I min undersökning har jag tittat på vilka människor som syns i skolans läroböcker med fokus på funktionsnedsättningars synlighet och framställan. Vilka funktionsnedsättningar förekommer? I vilken utsträckning förekommer personer med en funktionsnedsättning där andra personlighetsdrag är i huvudfokus? På vilket sätt skildras en person med en funktionsnedsättning? På vilket sätt är funktionsnedsättningar frånvarande? Vilka utesluts? Mitt syfte var att undersöka om, och i så fall hur funktionsnedsättningar framställs i skolans läroböcker.Mitt övergripande teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistiskt. Som redskap i analysen använder jag mig av diskursanalys som teori. Det övergripande angreppssättet är normer och värderingar, specifikt funktionsnedsättningar i relation till normer och värderingar. För att hitta och analysera de förkommande funktionsnedsättningarna har jag använt mig av kvalitativ innehållsanalys i kombination med kvantitativ innehållsanalys. I den kvantitativa delen av undersökningen analyserades 20 stycken läroböcker i de teoretiska skolämnena för att se om och i vilken utsträckning funktionsnedsättningar förekom. I den kvalitativa delen analyserades på vilket sätt en människa med en funktionsnersättning framställs i läroboken. Den kvantitativa delen av undersökningen visar att i flertalet (55 %) av läroböckerna är människor med en funktionsnedsättning helt frånvarande. Även i de läroböcker funktionsnedsättningar förekommer är de väldigt få. I SO-ämnenas böcker förkommer det 1-2 gånger per bok och då alltid i form av ett rörelsehinder. I NO-böckerna är det något oftare förekommande och med lite större variation, men fortfarande hela tiden med funktionsnedsättningen i fokus, aldrig personen. De funktionshinder som omnämns är främst fysiska. De läroböcker som skiljer sig från ovan nämnda resultat är de undersökta läroböckerna i svenska, även här är funktionsnedsättningar sparsamt förekommande men med större variation, både sett till typ av funktionsnedsättning men även sättet det framställs på.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt. Könsfördelningen i läroböckerna är relativt jämn

Syftet med arbetet är att undersöka skillnaderna och likheterna mellan det svenska läromedlet i italienska, Adesso 2, och det rumänska läromedlet i italienska, Limba italiana, åk 2, för att se hur den italienska världen avspeglas i de olika typer av texterna och hur den kommunikativa förmågan karakteriserar de tal- och skrivövningarna. Metoden som jag använder är en komparativ textanalys av två läromedel. Med hjälp av denna metod vill jag beskriva och analysera innehållet i texterna utifrån ett produkt- och ett processperspektiv samt beskriva och analysera de interaktiva och produktiva övningarna med fokus på den kommunikativa förmågan som lyfts fram i dem. Min slutsats är att det finns både skillnader och likheter mellan de två läromedlen i italienska. De två läromedlen skiljer sig från varandra på grund av det produkt- och processperspektivet som kännetecknar texterna och liknar tack vare innehållet som kommer fram i både texterna och övningarna.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uttryckssätt den mystiska folkfromheten inom islam, sufismen, kan ha och om undervisning om den kan bidra till en mer allsidig bild av islam i den svenska kontexten. Med det hermeneutiska förhållningssättet som utgångspunkt har dels en läromedelsanalys och dels en fallstudie genomförts. Läromedelsanalysen behandlar i vilken omfattning och på vilket sätt sufismen presenteras i läroböcker som används i grundskolans senare år samt i gymnasiet. Fallstudien bygger på både deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer i en sufiorden.Läromedelsanalysen visar att sufismen knappt behandlas i läroböckerna. Den bild som ges av sufismen är en historisk sufism där det religiösa utövandet inte beskrivs. Fallstudien visar att den sufism som utövas inom sufiorden är en levande sufism som inte beskrivs i undervisningen idag.Den slutsats som kan dras av undersökningen är att den levande sufismen mycket väl kan användas i ett didaktiskt syfte för att visa en mångfald inom islam.

