Läromedel har använts i många år i skolan och många lärare använder dem som en grund i deras undervisning. Tidigare har läromedlen kritiskt granskats av staten, idag är det däremot upp till lärarna att själva göra denna granskning. Läromedel idag består dessutom inte bara av den traditionella boken, idag finns även digitala läromedel att tillgå i undervisningen. I läroplanen har det getts mer utrymme för det digitala och digital kompetens ses som en nyckelkompetens för att ett livslångt lärande ska kunna ske. De digitala läromedlen kommer användas mer i undervisningen och även dessa behöver kritiskt granskas.        I studien granskas tre digitala läromedel och två frågeställningar besvaras, dessa är ”Hur är avsnitten med lässtrategierna strukturerade i de utvalda läromedlen?” och ”Hur ger avsnittet Sammanfatta möjlighet att utveckla läsförståelsen när läsningen sker via digitala medier?” Resultatet visar att de digitala läromedlens innehåll är bristfälligt för eleverna och utvecklingen av läsförståelsen. Utifrån resultatet konstateras det att läromedlen är svåra att navigera i och flera av dem saknar en tydlig guide över hur de ska användas. När läsning ska ske finns flera brister i utformningen och layouten som gör att läsförståelsen kan påverkas negativt. Genom studien kan lärare få verktyg och inspiration till att själva granska digitala verktyg som de tänkt använda i undervisningen. Genom granskningen får lärarna även större förståelse för hur läromedlet fungerar. Genom att ta del av denna studie kan lärare även inspireras att skapa egna analysaspekter i en läromedelsgranskning för att på så sätt undersöka om läromedlet erbjuder det som läraren efterfrågar.    Fortsatt forskning hade kunnat ske genom att elever får använda läromedlen och att deras åsikter uppmärksammas genom intervjuer eller enkäter. På så sätt granskas läromedlet ur ett elevperspektiv och nya egenskaper i läromedlen kan upptäckas

Denna studie analyserar läromedel för att undersöka hur ofta eleverna i årskurs 2 får träna och utveckla de fem matematiska förmågorna. I och med studiens storlek så ligger fokus endast på additionsuppgifterna som finns i läromedlen. Det visar sig att eleverna får olika mycket utrymme att träna och utveckla alla fem förmågor, samt att det är begreppsförmågan och metodförmågan som tar mest utrymme i dessa läromedel. Kommunikationsförmågan, problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan är de förmågor eleverna får träna och utveckla minst i de olika läromedlen, vilket då innebär att lärare måste komplettera så eleverna även får utveckla dessa förmågor lika mycket. Resultatet visar samtidigt att de fem matematiska förmågorna ofta går in i varandra och att enskilda uppgifter inte enbart låter eleverna utveckla en specifik förmåga.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter läromedel i religionskunskap ger lärare att undervisa om livsfrågor i enlighet med de skrivningar som är formulerade i läroplanen, Lgr 11. Vidare är syftet med denna studie att undersöka i vilken utsträckning livsfrågor behandlas i de utvalda läromedlen och vilka typer av livsfrågor som behandlas i dessa. Genom att genomföra en läromedelsanalys utifrån en kvalitativ innehållsanalys undersöktes tre olika läromedel inom religionskunskap som idag finns på marknaden. Studiens resultat visar att de läromedel som idag finns tillgängliga inom religionskunskap för årskurs 4–6 till stora delar har ett innehåll som motsvarar det centrala innehållet i ämnets kursplan, men att de ställer höga krav på de undervisande lärarnas religionsdidaktiska kompentens när det kommer till att finna och välja ut material som komplement till undervisningen inom livsfrågor. Vidare visar även studiens resultat att valet av läromedel ger elever och lärare olika förutsättningar att arbeta med livsfrågor. Dessutom tar läromedlen upp olika typer av livsfrågor ur mycket skilda perspektiv. / The purpose of this study is to investigate which possibilities teaching materials in religious education give teachers to teach about life issues in accordance to the curriculum, Lgr 11. Furthermore, the purpose of this study is to investigate to what extent life issues are addressed in the selected teaching materials and what types of life issues that are addressed in these. By conducting an analysis of teaching material based on a qualitative content analysis, three different teaching material in the field of religious education were examined. The study's results show that the teaching materials that currently are available in religious education for grades 4–6 largely have the central content written in the subject's syllabus, but that they place high demands on the teachers' religious didactic competences when it comes to finding and choosing material as a complement while working with life issues. Furthermore, the study's results also show that the choice of teaching material gives students and teachers different conditions for working with life issues and that these teaching materials also address different types of life issues from very different perspectives.

