The purpose with this study is to research how new religious movements are depicted, in textbooks used for upper secondary school in religious education, in contrast to how Christianity is depicted, and if there is a more negative depiction around new religious movements. The content analysis uses/investigates three chosen textbooks, all written for Swedish upper secondary education. The content analysis uses quantitatively research whereas the depiction of Christianity and new religious movements are investigated by counting as well as analyzing adjectives used to describe, furthermore what emotive value the adjectives carry. Through qualitative and quantitative analysis the syntheses of an adjective the study shows that more negatively charged adjectives are more common describing new religious movements in two of the textbooks and throughout all textbooks, Christianity is described positively.

Denna studie är en läromedelsanalys som granskar introduktionen av algebra med variabler i tre läromedel för årskurs 5: Koll på Matematik 5B, Favorit Matematik 5A och Mattespanarna 5A. Studiens syfte är att studera introduktionen av området algebra med variabler i årskurs 5, särskilt avseende utrymme, representationsformer och samspelet mellan text och bild. Tre frågeställningar togs fram för granskningen: Hur stort utrymme får introduktionen av området algebra med variabler i förhållande till helheten av läromedlet? Vilken eller vilka representationsformer används i uppgifter vid introduktion av algebra med variabler? På vilket sätt samspelar text och bild med varandra vid introduktion av algebra med variabler i läromedlen? Metoden var av en komparativ design i form av en flerfallsstudie för att finna möjliga likheter och skillnader mellan läromedlen. Ramverk skapades för att finna likheter och skillnader mellan läromedlen. Resultatet visar att: algebra med variabler får mellan 2–20 procent av det totala utrymmet i läromedlen; de tre mest förekommande representationsformerna är verbal, bildlig och symbolisk; det mest förekommande samspelet mellan text och bild är när bilden behövs till texten för att lösa uppgiften. Slutsatsen blir att de tre läromedlen skiljer sig åt avseende hur mycket utrymme som ges till området algebra med variabler; från relativt litet utrymme med endast två procent till relativt mycket utrymme med 20 procent. De representationsformer som finns i läromedlen ger eleverna en möjlighet för att skapa sig en konkret förståelse, vid introduktionen av algebra med variabler, i det sociala samspelet mellan eleverna samt mellan elever och lärare.

I denna studie analyseras två NO-läromedel för årskurs 1–3 genom en pragmatisk diskursanalys. Syftet med studien är att undersöka hur miljöengagemang och hållbar utveckling framställs i läromedlen och även att se över vilka explicita och implicita värderingar som kan urskiljas med avseende till ämnet. Studien vilar på en teori rörande läroplansteori, didaktik och befintliga miljöundervisningstraditioner.  Metoden som används för studien är pragmatisk diskursanalys där den insamlade datan har behandlats genom olika analytiska frågor genom en inläsning och en utläsning av materialet. Resultatet visar att de två NO-läromedlen endast presenterar fakta och förklaringar angående miljöfrågor och att det på ett fåtal ställen finns innehåll som försöker uppmana elever till att tänka och leva i riktning med hållbar utveckling. Vid ett fåtal tillfällen fanns det utrymme för diskussion angående miljöfrågor men utifrån vad läromedlen presenterar blir det upp till läraren att förmedla ett hållbart perspektiv på diskussionerna där elever dessutom får möjlighet att praktisera demokrati genom diskussion. Analysen av läromedlen diskuteras i förhållande till studiens bakgrund, teori och tidigare forskning rörande hållbar utveckling i undervisningen.

Denna studie är en läromedelsanalys som granskar algebraiska uttryck och ekvationer i två läromedel för årskurs 6: Koll på Matematik 6A och Mattedirekt borgen 6A. Studiens syfte är att studera algebraiska uttryck och ekvationer utifrån variationsteorins fusion, kontrast och generalisering. Syftet skapades till följd av att svenska elever inte når de bästa resultaten i algebra gentemot andra länder. Dessutom för att kunna undersöka varför flera elever upplever området som svårt och abstrakt. Två frågeställningar togs fram för granskning: Hur presenteras algebraiska uttryck och ekvationer i två olika läromedel? Hur varieras innehållet inom algebraiska uttryck och ekvationer? Resultatet visar att läromedlen har likheter och skillnader i sin presentation av algebraiska uttryck och ekvationer. Ett läromedel ger större utrymme för variabelns värde i olika ekvationer och behandlar även decimaler. Ett annat läromedel har större variation av olika variabler och behandlar aldrig decimaler. En variation kan även utläsas i kontrast, fusion och generalisering. Kontrast presenteras genom att visa flera felaktiga exempel för att visa vad något inte är. Dessutom genom jämförelse av två olika räknesätt för att kunna se samband, karaktärsdrag och skilja dem åt. Generalisering syns genom att visa samma figurer men uttrycka dem på olika sätt. Fusion uttryckts genom att variera innehållet från vad som tidigare varit känt för eleven. Slutsatsen är att läromedlen skapar goda förutsättningar för eleverna att upptäcka kritiska aspekter inom algebraiska uttryck och ekvationer.

Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur modaliteter samspelar i analoga läseböcker för årskurs två i svenskämnet samt hur dessa böcker kan utgöra didaktiska resurser i ett multimodalt arbete. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociosemiotiken samt ett designteoretiskt multimodalt perspektiv på lärande. De frågeställningar som studien grundar sig i är: Vilka modaliteter rymmer läseböckerna och hur ser samspelet ut mellan dessa modaliteter? Hur kan dessa läseböcker användas som didaktiska resurser i ett multimodalt arbetssätt?  För att samla in data genomfördes en kvalitativ textanalys av tre valda läseböcker. Textanalysen genomfördes med det analysverktyg som arbetats fram utifrån Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Analysverktyget innehåller fem analyskategorier som berör samspelet mellan textens olika delar samt hur böckerna är didaktiska resurser för multimodalt lärande. Gällande samspelet mellan modaliteterna har studien fokuserat på samspel mellan följande kategorier: verbal text och rubrik, verbal text och bild samt den visuella närheten mellan modaliteterna. Studiens resultat visar att böckerna innehåller många olika modaliteter såsom exempelvis bilder, fotografier, rubriker, brödtext, bildtext, kartor, symboler och pilar. Dessa olika modaliteter bygger på ett tydligt samspel mellan varandra. Rubrikerna ger oftast läsaren en indikation på vad kommande kapitel ska handla om och består av ett elevnära språk. Bilderna i böckerna samspelar med brödtexten i form av att de illustrerar innehållet i brödtexten, de tillför information till brödtexten eller att de är dekorativa. De didaktiska resurser som studien visar på är bildanalys, samspel mellan modaliteter, omvandling av modaliteter samt lärande i samspel med andra.

Studiens syfte är att analysera bilders utseende och funktion i fyra läromedelsserier inom matematik och de naturorienterande ämnena. Med kraven att de analyserade läromedlen skulle vara arbetsböcker anpassade till årskurs 3 valdes läromedlen slumpmässigt från Blåsenhusbiblioteket. Två olika läromedelsserier inom matematik och två olika läromedelsserier inom de naturorienterande ämnena valdes.   Studien utgår från ett sociosemiotiskt perspektiv och kognitivismen. Analysen fokuserar på att analysera bildernas utseende och bildernas funktion kopplade till uppgifterna. Bildernas utseende har kategoriserats som icke-naturalistiska, naturalistiska eller övernaturalistiska där naturalistiska bilder speglar verkligheten jämfört med icke-naturalistiska som inte speglar verkligheten. Övernaturalistiska bilder tydliggör fenomen genom att fokusera på det väsentliga i bilden. Bildernas funktion har kategoriserats som otillämpliga, hjälpsamma eller väsentliga. Först kartlades fördelningen mellan bildernas utseende och sedan kategoriserades bilderna efter deras funktion. Därpå analyserades sambandet mellan bildernas utseende och funktion i de olika ämnena. Analysen utgick från regler och kriterier konstruerade för att definiera en bild och för att kategorisera bilders utseende samt funktion.   Resultatet visar att majoriteten av bilderna i de analyserade läromedlen inom både matematiken och de naturorienterande ämnena är naturalistiska följt av icke-naturalistiska bilder medan de övernaturalistiska bilderna utgör en minoritet. Gällande bildernas funktion är majoriteten av bilderna väsentliga följt av otillämpliga och de hjälpsamma bilderna utgör en minoritet i de analyserade läromedlen.   Det finns ett samband mellan naturalistiska och väsentliga bilder inom båda ämnena där de flesta naturalistiska bilderna är väsentliga. Övernaturalistiska bilder har ett samband med hjälpsamma och väsentliga bilder inom de naturorienterande läromedlen. De icke-naturalistiska bilderna har däremot större spridning mellan funktionerna och därmed saknas ett samband. Det betyder att ifall elever använder sig av dessa läromedel kommer de att möta flest naturalistiska bilder med en väsentlig funktion.

I denna uppsats undersöks det visuella materialet i ett läromedel för GRNSVA. Målet med undersökningen har varit att kunna urskönja både till vilken mängd vita respektive icke-vita kroppar syns i det visuella materialet samt vilken roll de tilldelas i bildmaterialet. Utifrån insamlade data har en både kvantitativ och kvalitativ analys gjorts med hjälp av kritisk diskursanalys. Resultatet visar att vita kroppar är överrepresenterade i det undersökta materialet. Utifrån detta resultat kan slutsatsen dras att läromedel i sig och val av läromedel kräver mer granskning och analys för att lärare ska kunna göra genomtänkta val för sina elever.

No description available.

Elever både i yngre och äldre åldrar visar otillräckliga kunskaper vid inlärningen av tal i bråkform, vilket är ett återkommande mönster genom alla skolår. Läromedelsbok är dominerande i matematikundervisningen i svenska skolor. Lärare upplever matematikundervisningen som ointressant utan en läromedelsbok att utgå ifrån och vet inte hur de ska undervisa i matematik utan någon läromedelsbok. Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur läromedelsböcker synliggör och utmanar elever i matematikområdet del av helhet inom tal i bråkform. Frågeställningen i studien är: Hur synliggörs del av helhet i matematikläromedel? och På vilken kognitiv nivå möter elever del av helhet inom tal i bråkform? Resultatet visade att del av helhet mestadels synliggörs i form av geometriska figurer dock på en varierad kognitiv nivå.

The purpose of the study is to investigate whether schoolbooks in social science contribute to the development of students' participate competence regarding to politics. To succeed in this, the books need to cover political knowledge on the basis of three dimensions (polity, policy and politics). Furthermore, the books will need to present the EU from an internal political perspective, which includes three different criteria. This will increase the student’s credence to the European Union’s political system. A qualitative text analysis has been applied to the study and the material includes four social science books that are related to two courses in social sciences in upper secondary school. The reason is that participant competence is a goal that is included in the content of the courses. The study shows that all dimensions are present in the books, but that the authors choose to prioritize the polity and policy dimension. The result also shows that the authors do not choose to write about different parties and ideologies within the EU, which affects the other dimensions. This indicates that the books meet two of three criteria regarding the portrayal of the EU from a domestic policy perspective. The result shows that the writers fail to highlight the pluralism of views in the EU political system. The conclusion drawn is that schoolbooks can increase students' competence if used more frequently by teachers in EU-education.