SammanfattningHur framställs muslimska kvinnor i läroböcker framtagna att följa GY11? Det har varit dennauppsats huvudfrågeställning. Med utgångspunkt i ett teoriavsnitt som presenterar aktuelltforskningsläge kring muslimsk feminism framställdes en kodningsmanual som har använtssom redskap för att analysera fem stycken läroböcker. Det som framförallt framkommer i denteoretiska utgångspunkten är kontextens betydelse och vikten av omtolkningar för att förståislam på ett, för de muslimska feministerna, rätt sätt.Bilder, ord, meningar och uttryck för idéer har plockats ut och redovisats. Resultatet visar enspridd bild av förankring i forskning kring berörda ämne. Analysen påvisar attläromedelsförfattarna i relativt stor utsträckning använder relevanta begrepp men däremotsaknas en koppling till forskning som berör ämnet i nästan samtliga läroböcker._____________________________

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fått i de vanligaste svenska läroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var ämnad att visa på hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgångspunkt blev då att studera hur hon framställs i historieboken eftersom detta påverkar eleverna, såväl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehållsanalys av två läroböcker som flitigt används i den svenska gymnasieskolan lyftes de områden fram i historieböckerna där kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberättelsen. Till hjälp för att förklara skillnaderna könen emellan användes genusteorier där tonvikten låg på det socialt konstruerade planet istället för det biologiskt förklarade könet. Aktör - strukturperspektivet användes också för att förstå och förklara resultatet. Det framgick att det var skillnad på män och kvinnor i historieboken och det visade sig att denna skillnad i böckerna handlade om genus, den sociala konstruktionen av kön och relationen mellan könen. De flesta av kategorierna visade att genusteorier kan förklara skillnaderna mellan könen bättre än biologiska förklaringar. Det framkom även att andra förklaringar såsom klasstillhörighet kom att tydliggöras. / The purpose of this project was to examine the emphasis placed on women in the most commonly used Swedish History textbooks at A-level. The study intended to consider the roles women played in different textbooks in order to highlight how women were described. The roles these books assigned to women would affect the pupils, shaping their sense of reality, as well as their knowledge and interpretation of History. Detailed analysis of the contents of two frequently consulted Swedish A-level textbooks shed light upon key areas where women played a more prominent role. Gender theories were subsequently used in order to understand and explain the differences in the portrayal of men and women. Rather than focusing on a biological distinction of sex, these theories emphasis the social construction of gender. A theory, which considers agent and structure, was similarly used to interpret the results. It became clear that differences between men and women do exist, and that gender is the social construction of these differences. Most of our categories in this paper demonstrated that gender theories, rather than biological explanations, more adequately explained the distinction between the sexes. The study also concluded that other explanations, such as class, could equally be used in order to explain such differences.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur samerna representeras i läroböcker. Hur framställs de beträffande genus, etnicitet, religion, kultur och historia? Tolv läroböcker har valts ut till undersökningen och analyserats med hjälp av de tidigare studier som presenteras i den här uppsatsen. Anledningen till att jag valde det här ämnet är att jag innan skrivandet inte visste så mycket om samerna. Jag hade en uppfattning att det överlag är dåliga kunskaper om samer hos både lärare och elever. Jag ville se vad de läromedel som jag valde ut innehöll samt hur det framställdes. Var det så att samerna framställdes som exotiska i böckerna och på grund av detta generade i en ”vi och dem” syn.Uppsatsens undersökning utgår från tolv läroböcker för grundskolans senare år där författarna tar upp ursprungsfolket samerna. Detta ligger till grund för den läromedelsanalys på vilken jag har byggt uppsatsen.Resultatet är uppdelat i sex delar. Läroböckerna analyseras med hjälp av tidigare forskning i resultatdelen, för att kunna diskuteras senare i diskussionsdelen. Det som kommer fram i slutsatsen är att kristendomen har påverkat samerna och hur mycket det framhävs i läroböckerna. En ytterligare punkt är hur mycket fokus det läggs på nåjden, medan andra saker som till exempel kvinnorna och hur samerna lever i dagens samhälle fokuseras det inte lika mycket på.

