The aim of this study is to examine how learning materials tied to the social studies subject (“samhällskunskap”) portray Sweden's parliamentary parties. The purpose of the examination is to identify key differences and similarities between the way the parties are portrayed, aswell as to identify whether the same political party is portrayed differently in different learning materials. Furthermore the study aims to see whether these portrayals are objective or not, using a theoretical lens consisting of the Swedish schools core values (“värdegrund”) to explain any infractions identified of the author's perceived objectivity. Using a qualitative text analysis a total of five different learning materials were examined. The conclusion of the study was that one of Sweden's eight political parties, the Swedish democrats (“Sverigedemokraterna''), were portrayed in a different type of way compared to the rest. This difference was exemplified by the author's general attitude toward the party, where the party's portrayal consisted of a value-ridden and non-objective discourse. There also were some differences identified between how different learning materials portrayed one and the same party, in most part explained by the learning materials' limited accounting of the parties in general, rather than actual disagreements. Lastly the study concluded that the Swedish schools core values were able to produce a possible explanation for the unequal treatment of the Swedish democrats, since the Swedish democrats views could be perceived as being incompatible with the core values of the Swedish school.

No description available.

Kommunikationsförmåga inom ämnet matematik beskrivs enligt Skolverket som förmågan att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Muntlig kommunikation är centralt då lärande sker i samspel, och därmed utgör interaktion en viktig aspekt för att elever ska kunna delta aktivt i sitt lärande. I denna studie undersöks förekomsten av uppgifter, i tre olika läroböcker, som utifrån uppgiftsbeskrivningen skapar möjligheter för elever att kommunicera muntligt med varandra. Innehållet i läroböckerna, ämnade för matematikundervisning i årskurs 4 analyseras i syfte att synliggöra i vilken omfattning uppgifterna i de olika läroböckerna innehåller uppmaningar som innebär att eleverna ska samarbeta och kommunicera muntligt. Resultatet visar att endast ett fåtal av uppgifterna i läroböckerna är avsedda att skapa tillfällen för muntlig kommunikation, vilket leder till begränsade möjligheter för elever att utveckla detta. Studiens resultat visar därmed betydelsen av att göra medvetna val i undervisningen.

Detta examensarbete har som syfte att genom diskursanalys undersöka hur genus framställs på ett socialt konstruerat sätt i ett urval av spanska läromedel avsedda fö elever på gymnasienivå. Studien hade också för avsikt att utforska ifall läroböckerna i spanska tog hänsyn till HBTIQ+-personer och genusfrågor i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter. Detta analyserades och diskuterades utifrån feministisk teori, queerteori, Hirdmans genussystem, Foucaults maktbegrepp och intersektionalitet. Resultatet visade tydliga stereotyper och attributer för olika genus, samt en genusordning baserad på heteronormativitet och heterosexualitet. Däremot visade sig en relativt jämn könsfördelning i de utvalda läromedlen med ett varierande resultat i fråga om vilka attribut som tillskrivs de båda könen och även några normbrytande exempel som kunde kopplas till feminism och genusmedvetenhet. När det gällde HBTIQ+-identiteter fick de andra sexualiteterna en liten plats i några böcker och osynliggjordes helt i andra, vilket ledde till marginalisering av dessa grupper. Som slutsats kunde man se ett försök att främja jämställdhet i de utvalda läromedlen, men en ojämn kvalitativ jämlikhet då läromedlen framställer genus på ett ojämlikt sätt och avslutande diskussionen blev att det är lärarens ansvar att behandla genusfrågor i undervisningen så att Skolverkets styrdokument kan tillämpas.

This study aimed to analyze how the additions in the core content of the course plan for English in Lgr22 are covered in the teaching material Champ from Sanoma Utbildning. To analyze this matter the study contains two research questions. The first one asks which additions in the core content are most and least covered in Champ. The second question asks what type of texts and assignments the students encounter that correlates with the additions. The method for this study is a mix of content analysis and discourse analysis. The result of the study shows that the additions that in some ways were part of the curriculum for English in Lgr11 or that have been implicit before are better covered by Champ than the additions that were not. In the Champ workbooks the students mainly encounter writing and speaking exercises that correlate with the additions. There are only a few listening exercises. The reading is mainly covered by the texts in the textbooks. One of the main conclusions drawn from this study is that Champ is still viable for use but needs to be supplemented with other teaching materials to meet all additions from the core content.