This thesis examines the representation of LGBTQIA+ persons in chapters on the theme ”love” from textbooks for the course English 6. I have chosen material from before and after the 2011 reformation of the Swedish upper secondary school to compare whether there are any similarities and/or differences in how people's sexual orientations and romantic interests are presented. I have examined my material from a queer theoretical point of view using discourse analysis as well as content analysis and multimodal method in order to answer my research questions. The results show that LGBTQIA+ persons have little to no representation in my chosen material, and that there is no clear correlation between older textbooks and the lack of such representation.

Syftet med uppsatsen var att genom en komparativ analys se vilka författare och verk som var gemensamma för två läromedel i Svenska 2. Uppsatsen skulle också undersöka vilka uppgifter som fanns till de gemensamma textutdragen samt om det fanns likheter och skillnader kring dess innehåll. För att uppnå studiens syfte användes både kvantitativ och kvalitativ metod. Förutom kvantitativ litteraturforskning och komparativ metod användes också kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Undersökningen visade att det fanns gemensamma textutdrag i läromedlen Svenska Impulser 2 och Metafor 2 även om det är få som är gemensamma, vilket kan tyda på att det finns ett gemensamt stoff som läromedelsförfattare utgår från när de producerar läromedel. Studien pekade dock på att om antologitexter och lästips från läromedlen hade presenterats kunde de gemensamma antalet texter blivit fler. Vilka uppgifterna som presenterades i de båda läromedlen var lika även om de inte kallades för samma sak. Det saknades dock taluppgifter i Metafor 2. Det visade sig också att det fanns både likheter och skillnader mellan uppgifterna i läromedlen samt att uppgifter som inte är till samma verk ändå kan ha samma syfte och relateras till samma del i styrdokumenten. Det visade sig dessutom att de tre kapitlen som undersöktes stöds i styrdokumenten gällande de krav som finns för utformningen av litteraturhistoria. Dock visade studien också att uppgifterna relaterar till övriga centrala innehåll för kursen Svenska 2 samt svenskämnets syfte. För att göra studien mer trovärdig krävdes det bilagor som utgjorde en del av resultatet. Dessa bidrog till att ingen uppgift behövde utelämnas och innebär att den som läser studien kan se alla uppgifter i sin helhet utan att ha tillgång till läromedlen.

Studiens syfte var att undersöka hur tre läroböcker inom sfi-verksamheten representerade och gestaltade kvinnliga och manliga identiteter i förhållande till läroplanen. Läroböckerna utgjorde ett gemensamt block i en större läroboksserie med språkligt fokus. Metoden som valts för studien var kritisk diskursanalys genom Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visade att de undersökta läroböckerna på ytan strävade efter jämställdhet mellan kvinnor och män, men under ytan bland annat reproducerade en stark könsordning där män ansågs vara mer kompetenta än kvinnor. Eftersom läroböckerna var jämställda på ytan, men ojämställda under ytan blev undersökningens slutsats att det undersökta materialet var jämställt fast på ett ojämnt sätt – ojämnt jämställt.

