Materiens partikelnatur anses vara en av de allra mest grundläggande teorierna i den naturvetenskapliga världen. Undervisning kring denna teori är omdiskuterad i forskning, inte minst vad gäller begreppsanvändning. Mer allmänna begrepp som ”partikel” kan användas i undervisningen, men det kan också vara nödvändigt att differentiera mellan olika begrepp, som atomer, molekyler eller elektroner beroende på vilket fenomen som beskrivs. Den här studien ämnar analysera läromedlet NTA och dess begreppsanvändning i relation till materiens partikelnatur. Det görs genom en enkel kvantitativ analys och kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att NTA-materialets olika delar använder partikelbegrepp på ett konsekvent sätt, men att mellan delarna är det stora skillnader. I vissa delar används ett begrepp men i ett annat används ett annat begrepp för att beskriva samma sak. Användningen av begrepp relateras till teorier om begreppsförståelse i grundskoleåldrar. Det diskuteras också kring vad skillnaderna i begreppsanvändning kan bero på och vad detta innebär för användandet av NTA som läromedel.

Previous international studies have shown that mathematics teaching in Sweden is in need of improvement. The results show that Swedish students possess great mathematical difficulties in algebra. The purpose of this study was to investigate how analogous mathematics books can promote students' algebra knowledge through social interaction and multimodal learning, in relation to the new curriculum, Lgr22 for grade 3. In order to be able to answer the purpose of this study, an analysis of three different teaching materials for grade 3 has been done. The results of this study show that teaching materials that pretend to include all algebra areas in relation to the curriculum, Lgr22 do not treat all areas to the same extent. The teaching materials inclusion of different elements of algebra varies a lot, which can lead to weaker knowledge for the students in certain parts of algebra. The three teaching materials that were studied turned out to touch on algebra, but some inclusion of social interaktion and multimodal aspects in certain parts varies in the different algebra areas.

Följande studie ämnar undersöka hur läromedel i biologi angriper ämnet naturvetenskapens karaktär. Den bygger på de sju aspekter som Norman Lederman använt för att definiera naturvetenskapens karaktär på grund- och gymnasienivå: att det är skillnad mellan observation och slutsats, det är skillnad mellan lagar och teorier, naturvetenskapen är baserad på empiri, den är öppen för förändring, den är kreativ, den är subjektiv och beroende av sitt kulturella sammanhang. Läromedlen analyseras både kvantitativt och med en hermeneutisk brukstextanalys. Resultatet visar att böckerna förmedlar att naturvetenskapen baseras på empiri och till viss del att det är skillnad mellan observationer och slutsatser. De missar dock att förmedla att dagens naturvetenskap är föränderlig, subjektiv och beroende av sitt kulturella sammanhang. Den huvudsakliga slutsatsen är därför att författarna lagt den största vikten vid att förmedla en bild av naturvetenskapens pålitlighet.

