Då man arbetar med matematiska funktioner i gymnasieskolan är dess olika representationsformer viktiga. Delvis då detta är en del av kursinnehållet, men också då detta är effektivt för inlärning. Vidare så vilar matematikundervisningen i stor grad på dess läromedel. Syftet med denna läromedelsanalys är att ta reda på de olika sätt läromedels uppgifter behandlar just representationsformer, och även hur detta förhåller sig till uppgifternas svårighetsgrad. Detta görs genom att använda ett teoretiskt ramverk baserat på semiotik på funktionsuppgifter i tre utvalda läromedel, och sedan analysera datan med hjälp av anpassade Lorenzkurvor.  Resultaten visar att läroböckerna följer en traditionell läromedelsdesign där den största fokusen ligger på att behandla matematiskt symbolspråk. Som andra fokus skiljer sig de olika läromedlen,  samt vad som klassas som svårt och hur många svåra uppgifter de innehåller men samtliga lämnar luckor där en lärare behöver vara medveten så denna kan agera i ett komplementärt syfte.

Bråk är ett område inom matematiken som många anser är svårt. I screeningar har elever låga resultat inom området och många lärare tycker bråk är svårt att lära ut. Med detta som bakgrund väcktes mitt intresse för bråk. Jag ville titta på vad eleverna möter när de arbetar med bråk i sina läroböcker. Två läroböcker riktade till elever i årskurs fem valdes ut för en läromedelsanalys. Böckerna granskades utifrån aspekten representationsformer, vilka representationsformer som finns i de uppgifter som handlar om bråk i läroböckerna samt hur dessa används. Den teoretiska utgångspunkt som används i studien är Duvals representationsteori. Enligt teorin är det viktigt att elever, för att få en fördjupad förståelse för matematik, får möta många olika representationsformer i matematikundervisningen. Duval menar också att det har betydelse vilka representationsformer som eleverna får möjlighet att transformera (växla) mellan och inom i en och samma uppgift.   Slutsatsen av studien är att förekomsten av representationsformer skiljer sig åt inom de analyserade läroböckerna. Representationsformen symbolspråk dominerar och förekommer i stort sett i alla uppgifter. Representationsformen talspråk förekommer nästan inte alls.   Uppgifternas utformning möjliggör transformation till viss del inom eller mellan olika representationsformer men i en tredjedel av uppgifterna används endast en representationsform och det saknas möjlighet till transformation. Utifrån slutsatsen kan man kan tänka att det, om man som lärare använder just dessa läroböcker i sin undervisning, är av vikt att arbeta på andra sätt än endast i läroboken så att eleverna möter flera olika representationsformer för att få en fördjupad förståelse inom området bråk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två utvalda läromedel i svenska gynnarelevernas läsförståelse samt påvisa deras eventuella likheter och skillnader. Läromedlensom analyserades var ABC-klubben och Krumelurkul, båda avsedda för undervisning iårskurs 1. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ innehållsanalysgenomförts. Med ett kodschema och tillhörande kodningsmanual, har kategorier somförekomst av läsförståelseuppgifter och olika typer av läsförståelsefrågor samtordförståelse legat till grund för vår analys. Resultatet visade både likheter och skillnaderi hur läromedlen gynnar elevernas läsförståelse. Generellt för båda läromedlen är att störstfokus ligger på avkodning och läsinlärning. Den största skillnaden är att det i Krumelurkulerbjuds en större variation av uppgifter och läsförståelsefrågor där eleverna tränas i attgöra inferenser, vilket är en viktig del av läsförståelsen. Med hänsyn till läromedlensolikheter är vår slutsats att man som lärare behöver vara medveten om vad läromedlenavser att främja för att läsundervisningen ska bli komplett.

