Representation av ett läromedel har stor betydese för hur kunskapen förmedlas till våra elever, det är därför det är viktigt att ge en allsidig kunskap och inte ensidig. I de samhällsorienterade ämnena har jag valt att fokusera specifikt på religionsämnet eftersom innehållet och informationen i de religiösa böckerna i svenska skolor kan skapa missvisning. Syftet med detta arbete är att granska SO puls boken för att ta reda på hur islam representeras. Studien gjordes med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I min studie var det fem lärare som deltog i två olika skolor. Varav två lärare befann isg i en skola och tre befann sig i en annan skola. I studien upplevde flera lärare att islam inte representerades ur ett objektivt synsätt och att det även fanns bilder i boken som kopplades till den stereotypiska av hur islam formas i svenska skolor. Således granskade jag även SO puls boken för att skapa min egna uppfattning. Genom undersökningen kom jag fram till samma slutsats som övriga lärare som deltog i min kvalitativa studie. Med hjälp av min teori om det socio-religiösa perspektivet fick jag en bredare förståelse för bakomliggande faktorer till varför islam inte synliggörs på ett korrekt sätt och jag fick även en motivering för varför det förekommer stereotypiska bilder i kapitlet om islam. I studien har jag även valt att analysera olika didaktiska metoder för religionsundervisningen för attt kunna komplettera SO puls boken. Detta gjorde jag för att kunna undersöka om hur vi framtida lärare kan utöka vår kunskap i ämnesdidaktik och för att vi ska kunna arbeta på ett varierande och inkluderande arbetssätt. I varje klass finns det olika elevgrupper och det är därför viktigt att kunna förhålla sig till sin elevgrupp samtidigt som det är viktigt att utgå utifrån läroplanen. I min slutsats om religionsdidaktiska metoder kom jag och dem berörda respondenterna i min studie att ha en kroppslig pedagogik som innebär att besöka lokaler för att komma i kontakt med det okända fenomenet för att bygga en bredare förståelse, men även för att kunna arbeta varierande och skapa inkludering i klassrummet.

Detta examensarbete är en läromedelsanalys vars fokus kommer ligga på att analysera sexreligionskunskapsläromedel som håller sig inom tidsramen 2011 fram till idag 2022. Syftet äratt se hur författaren/författarna presenterar islam i läroböckerna samt vilka maktstrukturersom vi finner med hjälp av våra fyra teoretiska glasögon. De fyra teorierna är orientalism,postkolonialism, genus och intersektionalitet. Vi gör detta för att se om de utvaldareligionskunskapsläromedlen håller liknande språkbruk samt förhåller sig till Lgy11, om deär skrivna utifrån en objektiv modalitet och om den tidigare forskningen har liknandeproblematik. Vi valde att ha två frågeställningar, hur väljer författaren/författarna attpresentera islam och vilka maktstrukturer kommer till uttryck i de sexreligionskunskapsläromedel vi analysera? För att besvara dessa frågor har vi använt oss aven kvalitativ diskursanalys metod. Det resultat som vi fick var att de utvalda läromedlen varatt de läroböcker var skrivna utifrån “så här är islam” och vi fann även ett “vi och dem”perspektiv, samt stereotypiska bilder på den beslöjade muslimska kvinnan. Vår slutsats ledertill att den problematik vi fann i tidigare forskning är liknande problematik vi fann i deutvalda läroböckerna. Därefter uppmanar vi om att det behövs ny forskning inom detta ämne.

I denna undersökning har ämnesinnehållet i kemiläroböcker för årskurs 4–6 analyserats för att synliggöra om det fortfarande överensstämmer med det nya centrala innehållet i Lgr 22 som blir aktuellt hösten 2022. Då det sker en förändring i det centrala innehållet kommer undersökningen fokusera och ta reda på om ämnesinnehållet fortfarande är aktuellt eller inte. Tidigare forskning har visat på att läroboken har en stor central del i att förmedla fakta i kemiundervisningen. Tidigare forskning visar också att många lärare förlitar sig på läroböckerna när de planerar sina lektioner och att de uppfyller läroplanens mål, innehåll och principer. De läroböcker som har analyserats i undersökningen är Fysik och kemi Grundbok, Boken om fysik och kemi och FyKe: fysik, kemi 4–6. Böckernas ämnesinnehåll har analyserats och kategoriserats utifrån Lgr 11 och Lgr 22 centrala innehåll med hjälp av en analysmall som grundar sig i läroplansteorins formulerings- och transformeringsarena. Resultatet visar på att en del ämnesinnehåll inte stämmer överens med det nya centrala innehållet, men resultatet visar även att en del ämnesinnehåll inte heller stämmer överens med det centrala innehållet i nuvarande läroplanen Lgr 11. Detta visar på att vikten av att granska den nya läroplanen för att få kunskap om eventuella förändringar, men även granska läroböckerna som används i undervisningen så att man som lärare har koll på om läroboken följer den läroplan som är aktuell.

