The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media Känslan för ord through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions what and how. How is the content of the Swedish subject constructed in Känslan för ord? and How is this content integrated in Känslan för ord? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books. The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive. All together the two books contain 866 exercises. The results point to several imperfections in order to become an integrative subject. There is a large play between text comprehension and the rest of the subject’s proficiencies: IT, sociolinguistics, argumentation and critical thinking are represented in a very small amount. A majority of the exercises are non-authentic and the contact with real life is missing. The merits in the teaching media are the text selection that mirrors a great deal of the classical literature as well as the modern literature. These texts often result in the students writing on their own. If the desire is to work with an integrative subject based on the course book Känslan för ord is as good as any. / Uppsatsen syfte är att analysera och problematisera läromedlet Känslan för ords innehåll utifrån ett integrationsperspektiv med hjälp av två frågeställningar, utarbetade efter två av de didaktiska frågorna, vad och hur. Hur konstrueras svenskämnets innehåll i Känslan för ord? samt Hur integreras detta innehåll i Känslan för ord? Materialet består av en relativt stor mängd litteratur där olika synsätt, prioriteringar och metoder kring svenskämnet läggs fram. Dessa bildar grunden för den analysmall som kursböckerna analyseras utifrån. Resultaten bygger på en analys av uppgiftskulturen i läroböckerna vilken är omfattande. Tillsammans innehåller de båda böckerna 866 frågor. Resultaten uppvisar flera allvarliga brister för att vara ett integrerat ämne. Det är ett stort glapp mellan textförståelse och övriga ämneskunskaper; IT-vana, språksociologi, argumentation och kritiskt tänkande finns nästan inte med alls. En stor majoritet av de frågor som ställs är icke-autentiska frågor där verklighetsanknytning saknas. Förtjänsterna i läromedlet är texturvalet som speglar en stor del av den klassiska och aktuella litteraturen liksom hur dessa ofta leder till att eleverna ska skriva på egen hand. Vill man arbeta med ett integrerat ämne utifrån en lärobok så är Känslan för ord så god som någon.

Today the talk about global warming and climate change are on top of the public agenda. There for schools and schoolbooks also debate the issue of global warming. A newcomer on the school stage is the sponsored school materials that studies show to be a growing phenomenon. In a debate like that of global warming which is filled with uncertainties and so much political and economic interest, I find it interesting to study how these schoolbooks talk about the issue. In my study I have tried to analyze and compare how school materials for primary school discuss the phenomenon of global warming. I have compared two different types of schoolbooks. The first are books published by publishing companies. The other group is sponsored books made by corporations, pressure groups and government organizations which are made available to schools for free. By doing a text analysis of different schoolbooks studied how my material chooses to discuss the global warming and the severity of the problem, the cause, effects and how it can be solved. My results show that as a whole there is not much difference in how these two types of books talk about global warming. The main focus is on global warming as a serious issue. The only given explanation to the global warming are manmade discharge of greenhouse gases. No alternative natural explanations are given by any of the books. However my study shows that the sponsored material gives a more uncertain and nuanced picture of the issue. The study also shows that the sponsored material has a tendency to focus their reasoning around there own interests.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läroböcker för historieämnet riktade mot mellanstadiet framställer källor och det källkritiska arbetssättet. Vidare är syftet att undersöka om framställningarna följer formuleringarna om källkritik och kritiskt tänkande i historieämnets kursplan. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys som utgår från en funktionell ansats. Resultatet visar att olika läroböckers framställning av källor och det källkritiska arbetssättet varierar. Framställningen sker främst genom att presentera källor som belägg, samt genom att presentera professionen i historieforskningen. Därtill visar resultatet att framställningen mer sällan sker genom att problematisera källor och det källkritiska arbetssättet, eller genom att belysa hur tolkning av källor kan göras genom olika perspektiv. Läroböckerna erbjuder sällan möjligheter för läsaren att förkovra sig i källmaterial för att på så vis bygga eller ifrågasätta teorier, eller möjligheter att utmana sina egna föreställningar om historia. Slutsatsen är att framställningen av källor och det källkritiska arbetet i läroböcker inte fullt ut följer kursplanens formuleringar. Studien visar stor utvecklingspotential i de böcker som undersökts.

