Syftet med denna uppsats är att undersöka presentationer av grammatik i två läromedel i svenska som andraspråk. Grammatik har här avgränsats till att handla om ordklasser, då detta är en av de grammatiska delar som ofta ingår i grammatikundervisning. Två metoder har använts för att undersöka detta och det är textanalys och variabelanalys. Analysens resultat jämförs och tolkas utifrån teorier om grammatikens roll vid andraspråksinlärning, samt teorier om formgivning som kan främja elevernas inlärning. Studien visar att mitt ena undersökta material i högre grad fokuserar på grammatik än vad det andra gör, samt att denna lärobok också visar en koppling till processbarhetsteorin i sin presentation av grammatik. I fråga om formgivning av läromedlen, både rent generellt, men framförallt med avseende på grammatikpresentationerna, visar även den analysen att båda böckerna tar viss hänsyn till elevernas inlärningsprocess. De har i olika hög grad använt sig av markörer och hjälpmedel som kan underlätta förståelsen av böckernas innehåll.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook. The paper uses an applied model of Bernstein’s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein’s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam. The second methodical tool used in the paper is structuring, which is used in the paper to highlight how the different textbooks portrays the knowledge of Christianity and Islam. Said’s theory of orientalism have also been used in the paper to further problematize the recontextualization displayed in the textbooks, which together with the papers’ methododical approach have formed the basis of the analysis of the textbooks transferred knowledge about Christianity and Islam. The three chosen textbooks are all in used in highschools  in Stockholm, I have also conferred the Swedish curriculum LGY11, to compare and match if the transferred knowledge from the textbooks equates to the demands and knowledge requirements by the curriculum LGY11.   The material used and analyzed in this paper is two Swedish and one English highschool textbooks. This material have formed the basis of the paper’s interpretation, analysis and problemazation which I have used basis to try to answer my thesis. The conclusions drawn from the paper is that the two Swedish textbooks uses an extensive positioning in their transferred knowledge about Christianty and islam, which together with the theory of orientalism work to position Christianity in a better light when comparing to Islam. The English textbook on the other hand uses structuring, to further explain and inform about the religions, this is turn creates a more balanced and neutral transfer of knowledge from the English textbook compared to the two Swedish textbooks. The paper has ergo shown that textbooks can therefore reinforce religious identities or create understanding in the transfer of knowledge to the pupil reading it. It is therefore crucial for the teacher to have a critical eye when choosing textbook. This in turn to create and further an understandning of different religions and to certify that the textbook do not reinforce and segregate cultural identities of the pupils in the classroom and ergo society as a whole.

This exam paper has examined visual portrayals of overweight and fatness in two swedish upper secondary school textbooks, one in physical education and one in social science. The textbooks were analyzed in regard to numeral representation, interacting social categories such as gender and age, depiction in forms of activities and stereotypes and relation to context close to or far away from a swedish context. The analysis showed an underrepresentation of overweight and fat bodies in both textbooks, but the represention of overweight bodies in the textbook on physical education were nearly nil whereas in the textbook on social science there where representations of both overweight and fat bodies. Combined the both textbooks gave a representation of health and youth as not represented by overweight or fat bodies.

Detta examensarbete undersöker hur hinduismen och buddhismen framställs i en lärobok för grundskolan 7-9, publicerad 2006. Undersökningen bygger på intervjuer och analyser av sex elever i årskurs nio. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys granskas om det finns ett andrafierande, ett vi och dem sätt att beskriva dessa religioner och om det finns eurocentristiskt formuleringssätt i dessa läroböcker. Undersökningens fokus ligger på om det i läroböckernas framställningar förekommer spår av ett vi- och dom-perspektiv och på vilka sätt dessa eventuella spår då yttrar sig. Eleverna får också ta ställning till om de anser att läroböcker i ämnet religion skulle vinna på fler inslag av verkliga troende individers medverkan ifråga om beskrivningar av vardagen och heliga ceremonier. Resultatet av undersökningen visar att det i läroboken finns spår av ett vi- och dom-perspektiv i någon grad. Till viss del ställs ett tillsynes homogent ”vi” i relation till ett tillsynes homogent ”dom”. ”Vi” representerar ”europén” och den kristne ”västerlänningen”, ”dom” å andra sidan får representera ”de Andra”, det vill säga hindun och buddhisten samt deras religiösa trosföreställningar.   Det visar sig att den undersökta läroboken innehåller formuleringar och bilder som innebär en exotifiering och andrafiering av hinduismen och buddhismen vilket också förstärker den eurocentriska bilden av den andre. Den religiösa individen tolkas därtill uteslutande utifrån kollektivet vilket förstärker en stereotypisk bild av hindun och buddhisten. Läroboken skapar på detta sätt en föreställning hos elever som ger dem ett intryck av ”de andra” i relation till den norm som de omedvetet får lära sig är ”den västerländska.” Eleverna själva uttrycker att de skulle uppskatta textinlägg skrivna av troende hinduer och buddhister. De menar att dessa inlägg skulle förstärka deras förståelse och öka deras intresse för dessa religioner. Detta skulle förmodligen innebära att den stereotypiska bilden av hindun och buddhisten i lärobokens framställningar skulle bli ber individ baserad. Eleverna skulle förmodligen då också kunna relatera till religionerna på ett mer objektivt sätt.