Elever möter likhetstecknet inom matematiken i alla årskurser i skolan. Det är viktigt att eleverna får en god förståelse av likhetstecknet vilket är en av grundstenarna inom matematiken. Läroplanens centrala innehåll för algebra lyfter fram likhetstecknets betydelse i lågstadiet, i mellan– och högstadiet ska eleven ha en god förståelse av likhetstecknet och denna kunskap ska byggas vidare. Dock brister ofta den kunskapen och eleven saknar därmed ett algebraiskt tänkande och får problem med algebra, vilket har visat sig i internationella kunskapsmätningar. Orsakerna till den bristande kunskapen av likhetstecknet kan vara många men forskning har lyft fram läromedel som en av orsakerna. Syftet med denna studie är att belysa hur ett svenskt läromedel presenterar likhetstecknet inom området algebra och belysa progressionen av hur symbolen presenteras från årskurs 7 till årskurs 9. För att uppfylla studiens syfte gjordes en textanalys och det var utifrån variationsteori med deduktiv ansats som var den teoretiska grunden. Utifrån variationsteorin var likhetstecknet lärande objektet och de kritiska aspekterna var operation på båda sidor, position, substitution och ekvivalens. Resultatet för studien visade att alla kritiska aspekter av lärandeobjektet presenterades genom olika variationsmönster dock skiljde sig mängden av dessa åt. Det innebär att lärare måste vara medvetna om läromedlets presentation av lärandeobjektets kritiska aspekter i undervisningen för att kunna kompensera eventuella brister i läromedel de använder.

The purpose of this paper is to examine the literature didactic approach in two learning materials for the upper secondary school. The empirical material includes two books: Svenska impulser 3 and Svenska 3 helt enkelt. Theories about teaching literature, and systematic text condensation are used for the analysis. In the learning materials literature is emphasized and plays an important role.The results indicate that the main function of literature didactics is to teach students to analyze literature, but also to create a curiosity and interest in literature, to develop students' knowledge of literature and to present a variety of literary works. Furthermore, students are expected to adopt an objective perspective while working with the chapters of literature. This result is indicating that teachers who use these learning materials also need to add more aesthetic reading into the literature lessons. The books also mediate that literary understanding largely is a social process.

Människan är beroende av biologisk mångfald men utgör samtidigt ett hot mot den. Detta hot kan möjligtvis avhjälpas genom ett förmedlande av kunskaper. Ett sätt på vilket förmedlandet av kunskaper kan ske är genom läroböcker i skolan. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om hur biologisk mångfald behandlas i läroböcker för naturkunskap 1b. Detta genom att 1) Studera hur biologisk mångfald definieras mot bakgrund av den definitionen som fastställts av konventionen om biologisk mångfald (CBD) som består av tre nivåer 2) Studera vilka incitament som ges för att bevara biologisk mångfald genom fyra argument som lagts fram av Helldén med flera samt 3) Studera hur biologisk mångfald behandlas utifrån den faktabaserade, normerande och pluralistiska traditionen. Detta har gjorts genom en riktad kvalitativ innehållsanalys. Studien kom fram till att samtliga läroböcker är ofullständiga i sin behandling av biologisk mångfald utifrån de tre ovannämnda frågeställningarna sammantaget. Vad gäller den första frågeställningen återfanns alla tre nivåer i enlighet med CBD i tre av fem läroböcker. Läroböckerna som anger den andra nivån av biologisk mångfald som handlar om variation av arter gör det på ett ofullständigt sätt. Detta eftersom böckerna endast förklarar denna nivå på ett sätt som antingen syftar på artrikedom eller endast som variation av arter utan att vidare förklara vad detta innebär. Variationen av arter innefattas nämligen både av artrikedom och den relativa abundansen. Artrikedomen tas förvisso upp antingen explicit eller implicit men den relativa abundansen återfinns inte i läroböckerna. Detta är en ny insikt inom området och därför bör lärare beakta detta när de undervisar och möjligen kompensera för detta. Vad gäller den andra frågeställningen är det endast två av fem läroböcker som tar med alla fyra incitament för bevarandet av biologisk mångfald som lagts fram av Helldén med flera. Vad gäller den sista frågeställningen är det endast en bok som utmärker sig och behandlar biologisk mångfald utifrån den pluralistiska traditionen på ett fullgott sätt.