Studiens syfte var att undersöka hur bilder förhöll sig till verbaltexten samt hur bild och text fungerade som stödstrukturer i läromedel för svenska och svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3. I studien, som utgick ifrån det sociokulturella perspektivet, utfördes en kvalitativ analys där en analysmodell sammanställdes utifrån två tidigare modeller för kategorisering av bild-textfunktioner. Läromedlen valdes ut efter aktuell läroplan (Lgy 11). Analysen utgick från att de multimodala resurserna kan betraktas som stödstrukturer och resultatet visade att det förekom olika förhållanden mellan bild och verbaltext i läromedlen Sätt full fart (SVA) och Guldspår i språket (SV). Merparten av bild-text-förhållandena var kompletterande och symmetriska, alltså typer av förhållanden som kan fungera som stödstrukturer vilket underlättar förståelsen. Men det förekom även motstridiga förhållanden vilka kan försvåra förståelsen. Detta belyser vikten av att bilder i läromedel används genomtänkt och att det kan finnas ett behov av metasamtal om stödstrukturerna.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka faktorer lärare i svenska som andraspråk anser vara viktiga när de väljer läroböcker. Verksamma lärare i svenska som andraspråk fyllde i ett webbaserat frågeformulär där de rangordnade givna faktorer som valts ut baserat på tidigare forskning och teoretiska perspektiv nämligen det sociokulturella perspektivet och läsbarhet. Datan analyserades därefter kvantitativt. Resultatet visade att faktorer som rör innehållet i läroböcker, närmare bestämt att de är språkutvecklande och tar eleverna till nästa steg, rankades som viktigast. Hänsyn togs även i hög grad till läsbarheten. Samspelet mellan text och bild och layouten rankades högre än autentiska texter. De tre faktorer som bedömdes minst viktiga var rekommendationer ifrån kollegor, kostnad samt reklam/mässor. Resultatet kan tolkas som att lärare utgår från ett sociokulturellt perspektiv när de väljer, men att även att faktorer relaterade till läsbarhet, exempelvis layouten och samspelet mellan bild och text, spelar en viss roll.

Läromedlet spelar en stor roll i matematikundervisningen i den svenska skolan. På grund av att de har en sådan betydande roll för elevernas möjlighet att träna och befästa deras matematiska kunskaper och förmågor finns det höga krav på att läromedlet ska kunna tillgodose alla elevers behov i klassrummet. Trots detta finns det inte längre någon statlig läromedelsgranskning, något som innebär att det jobbet är upp till lärarna istället. Enligt skollagen ska undervisningen i skolan bidra till kunskapsutveckling för samtliga elever, oavsett tidigare kunskapsnivå. För matematiken innebär det att de uppgifter och problem som eleverna jobbar med måste kunna tillgodose behoven hos elever med svårigheter så väl som med begåvning. Denna studie har undersökt i vilken utsträckning fyra läromedel i matematik för gymnasieskolan kan ge stöd åt matematiskt begåvade elever. Resultatet av studien visar att läromedlen täcker något eller några av de kriterier som forskning visat ger stöd åt matematiskt begåvade elever. På samma gång är det viktigt att understryka att resultatet av studien endast visar potentialen läromedlen har, det är fortfarande upp till lärare att ta tillvara på det material som finns dem tillhanda och använda det på ett sådant sätt att det bidrar till begåvade elevers kunskapsutveckling. / The coursebook plays a key role in the mathematics education in the Swedish school. Because it has such an important role in the students’ abilities to practice and fortify their mathematical knowledge and abilities, there are high standards to be met for the coursebook to accommodate all of the students’ needs in the classroom. Despite this, there is no national review of coursebooks, which means that it is up to the teachers themselves to review them. According to the law, the education in schools should contribute to knowledge development to all students, regardless of their prior level of knowledge. For the subject mathematics, this means that the exercises and tasks being worked on by the students need to meet the needs of students with difficulties as well as giftedness. This study has examined to what extent four coursebooks in mathematics at the upper secondary level can support the knowledge development of gifted students. The results of the study show that the coursebooks meet one or some of the criteria research has shown supports mathematically gifted students. At the same time it is important to stress that the results of this study only show the potential that the coursebooks have, it is still up to the teacher to use the materials available to them and use them in such a way that they can contribute to the gifted students’ knowledge development.

