Syftet med studien är att åskådliggöra hur talfamiljer upp till 10 förekommer och gestaltas i läroboksuppgifter i årskurs 1, utifrån ett problemlösningsperspektiv. För att uppfylla syftet analyseras läroboksuppgifter med talfamiljer och delar av talfamiljer genom Cummins analysmodell där uppgifterna sorteras på fyra olika nivåer beroende av kontext och kognitiv svårighetsgrad efter att de kategoriserats. Resultatet blev både kvantitativt och kvalitativt där det framgick att läromedel tränar elever i talfamiljernas delar helt fristående. Ytterst få läromedel visade på talfamiljernas samband mellan talets helhet och delar. Den vanligaste läroboksuppgiften är en naken uppgift med addition eller subtraktion som räknas från vänster till höger helt utan stöd av kontext som bilder. Studien lyfter även tankar kring vad aktuell forskning säger kontra hur läroboksuppgifter är utformade och vad den enskilda läraren behöver tänka på när den ska göra sitt val av uppgifter till sina elever. / The purpose of this essay is to illustrate how fact families are present and form part of teaching materials in Swedish schools` year 1. This study focuses on how text book assignments teaches number sense, number ability and fact families up to 10, from a problem-solving perspective. To fulfill the purpose of the essay, textbook assignments with fact families and parts of fact families are analyzed using Cummins´ analysis model, where the framework is sorted into four distinct levels depending on context and cognitive difficulty after categorization. The result was analyzed both quantitatively and qualitatively and showed that teaching materials train students in the part of facts completely independently. Very few teaching materials showed the relationship between the fact family and the whole and parts of addition and subtraction. The most common textbook task is a bare task with addition or subtraction that counts from left to right without the support of context. The study also raises thoughts about what the research shows versus how school books assignments are designed and also what the individual teacher needs to think about when making his or her choice of text book tasks for students. / <p>9 juni 2017</p>

Skolan ska idag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket läromedelsförlagen inte alltid tar hänsyn till. Denna studies syfte var således att bidra med kunskap om var läromedel har sin grund för att utröna om läromedel inom ASL följer skolans krav. En hermeneutisk läromedelsanalys genomfördes för att kunna besvara studiens syfte. Analysen bestod således av en spiralliknande växelverkan där empirin studerades flera gånger i relation till den teoretiska utgångspunkten. Empirin bestod av fem läromedel som alla sa sig vara grundade på ASL. Alla de fem ställdes sedan mot den ursprungliga forskningen om metoden i Norge av Arne Trageton. Det valdes ut tolv utgångspunkter ur metoden som läromedlen ställdes emot. Det blev då den teoretiska utgångspunkten för huruvida läromedlen förhöll sig till den vetenskapliga grunden. Vidare ställdes även läromedlen mot definitionen av beprövad erfarenhet som Skolverket tagit fram för att utläsa om det fanns nyanser av beprövad erfarenhet i dem. Den sista delen i analysen bestod av att studera och sortera övriga teman som syntes i analys av läromedlen. Resultatet visade på ett flertal olika delar. Några läromedel var relativt nära den vetenskapliga grunden medan andra relativt långt ifrån. Den beprövade erfarenheten fanns det spår av men bevisligen inte som beprövad, utan som prövad. De övriga temana presenterades och det framkom samband mellan läromedlen som kunde styrkas med exempel på de teman som gick att utläsa ur läromedlen. I resultatdiskussionen väcktes funderingar om lärarnas skyldighet att granska läromedel verkligen sker eller om det är ett alldeles för tidskrävande arbete för att finna det perfekta läromedlet för ändamålet.