No description available.

Följande studie är en läromedelsanalys som syftar till att undersöka vilka och hur många uppgifter som bidrar till att utveckla resonemangsförmågan. De läroböcker som granskades var Prima matematik 3a och 3b samt Mera favorit matematik 3a och 3b. Läroböckernas uppgifter kategoriserades i första hand som uppgifter som enbart söker ett svar och uppgifter som söker ett tillvägagångssätt. De uppgifter som sökte ett tillvägagångssätt analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk för resonemang. Ramverket bestod av två kategorier: Imitativt resonemang och kreativt resonemang. Båda läroböckerna visade ett resultat på flest endast svar-uppgifter. Prima matematik hade ca 46% uppgifter som sökte ett tillvägagångssätt medan Mera favorit matematik endast hade ca 14%. Av dessa uppgifter var det enbart 7% av uppgifterna som krävde ett kreativt resonemang i Prima matematik och än färre i Mera favorit matematik som endast hade 2% kreativa resonemangsuppgifter. Med dessa resultat drogs slutsatserna att Prima matematik bestod av fler uppgifter som bidrar till att utveckla resonemangsförmågan jämfört med Mera favorit matematik. Även de uppgifter som sökte tillvägagångssätt bestod av flest uppgifter med imitativa resonemang. Orsakerna till att de flesta uppgifter kategoriserades som imitativt resonemang diskuterades. Exempelvis om det beror på att läroboksförfattarna lägger mycket vikt på att elever ska repetera sina kunskaper. Det diskuterades även om orsaken kan bero på okunskap eller en tro att elever bör ha utvecklat sin resonemangsförmåga mer för att kunna lösa dessa typer av uppgifter.

No description available.

Utifrån antagandet att konkreta evolutionsexempel kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att öka förståelsen av evolutionens mekanismer analyserades tre läroböckers användning av konkreta exempel. Med utgångspunkt i evolutionsdidaktisk forskning identifierades risker och möjligheter i exemplens förmåga att påverka elevers förståelse. En ojämn fördelning av exemplens innehåll återfanns i de läroböcker som studerades. Exempel på människors och andra däggdjurs evolution och släktskap var vanligt förekommande. Det fanns väldigt få referenser till själva mekanismerna och ungefär hälften bedömdes inte alls förklara evolutionens processer eller mekanismer. Inget exempel uppfyllde samtliga uppställda kvalitetskriterier. Begreppet anpassning används exempelvis i många fall på ett vilseledande sätt istället för att namnge och förklara det naturliga urvalet. De evolutionsdidaktiska kvalitetskriterierna kan fungera som ett verktyg vid konstruktion eller revidering av konkreta exempel i syfte att bättre utnyttja exemplens pedagogiska potential. I diskussionsdelen berörs också möjligheterna att genom valet av exempel bidra till att ge evolutionsämnet mer relevans.

I detta examensarbete har vi analyserat Träff på texten (2021) och Fånga förmågan (2015) årskurs 4 och årskurs 6. En kvalitativ läromedelsanalys där vi har undersökt om det är möjligt för en lärare att endast använda sig av uppgifter från ett läromedel i sin undervisning. Detta kopplat till betygskriterierna i ämnet svenska. Vi har analyserat innehållet i ett kapitel i vartdera läromedlet och ställt det mot läroplanen och betygskriterierna för årkurs 6 i ämnet svenska. I examensarbetet har vi analyserat innehållet i två läromedel i svenska för att se om det är tillräckligt differentierat för att endast kunna användas i undervisningen. Fånga förmågan (2015) är mindre differentierat, alltså mindre varierade uppgifter och smalare i sitt arbetssätt medan Träff på texten (2021) har ett bredare utbud av uppgifter och ett stort digitalt läromedel som gör det enklare att anpassa undervisningen till alla elever, så att alla elever får likvärdig undervisning.