In the light of Swedish pupils' declining understanding of non-fiction, as well as the abolition of textbook examination, the idea for this study was born. The purpose was to explore two reading comprehension textbooks in the subject of Swedish and compare them to PIRLS reading test from 2011. Furthermore, the overall aim has been to analyze the coherence between them (alignment). The study was focused on highlighting the similarities and differences among the texts and tasks provided in the materials. With particular focus on the text's prose, genre and format, as well as on the reading comprehension strategies that were practiced and tested in the tasks. Through text analysis, theories of alignment (Biggs, 2003) and reading comprehension strategies (Andreassen 2008; Reichenberg 2014; Westlund 2015) the following questions were answered: Which similarities and differences regarding the text's prose form, genre and design can be discerned in the two textbooks compared to PIRLS reading test?  Which similarities and differences exist between the reading comprehension strategies that are practiced in the textbooks' tasks compared to those tested in PIRLS reading test?  Which preconditions are given the pupils to perform at PIRLS through the work of these two reading comprehension textbooks? The results showed both similarities and differences among all of the materials. The distribution of the text's prose form differed. In one textbook the most common form was fictional prose, whereas in the other book non-fiction occurred more. However the distribution was even in PIRLS reading test. Results also revealed that the extent of the texts was significantly longer in the reading test than in either one of the textbooks. Additionally the results indicated that the tasks, in PIRLS and in the textbooks, require a use of different reading comprehension strategies. In the textbooks multiple strategies were needed to solve the tasks, in contrast to PIRLS, where there were no use of several of them. These findings suggest a lack of alignment between the analyzed materials.

Det huvudsakliga målet för denna studie var att undersöka hur likhetstecknet på bästa sätt bör introduceras samt behandlas i grundskolans tidiga årskurser. Anledningen till genomförandet av denna studie var att forskning länge har visat på missuppfattningar hos elever om likhetstecknet samt att läromedel i överlag fastställer vad elever lär in. Syftet med denna studie var att ge en samtida svensk bild av hur läromedel och deras medföljande lärarhandledningar i årskurs 1 introducerar samt behandlar likhetstecknet och hur detta eventuellt kan inverka på elevers förståelse för likhetstecknet. Denna studie bygger på både horisontell och vertikal analys, vilket innebär en analys både mellan och inom läromedlen. Uppgifter i läromedlen kategoriserades utifrån ekvationstyp. Därtill jämfördes och grupperades uppgifterna vidare beroende på deras utformning. Även tillhörande lärarhandledningars sidor granskades för att se vilka strategier som användes för att förbereda läraren inför introduktionen av likhetstecknet. Resultatet visar stora skillnader mellan läromedlen vilket kan påverka elevers uppfattningar om likhetstecknet. Generellt fanns få icke-standardekvationer i elevarbetsböckerna efter likhetstecknets introduktionsavsnitt och stödet mellan olika lärarhandledningar varierade avsevärt. Därtill upptäcktes bildstöd av dynamisk skildringstyp, räknehändelser samt språkbruk som kan bidra till svårigheter. Upptäckterna belyser en rad problem i samtida svenska läromedel. Denna studie efterlyser samt kan fungera som en grund för vidare och mer utförlig forskning i ämnet.

