Syftet med arbetet är att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikativa färdigheter i två läromedel för moderna språk i skolår 9, ett i franska och ett i tyska. Metoden som vi använder är alltså en komparativ textundersökning av två brukstexter. För att nå svar på våra frågeställningar har vi format våra egna variabler med förankring i aktuell språkinlärningsforskning som utgångspunkt för vår textanalys.Resultaten visar att det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikation i båda läromedlen, men att övningarna i för stor utsträckning är inriktade på styrning och reproduktion. Båda läromedlen följer aktuell forskning kring språkinlärning, men det i franska tenderar i något större utsträckning att använda målspråket som arbetsspråk samt tillämpar ett induktivt arbetssätt för grammatikinlärning. Detta är mindre tydligt i läromedlet i tyska som arbetar deduktivt och kontrastivt samt med svenska som arbetsspråk. Slutsatsen är att som språklärare måste man alltid vara uppdaterad vad gäller språkdidaktikisk forskning för att ha kunskap om hur läromedlen ska tolkas på rätt sätt.

I detta arbete undersöker jag hur väl läromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs är anpassade till kursplanens syften och mål. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger åt ämnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks närmare hur kristendomskapitlen är uppbyggda i olika läromedel och vilka av religionskunskapsämnets dimensioner som får mest utrymme samt på vilket sätt dessa dimensioner presenteras. Läromedlens anpassning till kursplanen diskuteras också med religionslärare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens läromedel förvisso innehåller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrågar. De olika dimensionerna får emellertid olika mycket utrymme. Läromedlen har fortfarande ett tydligt fokus på framförallt den historiska dimensionen.

Jeppsson, Ricardo & Karlsson, André (2010). En komparativ analys mellan tre matematiska läromedel. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaDenna studie bygger på en jämförelse mellan tre matematiska läromedel för årskurs ett; Lilla Mattestegen, Matte Mosaik och Mästerkatten. Uppsatsens syfte är att försöka upptäcka mönster mellan de tre olika läromedlen. De frågeställningar som arbetet bygger på är bland annat försöka se vilka skillnader och likheter det kan finnas mellan tre olika läroböcker i matematik med utgångspunkt i innehåll, text och bild. Undersökningen utgår ifrån en pedagogisk text- och bildanalys. I den enda matematiska läromedels studie som finns sedan tidigare undersökte författarna multiplikationsavsnitten i olika läroböcker. Den studien visar att läromedelsförfattarna gör oregelbundna hopp i svårighetsgrad i uppgifterna. Andra läromedelsundersökningar tittar ofta på hur genus och etnicitet tar sig uttryck i olika läroböckerna. Slutsatserna i uppsatsen ”En komparativ analys mellan tre matematiska läromedel” är bland annat att många av bilderna i de läromedel som Jeppsson och Karlsson analyserat inte har en särskild pedagogisk funktion, utan ofta endast är där i ett dekorativt syfte.Nyckelord: grafisk formgivning, läromedelsanalys, läroböcker, matematik, pedagogik

Examensarbetet handlar om texter och textanvändning i Religionskunskap 1 på gymnasiet. Vilka texter används och hur används de? Utifrån en kvalitativ metod besvarar jag frågorna genom att dels analysera två läromedel i ämnet – Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. samt Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 – dels intervjuar jag två lärare om deras användning av texter i undervisningen. Undersökningen visar på skilda resultat mellan läroböckerna. Texterna i Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. handlar enbart om urkunder och dessa finns främst i kapitlens avslutande elevuppgifter och diskussionsfrågor. Utdrag från eller hänvisningar till andra urkunder än Bibeln och Koranen finns inte i läroboken, ej heller till någon annan genre. I Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 finns flera exempel på hur författarna citerat och använt texter från olika genrer och kulturer. Förutom utdrag från romaner finns även dikter, tidningsartiklar, krönikor, debattartiklar och urkunder från samtliga religioner i läroboken. Textmaterialet återfinns främst i kapitlen om sekulära livsåskådningar och etik. I lärarintervjuerna framkom att de använder texter av olika slag i undervisningen. Även om lärarna har tillgång till relativt nya läroböcker så läses dessa sällan på lektionerna. I stället återfinns texter som debattartiklar och tidningsartiklar om aktuella samhällsfrågor i bådas undervisning. Informanten ”Anders” använder gärna låttexter och vetenskapliga artiklar medan ”Eva” använder textmaterial och statistik från internet. Vad gäller urkunder använder lärarna dessa texter främst för att visa på olika tolkningstraditioner. I diskussionen framhålls vikten av att lärare breddar sitt perspektiv på vilket textmaterial som kan användas i undervisningen, vilket är viktigt då religionskunskapen bland annat ska behandla hur religion tar sig uttryck för människor och grupper i vår samtid. Även vikten av att välja ”rätt läromedel” och att arbeta språkutvecklande med texter nämns i detta avsnitt.

Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ”Högtider och riter”, ”Heliga rum och platser” samt ”Leva som jude”. Rubriker har anknytning till det centrala innehållet för årskurs 4-6 i läroplanen för religionskunskap. Det är innehållet i läroböckerna som faller under dessa rubriker som analyserats.Resultatet visar att likheterna i de granskade läroböckerna är större än skillnaderna. Formen och den kunskap som valts ut som centralt är snarlik och det område som tar störst utrymme i samtliga är ”Högtider och riter. Det finns däremot både likheter och större skillnader i sättet det presenteras på. / Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ”Högtider och riter”, ”Heliga rum och platser” samt ”Leva som jude”. Rubriker har anknytning till det centrala innehållet för årskurs 4-6 i läroplanen för religionskunskap. Det är innehållet i läroböckerna som faller under dessa rubriker som analyserats.Resultatet visar att likheterna i de granskade läroböckerna är större än skillnaderna. Formen och den kunskap som valts ut som centralt är snarlik och det område som tar störst utrymme i samtliga är ”Högtider och riter. Det finns däremot både likheter och större skillnader i sättet det presenteras på.

No description available.

Vår läromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utsträckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre läromedel i tyska. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrån variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrån teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka förespråkar såväl kreativitet som interaktion men också varierande arbetsformer. Resultatet utifrån läromedelsanalysen av läromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna är starkt styrda och att det sällan ges utrymme för kreativitet. Läromedel ska fungera som hjälpmedel för att eleverna ska uppnå de mål som ställs upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta läromedlen inte gör.

Under denna uppsats undersöks frågan om hur relationen mellan religion och vetenskap ser ut på gymnasieskolan idag. Uppsatsen syfte är att undersöka vad som prioriteras i undervisningen om religion och vetenskap för kursen religionskunskap 1 på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formuleras tre frågeställningar. Dessa frågeställningar är hur läroböcker för kursen religionskunskap 1 framställer området religion och vetenskap, vad verksamma lärare anser är viktigt att prioritera i undervisningen av detta moment samt vilka skillnader och likheter det finns mellan läroböckerna och de åsikter som lärarna yttrade. De teoretiska perspektiv som används genom denna uppsats är diskursanalys samt den kognitiva traditionen. Det resultat som framkom var att det är ett stort område med mycket delade åsikter. Olika författare framställer området religion och vetenskap på olika vis och väljer att ha med olika delar i sina läroböcker vilket gör att skillnaden mellan de tre läroböckerna som analyserats under denna uppsats skiljer sig mycket åt. De lärare som bevarade enkäten var även dem delade i sina åsikter om momentet, en del anser att det är ett viktigt moment som ska finnas med i undervisningen medan andra ser det som överflödigt och att det inte borde vara en del av betygskriterierna.

In this essay, seven textbooks in the subject of religion education at upper secondary school have been studied. The aim is to examine how these textbooks present women in hinduism and buddhism based on three categories; religious role, religious status and position in society and how the presentation based on the three categories has changed since 1998. As a theoretical starting point, Yvonne Hirdman's theory of gender systems and gender contracts is used, Edward Said's theory of orientalism is also used to some extent.  The results have shown that the woman is mainly presented in relation to the man. In some textbooks, women are presented in separate chapters and this can be understood and explained through the gender system principles, dichotomy and hierarchy. The religious role of women in hinduism and buddhism is presented in a few textbooks and mostly in relation to the religious role of men. The religious status of women is mainly presented based on the goddesses of hinduism and based on nuns and female monks in buddhism. The position of the hindu woman in society is presented to a relatively large extent and as subordinate to the man. The position of the buddhist woman in society is presented in a few textbooks. What emerges is primarily the subordinate position of women towards men, but also how progressive women's movements work to enable women to exercise their faith in a deeper way. It emerges from the analysis that the man is the norm in the textbooks. In some of the textbooks there is also a certain orientalist representation of women.

I religionskunskapsämnet är det olika områden som ska behandlas och ett utav dessa områden är etik. Denna uppsats vill undersöka hur olika läromedel för kursen Religionskunskap 1 tar upp innehållet i etiken samt hur religioner och andra livsåskådningar kopplas till etiken. Undersökningen har med hjälp av en innehållslig idéanalys granskat fyra läromedel som används i undervisningen. Kunskapskraven i skolans styrdokument för kursen Religionskunskap 1 har även granskats för att se hur dessa läromedel förhåller sig till denna. Analysen i uppsatsen består utav fyra relevanta begrepp för att kunna analysera materialet. I denna läromedelsanalys inkluderas både fysiska läromedel och digitala läromedel. Av den anledningen kommer en jämförelse att göras mellan dessa läromedel där både läroböckerna jämförs med varandra och de digitala läromedlen med varandra. Slutligen kommer även läroböckerna att jämföras med de digitala läromedlen för att se skillnader och likheter. Det fanns skillnader både mellan läroböckerna och de digitala läromedlen men det går även utifrån undersökningen att säga att det finns skillnader och likheter mellan fysiska och digitala läromedel. Undersökningen visade även vilket innehåll etiken i religionskunskapsämnet tar upp. Dessutom visade dessa läromedel att religioner och andra livsåskådningar kopplas till etiken på olika vis men att det även finns områden i etiken där religioner och livsåskådningar inte kopplas in till etiken.