The aim of this study is to compare two Swedish and two Maltese textbook series in mathematics in the Swedish grade 4 from a mathematical didactic perspective, focusing on how fractions is presented, such as for instance as a number, part of a whole, part of a number, division as a metaphor or a scale, and visualized. The study is based on a comparative approach in which the teaching materials analysed represents their respective countries and schools. Four questions are addressed in this study. These are: 1. What share of the problems in the analysed books covers fractions? 2. How is the subject of fractions presented in the analysed books from Sweden and Malta respectively, for instance as a number, part of a whole, part of a number, with division as metaphor or as a scale? And which is the most common? 3. How is the subject of fractions visualized and how many times does this occur in the analysed pages? 4. What similarities and differences is there regarding the presentation and visualization of the field of fractions between the textbooks analysed from Sweden and Malta? The chosen textbooks from Sweden are Koll på matematik 4A and B and Matte Eldorado 4A and B. The ones from Malta are the textbook serie Abacus for Malta Number 6, Textbook 1 and 2 and the textbook series Busy Ant Maths 6A, B and C. The theoretical framework consists of Karlsson and Kilborn`s definition of the theory ‘konkretisering’, visualizing, and the different way fractions can be presented in. The results show that the analyzed books from Sweden mainly present fractions with division as a metaphor and the visualizing was mainly through everyday connection and through both the inductive and deductive method. The textbook from Malta mainly presents fractions as a number and the visualizing was in wording through the deductive method.

The aim of the study is to analyse and compare two textbooks of Swedish in grade 4 withthe focus on how the teaching of writing is arranged in the textbooks. The comparison ismade on the basis of the analytical categories text chains, text conversations and texttypologies, which are the categories that make up a writing process. The analysis of thetext chains in the textbooks reveals which activities occur and their order in the writingprocess. Text conversations are analysed on the basis of the different focuses, anchorage,function and model, which concern the purpose and direction of the conversation. Thetext typologies are likewise analysed in terms of different direction, since a text can eitherbe text-oriented, writer-oriented or reader-oriented. The analysis shows that the writingprocess in the textbooks has many similarities. The greatest similarity is that a specifictype of text is the central field of work in every writing process. All writing processesbegin with an activity where the pupils read a model text. Both textbooks also attach greatimportance to different types of language-developing activities such as teachinggrammar, selected for its relevance in the writing of the specific type of text. All writingprocesses give the pupils knowledge in both the form and linguistic features of theparticular text type through oral text conversations and written activities. The writingprocess in both textbooks ends with an individual writing activity where the pupilsthemselves produce and revise a text in the particular text type. For the concluding activitythe textbooks differ in the suggested preparations, for instance in the arrangement of theactivity immediately connected to the concluding activity. / Studiens syfte är att analysera och jämföra två läromedel i årskurs 4 för ämnet svenska med fokus på hur skrivundervisningen är upplagd i läromedlen. Jämförelsen sker utifrån analyskategorierna textkedjor, textsamtal och texttypologier vilka är de kategorier som utgör ett skrivförlopp. Analysen av läromedlens textkedjor synliggör vilka aktiviteter som förekommer samt deras inbördes ordning i skrivförloppet. Textsamtal analyseras utifrån de olika fokusen förankring, funktion och förebild som avser samtalets syfte och inriktning. Texttypologierna analyseras även de utifrån olika inriktningar eftersom en text antingen kan vara textorienterad, skribentorienterad eller läsorienterad. Analysen visar att läromedlens skrivförlopp har många likheter. Den största likheten är att en specifik texttyp är det centrala arbetsområdet i varje skrivförlopp. Alla skrivförlopp inleds med en aktivitet där eleverna får läsa en modelltext. Båda läromedlen lägger också stor vikt vid olika typer av språkutvecklande aktiviteter så som grammatikundervisning som är utvald för sin relevans i skrivandet av den specifika texttypen. Alla skrivförlopp ger eleverna kunskaper inom både form och språkliga drag för den aktuella texttypen genom muntliga textsamtal och skriftliga aktiviteter. Skrivförloppen i båda läromedlen avslutas med en individuell skrivaktivitet där eleverna själva producerar och bearbetar en text inom den aktuella texttypen. Inför den avslutande aktiviteten skiljer sig förberedelserna åt mellan de båda läromedlen, bland annat i upplägget av den aktivitet som ligger i direkt anslutning till den avslutande aktiviteten.