Syftet med detta arbete är att se skillnader och likheter mellan tre olika versioner av läromedlet Kontext Svenska 1. De tre olika läromedelsversionerna är anpassade till olika gymnasieprogram, en för Barn- och Fritidsprogrammet, en för Bygg- och anläggningsprogrammet och en för alla program. För att få svar på frågeställningarna ” På vilka sätt förenar och skiljer sig läromedlet åt gällande innehåll, uppgifter och bilder, beroende på vilket gymnasieprogram läromedelsversionen är skriven för?” och ”På vilka sätt ges alla elever, genom dessa läromedel, likvärdig möjlighet att uppnå målen i enlighet med kursplanen?” genomförde vi en kvalitativ- och komparativ läromedelsanalys där vi arbetat utifrån hermeneutik och diskursanalys. Det resultat som presenteras är att läromedelsversionerna i sig inte skiljer sig åt på ett sätt som ger olika möjlighet till måluppfyllelse beroende på vilket program eleven studerar. Resultatet visar dock att läromedlens övningar och innehåll ligger på en nivå som försvårar djupare analyser och högre måluppfyllelse inom kunskapskraven.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka två läroböcker i ämnet religion för årskurs 4–6, som tillämpas i svenska klassrum idag. Läroböckerna, Utkik Religion 4–6 och PULS Religion 4–6, anaglyseras ur ett multimodalt perspektiv då interaktionen mellan illustrationer och tillhörande text undersöks. Studien syftar även till att jämföra skillnader som förekommer i interaktion mellan de valda läroböckerna. Metoden som tillämpas i studien är en kvalitativ läromedelsanalys utifrån teorier om multimodalitet och en analysmodell. Den valda analysmodellen går under namnet Ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter och är utvecklad av Danielsson och Selander (2014). Resultatet från de båda läroböckerna visar att majoriteten av illustrationerna och tillhörande text interagerar med varandra samt att illustrationerna informerar läsarna om textinnehållet. I texterna förekommer ord eller meningar som kan kopplas till tillhörande illustrationer och detta skapar ett samspel mellan illustration och text. Det är endast ett fåtal illustrationer som inte samspelar med tillhörande text och detta kan skapa missförstånd hos läsaren. Dessa illustrationer föreställer inte någon eller något som står i den skrivna texten, således blir det svårt för läsaren att begripa budskapet som illustrationen vill förmedla. Antal illustrationer, i både läroböckerna, varierar en hel del. I vissa kapitel förekommer det flera illustrationer, medan det endast finns ett fåtal i andra. Även förekomsten av tecknade och fotografiska illustrationer varierar i de olika kapitlen i båda läroböckerna. I läroboken Utkik Religion 4–6, förekommer det fler fotografiska bilder än tecknade illustrationer. I läroboken PULS Religion 4–6, förekommer det istället fler tecknade illustrationer än fotografiska. Då det förekommer illustrationer i läroböcker, både tecknade och fotografiska, resulterar det i att elevers kritiska tänkade och meningskapande utvecklas. Detta sker då eleverna beskådar de olika typerna av illustrationer och försöker koppla det till texterna.

Inom forskningen har man dragit slutsatsen att ett begripligt och lyssnarvänligt uttal har stor betydelse för hur talaren blir bemött. Det innebär att uttal är något som bör tränas i undervisning i svenska som andraspråk. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur kunskaper om det svenska uttalet representeras i läromedel för SFI, hur dessa kunskaper förmedlas till elever, samt hur de undervisande lärarna resonerar kring uttalsundervisning med hjälp av läromedel för SFI. Undersökningen utgår från tre frågeställningar. Dessa frågeställningar berör i vilken omfattning uttalsområden finns representerade i läromedlen, vilka undervisningsmetoder som förekommer, samt lärarnas syn på dessa läromedel. Materialet består av fyra läromedel för SFI, varav tre tryckta och ett digitalt, samt fyra intervjuer med praktiserande lärare. Som metod användes både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys samt semistrukturerad intervju. Resultaten indikerar att mellan 7 till 22 procent av materialet ägnas åt uttal i de valda läromedlen. Av dessa har två läromedel en rättvis fördelning mellan prosodi och enskilda fonem medan ett läromedel ägnar en tredjedel till enskilda fonem och resten till prosodi. Det resterande läromedlet har nästan exkluderat prosodi och det är istället enskilda fonem som tränas. Vidare har det framkommit att ett läromedel behandlar väldigt få konsonantfonem och ett annat missgynnar vokaler. Bland undervisningsmetoderna är perceptionsträning och upprepning de vanligaste hos samtliga läromedel och två läromedel har mer varierande utbud av undervisningsmetoder. Lärarnas synpunkter på läromedlen har inkluderat allt ifrån att bilderna är missvisande till att läromedlen inte är kompletta. Slutsatsen är att vissa läromedel behöver ordentliga förbättringar och att dessa bör väljas med stor omsorg då valet av läromedel definitivt kan påverka undervisningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Socioekonomisk status påverkar elevers skolresultat mer än någon annan faktor och i skolans uppdrag ingår att kompensera för elevers socioekonomiska bakgrund. Syftet med denna undersökning är därför att granska förekomst, framställning och förmedling av låg socioekonomisk status i läroböcker för svenskämnet för att avgöra hur likvärdighet framträder utifrån representation i läroböcker. Läromedelsanalysen behandlar litteraturhistoria i läroböcker för Svenska 2 på gymnasiet genom en textnära innehållsanalys. Analysen innefattar en kvantitativ metod baserat på förekomsten av tematiska delar och ordmarkörer för låg socioekonomisk status, samt en kvalitativ metod för analys av framställningstyper och explicit samt implicit förmedling av låg socioekonomisk status. Resultatet visar att förekomsten av representation för låg socioekonomisk status varierar kraftigt mellan läroböcker och kan vara mycket låg. Framställningen är generellt ytlig och bristfällig, samt förlägger låg socioekonomisk status till dåtiden. Vidare visar resultaten att lärobokstexternas narrativ skapar en ”vi och dem”-gemenskap, där personer av låg socioekonomisk status förmedlas tillhöra ”dem.” Representationen i dagens läroböcker stämmer därmed väl överens med resultat från det begränsade urvalet av tidigare forskning som berört representationen av låg socioekonomisk status i läroböcker.

