Elever som läser svenska 3 på gymnasial nivå ska lära sig om det svenska språkets historia, språksläktskap och språkförändring enligt ämnesplanen i svenska. Elevernas kunskaper i detta ska sedan omsättas till betyg. Vilket stoff undervisningen ska innehålla står inte i ämnesplanen och blir därmed lärarens ansvar. Till hjälp finns läromedel med kapitel om språkhistoria, språksläktskap och språkförändringar. Syftet med denna studie är att synliggöra vilka kunskaper som efterfrågas i språkhistoria genom en undersökning av läromedelsuppgifter. Fem läromedel i svenska 3 analyseras kvantitativt med avseende på uppgifterna. Resultatet visar att den kunskapen som efterfrågas mest är rena faktakunskaper följt av kunskaper som krävs för att värdera och ta ställning i olika frågor. Lexikon är det vanligaste sättet att förmedla språkhistoriska skillnader och de språkförändringar som diskuteras har ett starkt framtidfokus. Även textförståelse av äldre och yngre texter har en stor plats i läromedlen.

This paper examines how Hinduism and Buddhism are portrayed in three textbooks for an upper secondary school course in religion and is limited to a selection of books published in 2009. Based on a qualitative content analysis, the paper examines the extent to which there is an intentional division, that is to say a line between ‘them and us’ in the ways in which the religions are described, and to what extent the description of these religions in the textbooks are Eurocentric. The study focuses on whether or not there is a ‘them and us’ perspective in the different books and if so, the ways in which this approach is evident. The result of this study shows that traces of a ‘them and us’ perspective can be found in all three books. In some cases a homogeneous ‘us’ is contrasted with a homogeneous ‘them’; where the ‘us’ represents ‘Europeans’ and the Christian ‘West’ and the ‘them’ represents ‘the other’ that is to say Hindus and Buddhists as well as their religious beliefs. All of the books in the study contain terminology and images that present Hinduism and Buddhism as something ‘different’ and ‘exotic’ and thus reinforce the Eurocentric image of ‘the other’. The textbook’s authors often fail to differentiate between religion and culture which, in many cases, can lead to Hinduism being portrayed as irrational and primitive. In addition to this, the textbooks also ignore the religions individual in favor of a more generalized and collective stereotype of a ‘Hindu’ or a ‘Buddhist’.

Enligt forskningen är förmågan att lösa problem något som tar lång tid för eleverna att utveckla, vilket betyder att det måste introduceras tidigt i undervisningen. Samtidigt visar forskningen att de problemuppgifter som eleverna får arbeta med i sina böcker, inte gynnar deras förmåga att lösa kreativa problem i den utsträckningen de borde. Syftet med den här undersökningen var därför att ta reda på i vilken utsträckning olika läromedel för årskurs ett behandlar problemlösning, samt hur stor del av dessa som verkligen kan klassas som riktiga problem.För att få svar på mitt syfte har jag genomfört en läromedelsanalys av fyra olika läromedel för årskurs ett. Resultatet pekar på att flera av läromedlen behandlar problemlösningen i en relativt stor utsträckning, men att flera av uppgifterna som behandlas inte uppfyller de krav som ställs på ett riktigt problem. Resultatet visar också att ett av läromedlen i stor utsträckning behandlar kreativa problem, vilket visar att lärarens val av läromedel kan bli avgörande för elevernas lärande. / According to research, the skill of problem solving takes a long time for students to develop. This means that it must be introduced early in school. At the same time, studies show that the problems that students encounter in their textbooks do not contribute to their problem solving skills to the same extent as it should. The purpose of this study, was therefore, to determine to which extent different textbooks deal with problem solving, and see how many problems really should be classed as real problems.To get an answer to my purpose, I conducted a content analysis of four different textbooks for grade one. The result indicated that several of the textbooks are dealing with problem solving to a relatively large extent, but that several of the problems in the books do not meet the requirements to be considered a real problem. The results also show that one of the textbooks largely deals with creative problems, which shows that the teacher's choice of teaching materials can be crucial to student learning.