An inspection carried out by the Swedish Schools Inspectorate shows that sex and cohabitation education in Swedish schools lack when it comes to content regarding norms and LGBTQ. Statistics from the Swedish Agency for Youth and Civil Society also show that young LGBTQ people suffer to a greater extent from mental illness in comparison with other young people. Since educational materials have a predominant role in teaching, this study aims to investigate the way in which gender and sexual orientation are presented in three digital biology educational materials for grades 4-6. Furthermore, the study aims to analyze which types of presentations are given the most space and thus can be considered to represent norms in the educational materials. This study intends to answer the following questions: In what way is gender and sexual orientation presented in three biology teaching materials for grades 4-6? Which presentations are given the most space and can therefore be considered normative? From an overall queer theoretical perspective but also with help from a number of definitions, an educational material analysis combined with a discourse analysis has been performed on three biology teaching materials for pupils in year 4-6. In the analysis, a number of discourse questions were used as support to be able to select examples from the text which were then categorized into different analysis categories. The results of the study show that gender was most often linked to bodily aspects such as genitals and hormones. The sexes were also mostly divided into the categories woman and man. The three sexual orientations that are included in the Swedish discrimination law were explicitly presented. With the help of the discourse analysis, however, it could be stated that a heteronormative approach permeates the educational materials, mainly in the parts that deal with conception and intercourse. Altogether, man and woman could be interpreted as the normative gender and heterosexuality to be the normative sexuality

Syftet med den här uppsatsen är att utföra en komparativ analys av fem läromedel i svenska 2 i gymnasieskolan. Vi besvarar en frågeställning som rör hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut i läromedlen. Vi besvarar även en fråga gällande hur kvinnliga och manliga författare framställs i läromedlen med avseende på allmänna beskrivningar av författarnas lynne, karaktär samt litterära produktion. För att besvara dessa frågeställningar använder vi oss av två teoretiska utgångspunkter, Yvonne Hirdmans genussystem samt Gisela Håkansson och Catrin Norrbys samtalsstilar. I den här uppsatsen kommer vi fram till att de läromedel vi har analyserat visar en klar majoritet av manliga författare sett till hur ofta de nämns och hur mycket utrymme de får i respektive läromedel.

I den här läromedelsanalysen fokuseras kritiska aspekter samt variation i matematikuppgifter inom tidig algebra. Syftet med studien är att identifiera kritiska aspekter av tidig algebra i årskurs tre samt hur dessa kritiska aspekter behandlas i två olika läromedel med hjälp av variationsteorin. De två läromedel i denna läromedelsanalys är två matematikböcker för årskurs 3. För att få svar på vilka de kritiska aspekterna är inom tidig algebra analyseras först vetenskapliga artiklar. Det kritiska inom tidig algebra är ett varierat arbete med likhetstecken, aritmetik integrerat med tidig algebra samt ekvationer. Därefter presenteras en analys av två läroböcker där kritiska aspekter samt variationsmönster i tidig algebrauppgifter redogörs i resultatavsnittet. I variationsteorin benämns en rad begrepp inom variationsmönster vilka är separation, kontrast, fusion och generalisation. För att läromedlet ska skapa ett lärande krävs det att alla variationsmönster synliggörs. I resultatet diskuteras det om Favorit Matematik och MatteDirekt Safari har en tillräcklig variation på tidig algebrauppgifter inom likhetstecknet, aritmetik integrerat med tidig algebra samt ekvationer.

I denna uppsats undersöks huruvida två läromedel författade för gymnasiekursen svenska som andraspråk 1 ger eleverna möjlighet att öva på de läsförståelseprocesser som de möter i det nationella provet. I undersökningen kategoriseras textfrågor i anslutning till skönlitterära och sakprosatexter i läromedlen efter de tre läsförståelseprocesserna det nationella provet prövar. För att analysera och kategorisera textfrågorna används en beskrivande analys. Den beskrivande analysen inrymmer ett analysverktyg baserat på ett teoretiskt ramverk, vilket i undersökningen utgörs av Provramverk för nationellt prov i kurserna svenska 1 och svenska som andraspråk 1. De undersökta läromedlen är Kontext – Svenska som andraspråk 1 och Svenska impulser – SVA 1. Resultaten visar en ansenlig skillnad mellan läromedlen i vilken utsträckning eleverna ges möjlighet att öva respektive läsförståelseprocess. Skillnaden kan resultera i konsekvenser för svenska som andraspråkselever. Enbart 40 % av undervisande gymnasielärare i svenska som andraspråk har ämnesbehörighet, vilket medför antagandet att undervisningen i större utsträckning utmärks av läromedel. Undervisning utifrån läromedlen riskerar att inte förbereda eleverna tillräckligt inför läsförståelsedelen på det nationella provet.