Den samtida debatten om att unga skriver sämre än förr har fokuserat det samhälle- liga behovet av en befolkning med god skrivförmåga. Att samhället har behov av skrift och skrivande är bara ett av många syften med att skriva. Debattens snäva syn på skrivande har föranlett denna studie som undersöker vilka syften med skrivande som framkommer i tre läromedel för gymnasiekursen Svenska 1. Med kritisk dis- kursanalys som metod syftar studien till att beskriva och öka förståelsen för den bild av skrivandets syften som elever möter i de tre undersökta läromedlen samt diskutera bilden i relation till sentida samhällsutveckling den heterogena gruppen elever sett till bakgrund och förmåga. Med stöd i Peter Hannons teori inom New Literacy Studies undersöks läromedlen i förhållande till dels en autonom syn på li-teracy som en enhetlig och mätbar förmåga och dels en ideologisk syn på literacy som föränderlig och kontextberoende. Resultaten visar att de tre läromedlen inne-håller olika bilder av vad skrivande syftar till som i olika grad kan förstås som att de återspeglar sentida samhällsutveckling. Den huvudsakliga slutsatsen för studien är att det spelar roll vilket läromedel man använder i klassrummet om man med skrivundervisningen vill möjliggöra att alla elever kan äga sitt skrivande och identifiera sig som skrivande människor.

This study examines the representation of Islam and Muslims in religious education textbooks from the years 2012–2015 used in the Swedish schools, for upper secondary school students at the introductory level. Six textbooks are analysed by applying islamologist, Jonas Otterbeck’s seven categories for textbook analysis (2004). The study shows that the analysed textbooks can successfully be criticized using the framework, some changes and improvements from earlier studies are noted and discussed. However, the central criticism raised causes concern for the representation of Islam and Muslims in the Swedish classroom in terms of exclusion and prejudice. Therefore, the study highlights the necessity for continual textbook assessment by religious education teachers.

Denna litteraturstudie har undersökt huruvida de undersökta läromedlens innehåll korrelerar med vad som står i ämnesplanen för svenska. Den har också undersökt hur läromedlen används och vilka urval i läromedlen lärarna gör. Resultaten pekar på att det är stora skillnader i utformningen av text, uppgifter och kunskapsnivåer i läromedlen kopplade till om eleven går ett yrkesprogram eller ett högskole-förberedande program. Resultaten har också visat på att de undersökta läromedlen har olika upplägg kopplat till ämnestraditionella konceptioner om svenskämnet, då det i första hand är lärarna själva som är läromedelsförfattare. När det kommer till lärares urval av innehållet i läromedlen och själva användandet av läromedlen, så har materialet i denna studie visat på att det finns indikationer på att detta sker mot bakgrund av den enskilde lärarens pedagogiska grundsyn, ämneskonception och lärarstil. Detta måste ses i ljuset av läromedlens tillkomst, där läromedels-författarna sitter på absolut makt om vad som blir normerande i klassrummens läromedel, utan någon statlig instans som kvalitetssäkrar läromedlen.