Sofia Andersson och Wilma Persson: Ämnesspråkens funktionella grammatik. En läromedelsanalys i ämnena NO och SO för årskurs 6 (2023). Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning 4–6, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Denna studie är en kvalitativ textanalys av fyra läromedel avsedda att användas inom NOoch SO-undervisningen i årskurs 6. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken. Syftet med arbetet är att karaktärisera och jämföra ämnesspråket i läromedel i de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Genom att analysera ämnesspråkens interpersonella och ideationella grammatik synliggör uppsatsen läromedlens användning av språkhandlingar, modus och modaliteter samt processer, omständigheter och grammatiska metaforer. Ett huvudresultat är att språket i läromedlen uppvisar stora likheter med avseende på de analyserade nivåerna. I läromedlen finns exempelvis en relativt hög abstraktionsnivå med en dominans av relationella processer och en stor utsträckning av grammatiska metaforer. I diskussionen utvecklas de identifierade språkliga dragen ur ett lärandeperspektiv. Utifrån studiens resultat och den tidigare läromedelsforskningen framgår det att ämnesspråkens skolspråkliga innehåll skapar utmaningar i undervisningen. Lärare inom NO och SO behöver stötta eleverna genom att exempelvis aktivera deras förförståelse och arbeta med de nya orden i undervisningen.

In this learning materials analysis I will be going through the following Swedish curriculums, lgy70, lpf94 and lgy70 and at least two textbooks from each curriculum. The purpose of this essay is to find out if there has been any changes in the textual content regarding colonialization in the Swedish textbooks in the subject of history at Swedish high school´s. This is based on a postcolonial theory. It will be carrried out with the help of the postcolonial theorist Edward Said, and his concepts of "we" and "them" will be important. In this essay I have analyzed teaching materials in the subject of history, while using qualitative methods. Conclusions have been made about how the number of pages devoted to colonialism changed over time, from having been the highest during lgy70 to decrasing during lpf94, then increasing again during lgy11. This work has also counted the number of times that diffrent countries/areas are being mentioned in the teaching materials in order to get answers about which countries/areas have been given the most amount of space, where you can see that Africa, Europe and Great Britain are generally mentioned the most number of times. By using my text analzysis, I have also been able to receive answers about how colonialism has changed in the Swedish teaching materials over time. It can be seen that depending on how clearly the curriculums considers colonialism/imperialism to be included reflects into the content of the textbooks.

Denna uppsats analyserar läromedel för svenska ämnet för gymnasieskolan från 1970-talet och framåt. Syftet med analysen är att undersöka hur författarporträtten från olika tidsperioder presenterar arbetarförfattarna Moa Martinsson och Vilhelm Moberg. Studien genomförs med en kombination av en kvalitativ och kvantitativ textanalys vilket innefattar en närmare analys av såväl textens teman och reman som attributen som tillskrivs respektive författarskap. I denna studie har bl.a. Hirdmans genusteori och begreppet diskurs legat till grund för uppsatsens teoretiska ramverk. Resultaten av tema-rema-analysen visar att de huvudsakliga teman och reman som synliggörs i författarporträtten är detsamma för båda författarna men att delar av det språkliga innehållet visar på skillnader mellan könen. Undersökningen om vilka attribut som tillskrivs författarna visar på hur genusdiskurser kan urskiljas i läromedel och hur författarporträtten uttrycker olika typer av legitimeringar när det gäller det kvinnliga och manliga författarskapet. Min studie visar på att det finns faktorer i läromedel som inte kan anses vara jämställda som överensstämmer med det genussystem som Hirdman (1998) beskriver. Denna studie visar på tendenser till både jämställdhet och ojämställdhet mellan författarskapen och läromedel. Författarporträtten visar uttryck för stereotypiska könsroller vilket får understryka vikten av att lärare analyserar sina läromedel innan de använder dem i undervisningen.

The following study aims to examine how multimodal texts are used in English as a foreign language education in a Swedish school. It explores both how multimodal texts occur in learning materials as well as how teachers could use these learning materials when teaching their pupils. The study is based on the theory of social semiotics by van Leeuwen (2005) and uses a model for analysis of teaching materials by Danielsson and Selander (2014). Two methods are used in the study: a think-aloud-method and a teaching material analysis. The result of the study shows that the teachers who were part of the survey showed a deep understanding of how different modes in the teaching materials could be used in meaning-making for the pupils. Furthermore the result also showed that the teachers often used external resources, such as movies, books and Youtube clips in their teaching. The teaching material analysis showed that the two pages in the teaching materials that were used were rich of different modal resources and that these resources were of high quality. Using teaching materials and external resources in a well functioning way creates an opportunity for meaning-making for the pupils. The teachers that were part of the survey used these in a well functioning way, even if they were not explicitly conscious of this. The use of multimodal texts in education is a cornerstone in creating a widened literacy within the pupils and giving them the ability to communicate in the modern world of multimedia.