Den här är en läromedelsanalys som studerar hur lyrik framställs och presenteras i tre läromedelsserier. Det perspektiv som används för att studera representationen av manligt och kvinnligt är ett genusperspektiv som utgår från Judith Butlers teorier om genus och kön. Den metod som används i studien är både kvantitativ och kvalitativ textanalys och utgår från tre olika faser. Den kvantitativa analysen används för att se förekomsten av manliga och kvinnliga lyriker medan den kvalitativa analysen används för att studera hur lyriken framställs. Det material som används i studien är läroböcker från läromedelsserierna svenska impulser, Svenska helt enkelt samt Formativ svenska. I dessa serier ingår tre böcker vardera. Det vi undersöker i materialet är hur kvinnliga respektive manliga lyriker framställs, hur mycket plats lyrikgenren får ta i läroböckerna samt hur det presenterade materialet svarar mot det centrala innehållet för kurserna svenska 1, 2 och 3 i gymnasieskolan. Resultatet visar att det manliga lyrikerna är överrepresenterade vad gäller representationen av lyriker i läroböckerna. Detta visas i den kvantitativa analysen där vi räknar hur många gånger män respektive kvinnor nämns i läroböckerna. Läroböckerna visar att det förekommer lyrik men att det sker på olika sätt och i olika utsträckning beroende på vilken läromedelsserie det är samt vilka författarna till läroböckerna är. Slutsatsen som kan dras utifrån den här studien är att läroböckerna som studeras har goda möjligheter att användas i (lyrik-)undervisningen. En annan slutsats som kan dras av studiens resultat är att kvinnor och män blir representerade i olika utsträckning. Män nämns fler gånger och får mer utrymme i läroböckerna än vad kvinnorna får. Detta ser vi både genom den kvantitativa och den kvalitativa analysen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur svenskämnet framställs i två läromedel för Svenska 1. Frågeställningarna som undersöks och besvaras är hur svenskämnet framställs i läromedel och huruvida en samstämmighet mellan dessa råder. De läromedel som analyseras och jämförs är Svenska impulser 1 (2017) och Svenska 1 - Helt enkelt (2018). I dessa har avsnitt gällande lyrik, noveller och muntlig framställning valts ut. Läromedlen har analyserats kvalitativt för att identifiera vilka ämnesuppfattningar inom svenskämnet som förekommer. Dessa har kunnat urskiljas genom en innehållsanalys där olika delar i läromedlens valda avsnitt har undersökts. I olika typer av texter samt uppgifter och övningar har olika syften och fokus urskilts, till exempel där innehållet riktar sig till litteraturhistorisk kunskap eller individutvecklande uppgifter. Det har resulterat i följande identifierade inriktningar: litteraturvetenskaplig, kulturarv, litteraturhistorisk, färdighet, språkkunskap och individcentrerad. Resultatet visar en viss samstämmighet med tidigare forskning, bland annat med Lars-Göran Malmgrens (1996) tredelade svenskämne men också med Per-Olov Svedners (2010) argument som kombineras till en svenskämnesprofil. Dock har även en ny inriktning identifierats vilken är en underkategori till den individcentrerade och benämns som psykologisk inriktning där eleven bland annat får kunskap om sin kognitiva förmåga. Vidare visar resultatet att ämnesuppfattningarna samspelar till stor del men förekommer även isolerade. Många av uppfattningarna är gemensamma för böckerna men förekomsten ser ofta olika ut.