This essay has studied how migration is presented in textbooks in social science at high school. The purpose of this work has been to investigate how migration as a theme is presented in the textbooks. The essay will focus on identifying and analyzing different discourses about migration.  The result will be analyzed with Norman Fairclough’s critical discourse analysis. Four textbooks have been studied and they are released between the years 2007-2020. The method that has been used to process the material in the textbooks has been a qualitative text analysis.    The result shows that there are several discourses in the textbooks. The most prominent discourse is an ethnocentric discourse that highlights the western world and its decisive role in migration globally. There is also a diversity discourse which claims that migration enriches us both economically and culturally. Furthermore, there is also a school discourse that builds on the writings found in the curriculum, governing documents, and values for the school. The discourses are unchanged despite the refugee crisis that took place in 2015. Discourses that challenged were that there were big problems with large-scale immigration, but theses discourses never came up in the discourse order.

Syftet med studien är att utifrån normkritisk pedagogik analysera bildmaterialet i religionsläromedel för gymnasieskolan i kapitel för judendom respektive kristendom. Fyra läromedel granskas utifrån deras framställning av heteronormativitet, vithetsnormativitet och funktionsfullkomlighetsnormativitet. De granskas med hjälp av semiotikens begrepp denotation och konnotation. Ett vidare syfte är att jämföra skillnaderna mellan religionernas bildmaterial. Resultatet visar att samtliga läromedel förmedlar heteronormativitet, vithetsnormativitet och funktionsfullkomlighetsnormativitet. I jämförelsen framgår det att kristendomens bildmaterial förmedlar en större variation inom samtliga normer. Slutsatsen är att vissa grupper näst intill osynliggörs i bildmaterialet på grund av avsaknaden av representationer, som de utanför funktionsfullkomlighetsnormen och delar av HBTQI+.

Denna studie syftar till att analysera tre läroböcker för årskurs 4–6 med utgång i Jacksons tolkande ansats för att se hur islam framställs i svenska läromedel samt hur väl det centrala innehållet i den nya läroplanen LGR 22 för årskurs 4–6 uppfylls. En jämförelse av de analyserade läroböckerna genomförs även. Studien använder sig av Robert Jacksons tolkande ansats för att svara på forskningsfrågorna. Studien utgår ifrån tre huvudbegrepp i denna teori: religiös tradition, gruppnivå och individnivå. Dessa begrepp används för att identifiera hur väl islam representeras i varje lärobok. Metoderna som använts är en kvalitativ innehållsanalys och en kvalitativ komparativ metod.   Resultatet visar att samtliga tre läroböcker inkluderar de delar av det centrala innehållet som använts i analysen. Dock har läroböckerna en väldigt översiktlig karaktär och representerar inte islam lika väl på en gruppnivå. På individnivå representerar vissa läroböcker islam väl genom intervjuer med individuella muslimska barn. Studien visar att det finns många likheter mellan läroböckerna men de har också skilda tillvägagångssätt. Man ser tydliga paralleller mellan tidigare forskning och studiens resultat, främst hur representationen av islam har brister. Exempelvis att islam representeras som en helhet i stället för en religion med många riktningar och individuella tolkningar. Detta kan leda till att stereotyper och felaktiga bilder av muslimer uppstår i läroböckerna.

Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera hur Israel-Palestinakonflikten porträtteras i läromedel som används i religionskunskapsundervisningen i gymnasieskolan. I studien har jag undersökt hur tre olika läromedel som används i gymnasieskolan porträtterar konflikten med utgångspunkt i tre olika teoretiska ansatser för att urskilja subjektivitet, partiskhet och hur semiotik används för att insinuera underliggande meningar. Metoden som ligger till grund för analysen är den komparativa dokumentanalysen med ideationell struktur som syftar till att urskilja teman på mikro- och makronivå. Med utgångspunkt i uppsatsens syfte och frågeställningar, således hur Israel-Palestinakonflikten porträtteras i läromedel, har jag med hjälp av metoden och det teoretiska perspektivet synliggjort mikro- och makroteman i respektive läromedel och jämfört dem utifrån vilka teman som urskiljer i texterna. Genom ett målinriktat urval har jag valt ut tre läromedel som används i gymnasieskolan för att öka studiens validitet och reliabilitet. Resultaten som synliggjordes i läromedelsanalysen var att läromedel som används i gymnasieskolan skiljer sig åt i hur dem porträtterar konflikten. Kontrasten i de teman som urskilts mellan läromedel visar sig genom att konflikten dels porträtteras subjektivt med en politisk agenda, dels porträtteras mångfacetterat där läsaren får tolka och nyansera bilden av konflikten. Resultaten i denna studie visar i enlighet med tidigare forskning att det finns en diskrepans mellan läromedel som används i gymnasieskolan och detta kan leda till missledande information som inte enbart förmedlar felaktiga fakta utan även skapar deviation i fakta.