The aim of the study was to compare the wording of assignments in two textbooks in Swedish with the focus on their level of linguistic difficulty. The textbooks are intended for grade 3 and grade 4 respectively. The comparison considers factors that affect the difficulty of a text, and the study is based on the following analytical categories: parts of speech, word length, compound words, sentence length, noun quota, and readability index. The results of the study indicate that the assignment descriptions in grade 4 are at a textually higher level of difficulty in five of six analytical categories, since the assignment descriptions in grade 3 can be perceived as more colloquial, with a lower readability index and a lower density of information than the textbook for grade 4. However, the analysis of compound words shows that the assignment descriptions for grade 3 contain a larger proportion of compounds; unlike the other factors, this does not suggest a textual progression from grade 3 to grade 4. Despite this discrepant result, one can observe a linguistic progression between the assignment descriptions in the textbooks based on the other categories, and from the factors that have been studied it may be assumed that the assignment descriptions in the textbook for grade 4 are at a higher level of linguistic difficulty. / Studiens syfte är att jämföra uppgiftsformuleringar i två läroböcker i svenska med fokus på deras språkliga svårighetsnivå. Läroböckerna är avsedda för årskurs 3 respektive årskurs 4. Jämförelsen sker utifrån faktorer som påverkar en texts svårighetsgrad och de analyskategorier som studien baseras på är ordklasser, ordlängd, sammansatta ord, meningslängd, nominalkvot och läsbarhetsindex. Studiens resultat tyder på att uppgiftsformuleringarna i årskurs 4 har en textuellt högre svårighetsnivå i fem av sex analyskategorier eftersom uppgiftsformuleringarna i årskurs 3 kan upplevas mer talspråkliga, har ett lägre läsbarhetsindex samt har en lägre informationstäthet jämfört med läroboken för årskurs 4. Dock visar analysen av sammansatta ord att uppgiftsformuleringarna för årskurs 3 innehåller en större andel sammansatta ord, vilket till skillnad från de övriga faktorerna inte talar för en textuell progression från årskurs 3 till årskurs 4. Trots det avvikande resultatet kan en språklig progression mellan uppgiftsformuleringarna i läroböckerna konstateras utifrån de övriga kategorierna och det kan, utifrån de faktorer som undersökts, antas att uppgiftsformuleringarna i läroboken för årskurs 4 har en högre språklig svårighetsnivå.

Läromedelsgranskingen som förr var obligatorisk är nu helt avskaffad och lärare får inta rollen som läromedelsgranskare själva. Tiden som lärare lägger på granskning av läroböcker är dock relativt begränsad. Därför kan läromedelsanalyser av aktuella läroböcker bidra till att lärare får insikt i vad böckerna har att erbjuda. Denna studie syftar till att synliggöra de fyra SO-ämnenas utrymme, hur deras syften kommer till uttryck samt hur djupgående ämnesområden behandlas i SO-läroböcker för årskurs 1-3. För att besvara våra frågor har vi genomfört en jämförande läromedelsanalys av läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för lågstadiet. Studien har synliggjort att historieämnet tilldelas störst utrymme i SO- läroböcker och att läroböckerna behandlar innehållsområden med olika mycket djup.Resultatet visar även att geografiämnet får minst utrymme i böckerna och att de sammanfattande punkterna i syftet, ur kursplanen för geografi, behandlas i olika stor utsträckning.