I denna uppsats genomför jag med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys en undersökning av hur ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner framställs i fyra läromedel i religionskunskap för grundskolans senare skolår. Fokus i undersökningen ligger på om det i läroböckernas framställningar förekommer spår av ett vi- och dom-perspektiv och på vilka sätt eventuella sådana spår yttrar sig. Resultaten av undersökningen visar att det finns spår av ett vi- och dom-perspektiv i alla fyra läroböckerna i någon grad. Till viss del ställs ett tillsynes homogent ”vi” i relation till ett tillsynes homogent ”dom”. ”Vi” representerar ”europén” och den kristne ”västerlänningen”, ”dom” å andra sidan får representera ”de Andra”, det vill säga ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner. Det visar sig i läroböckernas texter att den variation som finns ursprungsbefolkningar emellan inte får träda fram vilket lätt leder till generaliseringar, både på gott och på ont. De centrala drag i ursprungsbefolkningars religioner som författarna i de undersökta läroböckerna betonar och som får stå i kontrast till läroböckernas ”vi” är att ursprungsbefolkningar har ett speciellt förhållande till naturen, det finns en central kult kring andar och förfädersdyrkan samt en stark tro på magi och övernaturliga krafter.

Syftet med detta arbete är att se hur det multikulturella samhället speglas i de läromedel som används på skolorna idag. Undersökningen tittar på vilka individer som väljs ut som representanter för en hel religion och tar avstamp i ett genus och etnicitetsperspektiv. Läromedlen är alla utgivna under Lpo 94. Resultaten har kommit fram via en innehållsanalytisk och komparativ studie där individerna i läromedlen undersökts; saker som kön, etnicitet och innehåll i utsagorna har lyfts fram. De har därutöver komparerats mot varandra för att ge ett övergripande resultat och sammanställning. Sammanfattningsvis ges en bild av ett gott genus och etnicitetsperspektiv hos individerna i de läromedel som undersökts. / The aim of this study was to examine how the multi cultural society is reflected in the Religion textbooks used in schools today. The study looks at which individuals are chosen as representatives of a whole religion and it takes off in a gender- and ethnicity perspective. The textbooks have all been published under the curriculum of Lpo 94.The results were found with the use of a content analysis and a comparative analysis. These analyses have been used to look at the individuals in the textbooks and things like gender, ethnicity and content in their statements have been emphasized. In addition to that these things have been compared to one another in order to form a general compilation of the results. In conclusion, the image of the individuals examined in the textbooks proves to be of a fair gender- and ethnicity perspective.

Läroboken har en viktig roll i undervisningen, så pass att den på många sätt styr undervisningen. Historia formar på många sätt även vårat historiemedvetande. Med utgångspunkt från detta och diverse undersökningar som påvisar att ungdomen i Sverige har dålig kunskap om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten så försöker detta arbete ge förklaringar till den dåliga kunskap genom kvalitativ text och bildanalys av läroböcker. En avgränsning har även använts där gymnasiet och grundskolan över en tidsperiod som sträcker sig från 1960-talet fram till nutid. En avgränsning har även gjorts där sovjetunionen tjänar som representant för kommunistiska regimers brott, då denna är den första regimen i och med revolutionen 1917 samt ligger i vårt närområde. Arbetet har inte enbart som syfte att undersöka förändring över tid gällande innehåll och urval, utan även föra fram rimliga förklaringar till den eventuella förändringen som observeras. Resultatet av arbetet är att läroböckerna har förändrat sig avsevärt gällande kommunistiska regimers brott, från att knappt ha nämnt något mer än att människor deporterades och gårdar slogs ihop till nutidens läroböcker där Gulag, svält och död får stort utrymme i läroböckerna. Förklaringen till denna förändring är svår att identifiera men indikationer pekar på att politiken inte spelat stor roll gällande detta, utan det är snarare ”tidsandan” och kunskapsunderlaget som spelat roll.