Syftet med har varit att undersöka skillnader och likheter mellan digitala och analoga läromedel från högstadiet inom ämnet geografi. För avgränsandet av syftet så har teoretiska ramverk och begrepp valts ut för att specificera undersökningen, främst selektiva traditioner och multimodal kommunikation har använts för detta ändamål. Selektiva traditioner är mekanismer inom en akademisk disciplin eller ett skolämne som anses vara den allmänt vedertagna kunskapen som bör ingå i ämnet. Multimodal kommunikation är ett lingvistiskt begrepp som syftar till utformningen av publicerad text och bild för att skapa mening till läsaren. Metoden till denna uppsats har varit en kvalitativ textanalys och en kompletterande bildanalys. Med hjälp av kodning har teman identifierats och en trädstruktur har skapats för att upptäcka spår av selektiva traditioner och multimodalitet i läromedel som eventuellt har påverkat läromedlets utformning. Resultatet har påvisat att digitaliseringen skapat multimodala möjligheter för läromedelsförfattare. Författarna till digitala läromedel kan förkorta textmängden genom att inkludera filmer och länkar som analoga läromedel inte har möjlighet till. Selektiva traditioner påverkar urvalet för alla läromedelsförfattare oavsett om de har skapat analoga eller digitala läromedel.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring i vilken omfattning och hur läromedel i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3uppmuntrar till elevlaborationer. Systematiska undersökningar lyfts fram i styrdokumenten som viktiga i den naturorienterande undervisningen. Forskningsresultat visar att laborationer ökar elevernas motivation och att deras kunskap blir mer varaktig. Genom laborationer stärks elevernas förståelse för naturvetenskapliga samband och fungerar som en brygga mellan teori och praktik. Samtidigt säger forskningen att lärare upplever att laborationer tar för mycket tid och att bristen på material eller lämpliga lokaler gör att undervisningen baseras på läromedlet och attelevlaborationer inte förekommer så ofta i undervisningen. Utifrån detta har vi i denna studie tagit reda på i vilken omfattning och hur två tryckta läromedel, innefattande grundbok och lärarbok, presenterar laborationer genom en komparativ analys. Resultatet visar att båda läromedlenuppmuntrar till elevlaborationer. Läromedlen har dock olika struktur vilketläraren bör vara medveten om för att kunna arbeta med laborationer i undervisningen på ett tillfredställande sätt. Det ena läromedlet ger flertalet uppmaningar till elevlaborationer i grundboken som sedan kompletteras med fler förslag i lärarboken. Det andra läromedlet presenterar ett fåtal uppmaningar i grundboken och läraren bör därför arbeta aktivt med lärarboken för att laborationer ska bli en del av undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka huruvida illustrativt material och uppgiftsformuleringar i läromedel i matematik kan bidra till att förebygga matematiksvårigheter i relation till begreppet bråk hos elever i årskurs 7. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av en läromedelsanalys. En deduktiv ansats grundad i Davydovs teori om generaliseringar samt i Bruners teori om representationer användes. Studiens resultat visar att illustrativt material och uppgiftsformuleringar i läromedel möjliggör utveckling av bråk som ett empiriskt begrepp, samt att progression i representationsformer och generaliseringsgrunder saknas. Vår slutsats är att läroboken i sig inte kan fungera som ett medel i arbetet med begreppsutveckling, utan lärarens roll och utformningen av undervisningen är det centrala för att uppnå en begreppsutvecklande undervisningspraktik. Vi ser till och med en risk för att läroboken kan fungera som ett hinder vid begreppsutveckling och att elevernas missuppfattningar kan befästas, vilket i sin tur kan orsaka matematiksvårigheter.