes i elevernas kommentarer i intervjuerna. Det var ingen markant dominans av bidrag med den här karaktären. Dock hade dessa artiklar de mest framträdande platserna i kvällspressen och de var även formatmässigt störst. Övriga artiklar berörde till stor del Ramadan och nyutkommen litteratur. Att elever i allra högsta grad påverkas av den bild som massmedia förmedlar var ett annat resultat av undersökningen. Detta märktes då det första eller det andra som eleverna tänkte på när de hörde ordet islam eller muslim ofta var relaterat till krig eller terror. Vidare framkom även att eleverna diskuterar med sina föräldrar om sådant de sett på TV eller läst i tidningar som berör nyhetsrapporteringen. Islamofobi är inte något vanligt förekommande bland dessa elever. Vissa islamofobiska tendenser kunde dock skönjas i vissa av elevernas uttalanden.</p><p>Klasslärarna arbetar med religion främst när man jobbar med andra länder. De använder sig alltså av ett holistiskt tänkande. En av dessa har inte tagit upp islam i klassen vilket den andra gjort. SO-lärarna inleder alltid med att låta eleverna göra var sitt arbete om kristendomen. Efter detta får eleverna fritt välja religion att skriva om. Flera av de elever vi intervjuat har arbetat med islam.</p><p>Av de sex läroböcker som analyserats har några innehållit inslag som kan bidra till islamofobi genom sin framställning av islam.</p>

<p>I min uppsats har jag försökt visa två sidor av buddhismen; den teoretiska och den praktiska. Jag började med att skissera fram den allmängiltiga bilden av Buddha som av många, inklusive mig själv, ses som buddhismens förgrundsgestalt. Sedan analyserade jag den litteratur från gymnasiet som används i det praktiska arbetet i religionskunskap och drog snäva linjer som hela tiden utgick ifrån mina grundfrågor; hur förmedlas bilden av den historiska Buddha och hur tar man upp kvinnan i religionen. Jag kom fram till att buddhismen i böckerna ägnas väldigt lite utrymme, oftast inte mer än 30 sidor – och att bilden av Siddharta och dennes väg till upplysning många gånger var förenklad (exempelvis i Börje Rings Religion och sammanhang.) Bilden av kvinnan förmedlades även den sparsamt, och de gånger den gick att finna kändes den stressig och kompakt, exempelvis i Religion A av Elm & Thulin där nunnor i förbigående nämns ett fåtal gånger, och detta i samma andemening som munkarna. Att det finns en distinktion och skillnad mellan de bägge könens utövande av religionen framkommer således inte.</p><p>Jag ämnade även ge en inblick i hur man undervisar om buddhismen i gymnasieskolor och genomförde undersökningen i formen av en enkät, även om enkäten till typen inte följde standardnormen. Svaren visade dels att min grundläggande tes; buddhismen ges lite utrymme i skolan, stämde, i kontrast till att elevernas intresse kring religionen är stort. Någon lärare påpekade att religionens framtoning känns fredfull, en annan nämnde att dess inslag av ateism, eller gudlös tro passade många elever.</p><p>Slutligen vore en logisk fortsättning på uppsatsens tema personliga intervjuer med lärare och elever, och kanske alltmer omfattande litteraturstudier. Huruvida detta skulle förändra resultatet återstår att se; tre på måfå valda böcker (som alla används i religionsundervisningen), och 30: talet slumpmässigt valda lärare där majoriteten (av de som svarade) ansåg att buddhism ges för lite utrymme är inga fakta man kan ignorera eller bortse ifrån. Intresset finns där, både bland elever och lärare, och vår västerländska kultur anammar snabbt och heroiskt all österländsk kultur och religion vi kommer åt. Buddhism och andra österländska religioner tror jag kan vara ett nyttigt inslag i religionsdebatten som annars endast verkar handla om de abrahamitiska religionerna och islam.</p>