I denna uppsats undersöks och jämförs två läromedel för kursen Svenska 1, varav ett är avsett för högskoleförberedande klasser och ett för yrkesförberedande. Uppsatsens syfte är att granska huruvida det finns innehållsliga skillnader mellan läromedlen och vad dessa i sådana fall kan bero på. Vidare är ett delsyfte att jämföra läromedlens innehåll med läroplanen och se huruvida eleverna har samma chans att nå målen oavsett läromedel. För att svara på uppsatsens syfte har en innehållsanalys använts för att systematiskt välja ut och bearbeta materialet. Läromedlen har kodats enligt olika slags skillnader, vilket gjorde att ett mönster i innehållsliga skillnader framkom. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan läromedlen. Överlag är innehållet i yrkesboken förkortat och uteslutet i jämförelse med den högskoleförberedande läroboken. Den mer omfattande högskoleförberedande läroboken bör bidra med en bättre förberedelse för högre betyg. Uppsatsens slutsats är att läromedlen som undersökts har olika fokus och syfte, vilket medför konsekvenser för eleverna. De högskoleförberedande elevernas lärobok har ett tydligt fokus på kunskapskontroll och det nationella provet. Eleverna får omfattande information om de ämnesområden som behandlas och de får mycket detaljerande arbetsgångar för lärobokens slutuppgifter. Yrkeseleverna får mindre omfattande information om ämnesområden, sämre förberedelse för att genomföra slutuppgifterna i läroboken och inte samma förberedelse inför nationella provet. Istället förbereds yrkeseleverna för ett kommande yrkesliv och har tillägg av innehåll som verkar syfta till att vara roliga.

Syftet med detta arbete var att undersöka läromedel och läromedelsanvändning i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen för årkurs 4-6. Tre olika läroböcker undersöktes för att se hur de förhåller sig till det centrala innehållet ”livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer” i Lgr11. Böckerna analyserades utifrån tre olika huvudkategorier och en begreppsanalys genomfördes. En enkätundersökning utfördes också för att ta reda på hur lärare använder sig av läromedel i undervisning om samma centrala innehåll. Undersökningen visade att det finns många olika sätt att använda sig av läromedel i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen. Det vanligaste är att föreläsa utifrån innehållet i boken, även olika former av läsning av läromedel samt samtal och diskussion är vanligt förekommande. En majoritet av respondenterna ansåg att deras läroböcker är väl anpassade till Lgr11. Läromedel spelar en betydande roll inom undervisning och för elevers lärande och det är därför viktigt att lärare får möjlighet att granska de läromedel de använder sig av.

I denna undersökning har samtliga läromedel utgivna under perioden 2011 – 2017 för kursen Svenska 1 granskats. Studiens syfte har dels varit att kartlägga och granska hur multimodala inslag förekommer, behandlas och speglas mot traditioner i åtta utvalda tryckta läromedel för kursen Svenska 1, dels att jämföra om resultatet skiljer sig mellan läromedel som riktas till studieförberedande program respektive yrkesprogram. Studien har både kvalitativa och kvantitativa inslag. Medieekologi och läroplansteori har använts tillsammans med diskursbegrepp för att förklara resultatet. Antalet multimodala inslag har både presenterats i antal och procent. De multimodala inslagens innehåll och placering har analyserats med hjälp av dokumentanalys.Resultatet visar att det finns en spridning mellan läromedlen rörande hur stor del av det totala sidantalet som de multimodala inslagen upptar, oavsett om det handlar om en övnings- eller examinationsuppgift. Övervägande är antalet multimodala inslag fler i övningsuppgifter medan de mer sällan förekommer som en renodlad examinationsuppgift. I de undersökta läromedlen är filmanalys det vanligaste multimodala inslaget medan datorspel är det ovanligaste. I 5 av 8 läromedel förekommer det att begreppet text kan förstås som annat än det skrivna. Resultatet visar också att den största skillnaden mellan hur multimodala inslag presenteras och integreras finns mellan läroböckerna, oberoende om de är skrivna för ett yrkesprogram eller ett studieförberedande program. Till sist visar resultatet att svenskämnets skriftspråkliga tradition fortfarande kan ses som stark i de undersökta läromedlen.

Den här studien är en kritisk innehållsanalys gjord på tre läromedel för årskurs 6 i svenskämnet där genrepedagogik är en utgångspunkt. Syftet med studien är att analysera aktiviteter i varje läromedel. Det här för att synliggöra vilka möjligheter de erbjuder elever till att bli självständiga skribenter och därmed utveckla deras skrivförmåga. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt teorier om explicit skrivundervisning. Två texttyper i läromedlen, narrativ och argumenterande, har analyserats utifrån cirkelmodellen samt ytterligare bidragande aspekter som kan öka elevers skrivförmåga. Resultatet av analysen visar att samtliga läromedel erbjuder vissa möjligheter vid utvecklandet av elevers skrivförmåga. Samtliga läromedel kan kompletteras med ytterligare aktiviteter och material för att de ska bidra med goda förutsättningar för att utveckla elever till självständiga skribenter. Studiens slutsatser visar att lärarens kompetens om genrepedagogik och cirkelmodellen är en viktig aspekt. Det är därmed läraren som har den viktigaste rollen vid skapandet av meningsfulla undervisningstillfällen där innehållet i läromedlet kan vara en komponent att utgå ifrån.