This is a study about the literature used in the Swedish and the Serbian schools and whether there are any differences in the information given about four historical events given to scholars. The events are about how the first world war started, how the first world war ended, how the second world ended and lastly how Yugoslavia dissociated. The purpose of this study is to collect all the information and compare the Swedish with the textbooks from Serbia and lastly to analyze the differences. The questions at issue is what is written in the textbooks about the four historical events and what the differences are between the two counties. The conclusion to this study is that there is not as much differences between the two countries as expected. The Serbian textbooks are more cultural, and the Swedish textbooks are more from a political point of view. But they still talk about the same historical events, and even though some of the textbooks does not write as much as the others. There are more similarities than differences, for example is the information about the attack on Franz Ferdinand death in Sarajevo almost the same. The difference is the amount, the author, has chosen to write.

Syftet med studien var att, genom en läromedelsanalys, belysa hur kritiska aspekter i subtraktion synliggörs och varieras med hjälp av vardagsanknutna textuppgifter i tre olika läromedel: Mattespanarna 4A, Alfa matematikboken och Koll på matematik 4A. Med avstamp i variationsteorin, analyserades de kritiska aspekterna i subtraktion medan vardagsanknytningens relevans analyserades utifrån Meyer, Dekker och Querelles (2001) kriterier för en kontext av god kvalitet. Resultatet visade att de kritiska aspekterna som finns i subtraktion synliggörs genom olika räknemetoder, något som visade sig vara en röd tråd genom alla tre läromedel. Vardagsanknytningen i de olika läromedlen uppfyllde till största del kriterierna, men det egentliga syftet med vardags-anknytningen diskuterades sedan. Läromedelsanalysen bidrar således till att belysa vilka kritiska aspekter som finns i subtraktion, hur de och den vardagsanknutna kontexten synliggör och skapar hinder/möjligheter i läromedlen och ifrågasätter sedan varför en vardagsanknytning är relevant. Studien förstärker också innebörden av det väsentliga arbete matematikläraren utför och ansvarar för.

The aim of this study has been to analyze how, which, and to what extent two-dimensional geometric figures and tasks are presented in tasks in Swedish textbooks for pupils in elementary school, grades 1–3. The tasks were classified according to the Van Hiele theory, which is a model for how pupils learn geometry by developing knowledge through hierarchical levels 1–5. To reach the aim of the study, a textbook analysis was conducted with 18 textbooks from three different math book series for grades 1–3 in the Swedish elementary school: Matematik Eldorado, Favorit Matematik and Matte Direkt. The results showed that all the textbooks contained two-dimensional geometric figures and tasks that could be classified under one of the Van Hiele levels 1–3. However, the results also revealed big differences in how many, and at what level they were classified. None of the textbook series totally followed Van Hiele’s theory of hierarchical progression. The results from this study can increase the awareness of how Van Hiele’s theory is used in textbooks for Swedish pupils. However, more research is needed to get a clearer picture of how pupils meet Van Hiele’s  geometric levels in the classroom.

<p>Syftet med studien är att visa hur kemiämnet presenteras i gymnasieskolans läroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-årig tidsperiod och hur de knyter an till rådande läroplaner, utbildningspolitik samt miljö- och säkerhetsfrågor i undervisningen. Studien bygger på en innehållsanalys av gymnasieläroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lärares berättelser om undervisningspraktikens förändring över tid.  Jag kopplar ihop fyra utbildningsfilosofier och undervisningstradition med läromedelsanalysen. Analysen visar att läromedlen från 1969, 1979 och 1989 är relativt lika med avseende på vilken bild som ges av kemiämnet. Från dessa årtionden ges bilden av att kemiämnet hör hemma i kemisalen. Läromedlen från 1999 och 2007 är mer lika varandra angående hur kemiämnet presenteras, det vill säga kemin är nu till för eleven och dennes vardagsliv. I min diskussion tar jag upp hur det kommer sig att intresse för kemi är svagt, trots att kemiämnet numera är mer lättillgängligt och knutet till det vardagsnära.</p>