The purpose of the study is to incrase knowledge about the support available in teaching materials in biology, physics and chemistry for grades 1-3, to strengthen students who have Swedish as a second language. In the Swedish school, there are many students who have a mother tongue other than Swedish. Based on the study criteria, the selection landed on two teaching materials, the Book of NO and the Pulse NO book. These two teaching materials have been analyzed with a qauntitative content analysis and a qualitative text analysis. In the quantitative content analysis, a frequency table was produced that contains subject-specific words and concepts. In the qualitative text analysis, lookups were analyzed from a multimodal perspective with the support of a framework. The framework is based on compositions of text, image, colors, signs and symbols to make visible how a textbook is structured. The content was analyzed from a second language perspective regarding the students´understanding. In the quantitative frequency table, there were many subject-specific words, concepts, explanatory text and pictures, which indicates that there are explanations to support second language students. The results show that the multiomodal aspects of textbooks, which aim to help and clarify subject-specific words and concepts for second language students in their understanding, do not always do so. It turned out that there were gaps in the interaction between text and image. The study shows that there is a difference between the textbooks. One textbook clarifies the understanding of the concept more through better interaction with images, while the other textbook does not make it as clear. / Syftet med studien är att öka kunskapen om vilket stöd det finns i läromedel i biologi, fysik och kemi för årskurs 1-3, för att stärka elever som har svenska som andraspråk. I den svenska skolan finns det många elever som har ett annat modersmål än svenska. Baserat på studiens kriterier landade urvalet på två läromedel, Boken om NO och Puls NO-boken.Dessa två läromedel har analyserats med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa innehållsanalysen producerades en frekvenstabell som innehåller ämnesspecifika ord och begrepp. I den kvalitativa textanalysen analyserades uppslag ur ett multimodalt perspektiv med stöd av ett ramverk. Ramverket bygger på kompositioner av text, bild, färg tecken och symboler för att synliggöra hur en lärobok är uppbyggt. Innehållet analyserades ut ett andraspråksperspektiv med hänsyn till elevernas förförståelse. I den kvantitativa frekvenstabellen fanns det många ämnesspecifika ord, begrepp, förklarande text oh bilder, vilket tyder på att det finns förklaringar för att stödja andraspråksstudenter. Resultaten visar att de multimodala aspekten av läroböcker, som syftar till att hjälpa och förtydliga ämnesspecifika ord och begrepp för andraspråkselever i deras försåelse, inte alltid gör det. Det visade sig att det fanns luckor i interaktionen mellan text och bild. Studien visar att det finns en skillnad mellan läroböckerna. En lärobok klargör förståelsen av begreppen mer genom bättre interaktion med bilder, medan den andra läroboken inte gör det lika tydligt.

I studien jämfördes styrdokument och läroböcker för kurserna SVA 1 och SVE 1 på gymnasiet. Syftet var att undersöka om de skillnader som finns mellan SVA 1 och SVE 1 vad gäller det skönlitterära momentet är baserade på aktuell andraspråksforskning. Det som undersöktes var dels syfte, kursinnehåll och kunskapskrav i styrdokumenten, dels innehåll och uppgifter i läroböckerna. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med vissa kvantitativa inslag. Resultatet visade på likheter men också skillnader som bestod i att skönlitteraturen har ett större utrymme i SVE 1 både vad gäller innehåll och analys medan fokus i SVA 1 ligger mer på att utveckla ett funktionellt språk. Detta gällde både styrdokument och läroböcker. Dessutom visade studien att eleverna i SVE 1 utmanas mer än andraspråkseleverna i såväl styrdokumentens kunskapskrav som i lärobokens texter och uppgifter. Skillnaderna gick inte helt att motivera utifrån forskningsunderlaget. Slutsatsen som drogs var att momentet skönlitteratur skulle kunna vara mer språkutvecklande, problemlösande och kognitivt utmanande för elever i SVA 1.