The aim of this study is to examine how the male characters are portrayed in the television series »Livet i bokstavslandet« based on Connels (1995) theory hegemonic »masculinity« and Butlers theory »gender performativity« and examine if the male characters challenge or maintain gender. The study proceed from the following questions: Does the male characters in »Livet i bokstavslandet« challenge or reproduce traditional gender roles? Are the male characters »participant«, »subordinated« or »marginalized« based on Connells hegemonic masculinity theory? A narrative content analysis has been conducted. The theoretical framework of the examination is based on men and masculinities studies, from a post-modern influenced perspective. Butler's concepts of performativity are of importance in this study. The results of shows, in conclusion, that »Livet i bokstavslandet« does neither challenge nor negotiate new gender roles. From a performativity point of view, the conclusion is that the series maintains prevailing gender roles.

Denna studies syfte har varit att undersöka pedagogiska och didaktiska aspekter i pianoskolor för nybörjare. Detta har gjorts genom en läromedelsgranskning av pianoskolorna Vi spelar piano 1 av Carl-Bertil Agnestig samt Pianoresan 1 av Galina Sjevtjenko och Natalia Kazimirovskaja.  Resultaten av denna granskning har relaterats till olika pianotraditioner, pedagogiska teorier samt forskningsarbeten. Det slutgiltiga resultatet visar vilka undervisningsmetoder som används i de båda böckerna samt hur böckerna är uppbyggda. Pianoskolorna har undersökts utifrån deras innehåll vad gäller låtval, musikalisk progression och musikaliskt uttryck. Undersökningen visar bland annat att uppbyggnaden av Vi spelar piano 1 påminner om Rostvall och Wests schemateori för att hjälpa eleverna att uppnå kunskap. Syftet med Pianoresan 1 är att ge eleven en god grundteknik i pianospel, vilket görs genom övning i harmoni- och gehörslära samt eget skapande. / The aim of this study was to examine pedagogical and didactic aspects in piano books for beginners. This was done through a close observation of the textbooks Vi spelar piano 1 by Carl-Bertil Agnestig and Pianoresan 1 by Galina Sjevtjenko and Natalia Kazimirovskaja. The results of this observation were then compared to literature, mainly pedagogical books and research studies. The final result demonstrates which teaching methods have been used as well as the contents of the books. This has been subdivided into three categories: the songs, the musical progression and the musical expression. The study shows that Vi spelar piano 1 is based on Rostvall and West's schema theory to help the students gain knowledge. Furthermore, the aim of Pianoresan 1 is to provide students with good basic skills in piano playing. This is done through practicing harmony and aural skills, and also through the students' own creativity.

Taluppfattning är grundläggande för all matematisk utveckling. I denna rapport har vi valt att analysera två olika läromedel i matematik för årskurs 1 och 2. Syftet med rapporten var att undersöka hur taluppfattning hanteras i de båda läromedlen samt vilka kognitiva nivåer (grundat på Blooms taxonomi) som stimuleras. Vi hade även för avsikt att undersöka omfattningen av konkretisering i de analyserade läromedlen. En del av vårt syfte var även att jämföra dessa två för att ta reda på om det förekommer skillnader/likheter läromedlen emellan. För att uppnå vårt syfte har vi tagit fram ett analysverktyg som vi hade till vår hjälp vid analysen. Analysverktyget har vi grundat på det centrala innehållet i Lgr11 (2011) i kombination med Blooms taxonomi. Datainsamlingsmetoden som vi använt oss av är av kvalitativ art. Resultatet är presenterat i tabeller och diagram som visar att området taluppfattning hanteras olika i de båda läromedlen, den kognitiva nivån som stimuleras mest är Förståelse. En slutsats som vi har dragit av resultatet är att det finns fler skillnader än likheter.

Syftet med detta examensarbete var att med en kvantitativ innehållsanalys analysera de tre vanligaste matematikläromedlen för årskurs 1 till och med årskurs 3, för att undersöka förekomsten av vardagliga, vetenskapliga och skolspråkliga begrepp. Detta konkretiserades ner till tre frågeställningar: 1) Hur ser uppdelningen av vetenskapliga, vardagliga och skolspråkliga begrepp ut i läromedlen? 2) Hur ser skillnader i språkanvändningen ut i de olika årskurserna för varje lärmedel? 3) Hur skiljer de olika läromedlen sig angående förekomsten av vetenskapliga och skolspråkliga begrepp? Detta sattes sedan i relation till SVA-elevers möjliga språkliga begränsningar och svårigheter. De utvalda läromedlen var: Matte Direkt Safari (2011), Eldorado: Matte (2009; 2010) och Mera Favorit Matematik (2013; 2014). Metoden utgick ifrån Bergström & Boréus (2012) definition av en kvantitativ innehållsanalys. Folkeryds (2016) språkliga dimensioner för läsförståelse användes som ett analysverktyg för att avgöra möjliga svårigheter som läromedlen kunde medföra. För att tydliggöra begreppen som användes i analysen användes Skott m fl (2010) och skolverkets (2008) definitioner av dessa. Analysen utfördes till stor del manuellt av båda författarna men viss användning av datorstyrd räkning användes också med hjälp av Lix.se och dess lixräknare. Resultaten visade på en ökning av det vetenskapliga och skolspråkliga begreppsanvändandet för varje årskurs. Enligt Folkeryds språkliga dimension för textens innehåll indikerade resultaten att samtliga läromedel bestod av svårförståeliga texter. Trots tydliga visuella skillnader bland läromedlen, visade resultaten av studien på en likartad begreppsanvändning i samtliga läromedel.

Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av analys utav läromedel samt uppföljande intervjuer. I studien analyseras fem publikationer av läromedel från tre skilda utgivare och fyra behöriga lärare samt en skolsköterska intervjuades för studien. Sex- och samlevnadsundervisning är inget ett eget skolämne, utan ses i huvudsak som ett ämnesövergripande ämne. Därför är variationen stor vad gäller lärares kompetens och ämneskunskaper i dess frågor. Samtidigt finns det beskrivet som ett krav i Lgr11 att undervisningen ska både vara saklig och allsidig. Tidigare forskningsresultat i liknande ämne, visar bland annat variationer i undervisningens innehåll och därmed även brister i likvärdigheten.  Studiens resultat visar att samtliga läromedel som ingår i studien har brister i varierande omfång. Det den ena har kan det andra läromedlet sakna. De lärare som ingått i studien är överlag nöjda med att ha ett läromedel som de kan basera sin undervisning utifrån. Samtliga lärare har påtalat att de behöver komplettera deras läromedel med ytterligare material.

Syftet med denna studie var att analysera läroböcker som används inom ämnet naturvetenskap. Analysen av läroböckerna utfördes för att undersöka hur hälsa sätts i perspektiv utifrån innehållet. De perspektiv som studerades var det biomedicinska perspektivet och det salutogena perspektivet på hälsa, vilka studerades i relation till kursmålet elever ska få en förståelse för mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra (Skolverket, 2011). Undersökningen utfördes genom en tematisk analys som både var teoristyrd och empiristyrd. De teman som först bearbetades fram var begrepp från kursmålet ovan; Mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer. Metoden hölls dock öppen vid den aktiva läsningen för att nya teman skulle kunna upptäckas, vilket gjorde att analysen blev mer empiristyrd. Analysverktyget var tabeller som visade på citat från de studerade läroböckerna. Tabellerna var konstruerade utifrån två huvudkategorier; den biomedicinska kategorin och den salutogena kategorin. Under båda huvudkategorierna fanns det tre underkategorier som var till för att förenkla analysarbetet. Citaten kunde utifrån denna förenkling beskrivas som att de innehöll ett fokus på sjukdom/skada eller på ett fokus som främjar hälsan. De läroböcker som analyserades var naturvetenskapligt inriktade och riktade mot årskurserna 1-6. Det resultat som analysen ledde fram till var att läroböckerna framförallt riktar in sig på det biomedicinska perspektivet vilket den tidigare forskningen också hade visat. Undersökningens mest intressanta slutsats var att det salutogena perspektivet bredde ut sig mer i läroböckerna som var riktade mot mellanstadiet vilket inte hade åbevisats i tidigare forskning.

The purpose of this study is to analyze if the grammatical features in two different teaching materials correlates to the grammatical difficulties that pupils with other native languages beside Swedish might have. A subsidiary purpose of the study is to examine how these grammatical features are covered. The aim of the study is to answer following questions:• What grammatical features are covered in two different teaching materials? -To what extend are the grammatical features covered?• Do the grammatical features in the teaching materials correlate to the difficulties that pupils with other native languages beside Swedish might have? Earlier studies have showed that a lot of the grammatical difficulties and errors that are made by learners occur in grammatical features that differ from the learner’s native language. To overcome and to prevent this learners must be made aware of these grammatical features that differs. This study shows that there was no clear correlation between grammatical features in the teaching materials and the grammatical difficulties that might be of problem for learners with different native language besides Swedish.