Syftet med denna uppsats är att ge exempel på hur personliga datorer kan upplevas av eleveroch lärare på gymnasienivå. Metoderna som används är intervju med elever och lärare samtanalys av styrdokument och tidigare forskning inom området. I dag vill man från regeringsoch skolverkets håll förstärka skolans roll som förmedlare av kunskap inom IT-området. Dettalas om digitalkompetens, en färdighet man menar är nödvändig för att idag och i framtidenkunna verka i samhället. Att utrusta elever och lärare med personliga datorer i så kallade entill-en projekt är något som den senaste tiden vunnit mark. I Umeå väljer man hösten 2008och framåt att ge samtliga elever som börjar studera vid någon av de kommunala skolornatillgång till sådana datorer inom vad man benämner som elevdataprojektet. I denna studieintervjuar jag elever och lärare från en av de skolorna i kommunen.Både elever och lärare är i huvudsak positivt inställda till att få tillgång till och arbeta medpersonliga datorer. Lärarna ser bland annat fördelar i kunna anpassa lärandet till enskildaelever, att datorn förenklar inlämningar och spridning av information, att man nu lättare fårtillgång till information/material och att elever i behov av särskilt stöd har stora fördelar.Bland nackdelarna nämns bland annat okoncentration under lektionen att elever med godadatorkunskaper får större fördelar än andra och att personliga datorer ställer krav på elevernaseget ansvar. Eleverna menar att datorn låter gör det lättare att fåt tag på information, att manarbetar effektivare, att det är roligt att arbeta med en personlig dator. Nackdelar man uppleverär bland annat okoncentration under lektionerna, att datorn är tung att bära omkring och attelever med god datorkunskap har större fördelar än andra.Slutsatser som dras är bland annat att lärarens användande och integrerande av datorerna iundervisningen hur stor inverkan på upplevda fördelar och nackdelar samt att den ökadeokoncentrationen bör problematiseras då det i slutändan är osäkert om vad som är ökadokoncentration och vad som synliggjord okoncentration.

Med alltmer digitalisering i samhället ökar distansutbildningarna fort och erbjuds idag på de flesta lärosäten. Allt fler väljer att studera på distans därför handlar denna studie om att undersöka varför man väljer att studera på distans, vilka hinder som distansstudenten kan uppleva och hur lärosätets upplägg upplevs av distansstudenter, då dessa påverkar studentens möjligheter att genomföra och slutföra sina studier på ett bra sätt. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distansstudenter.Studiens resultat visar tydligt att lärosätens upplägg, kommunikation och tillgänglighet är viktigt för framgång, men också att motivation och självdisciplin från studentens sida också spelar stor roll för att kunna genomföra och slutföra studierna. / Today, with more digitization in society the distance education increases fast and is available at most universities. More people choose to study at a distance why this study was made to examine what obstacles and how the University's approach is experienced by distance students, as this affects the student's ability to carry out and complete their studies in a good way. The study was conducted by means of semi-structured interviews with 8 distance students.The results of the study clearly shows that how the seat of learnings platform, communication and availability are important for success, but also the motivation and self-discipline from the student's side also plays a major role in order to carry out and complete their studies.

Uppsatsen undersöker användbarheten av tre digitala verktyg som pedagoger använder för att skapa digitala uppgifter och prov. Skolverkets digitaliseringsstrategi har som delmål att alla nationella prov ska skrivas digitalt år 2022. Karlstads Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning önskade hjälp med att utvärdera hur pedagoger upplever användbarheten på lärplattformen Itslearning samt de digitala verktygen DigiExam och Microsoft OneNote som ingår i Microsoft Office 365. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad pedagogerna tycker fungerar samt identifiera eventuella problem med de digitala verktygen. En avgränsning har gjorts till att undersöka hur pedagogerna upplever funktionen ”Test” i Itslearning, DigiExams funktion ”Skapa nytt prov”. En allmän utvärdering av Microsofts OneNote har utförts i syfte att undersöka pedagogernas uppfattning om verktygets användbarhet. Sex lärare på en gymnasieskola i Karlstad genomförde några arbetsuppgifter varefter de besvarade ett frågeformulär baserat på John Brookes ”System Usability Scale” (SUS). Slutsatsen är att Itslearning-funktionen ”Test” och DigiExam-funktionen ”Skapa nytt prov” är båda lätta att använda och väl genomtänkta. Utvärderingens resultat antyder en inte lika god användbarhet hos Microsoft OneNotes.

En Nationell digitaliseringsstrategi släpptes av svenska myndigheter året 2017. Syftet med strategin om att digitalisera skolverksamheten har till syftet att öka effektivitet och stimulering i samband med skolverksamhet och elev. Baserat på omständigheter har skolan behövt digitalisera sin verksamhet i gymnasiet i full utsträckning. Syftet med studien har varit att undersöka hur de digitala tekniker och plattformar som har använts i skolan, gymnasiet, har påverkat gymnasieeleverna. Baserat på en förundersökning, som syftade till att ta reda på vilka tekniker som eleverna använt, har studien format en kvantitativ enkätundersökning. Detta baserat på de aktiviteter som utövas med hjälp av den använda tekniken, informationen om detta samlades även det in under förundersökningen. Studien undersöker hur Onlinebaserad skolmiljö har upplevts av elever, specifikt tre områden inom elevers personliga prestation har undersökts. De tre områdena är: koncentration, inlärning och kommunikation.  Avsnittet som presenterar resultat visar att det finns betydande brister inom de tre olika områdena inlärning, koncentration och kommunikation. För koncentration visade studiens resultat att elever blir distraherade av olika faktorer runt skolarbetet som lockade uppmärksamhet från lektion. För inlärning visade resultatet att majoriteten av eleverna tappar koncentration som leder till försämrad inlärning. Inom kommunikation visar studien att elever använder hellre externa verktyg utanför det erbjudande gränssnittet. Bland annat påverkar den använda teknikens mjuk och hårdvara kvalitén i skolverksamheten, som påverkar eleverna som deltar i skolans aktiviteter online på distans. I studien framkom det att det finns blandade attityder gentemot digitaliseringen som möjliggör distanserat skolarbete. / A National Digitization Strategy was released by the Swedish authorities in 2017.The purpose of the strategy to digitize school activities is to increase efficiency andstimulation in connection with school activities and students. Based oncircumstances, the school has had to digitize its activities in the upper secondaryschool to the full extent. The study aimed to investigate how the digital technologies and platforms that havebeen used in school, high school, have affected high school students. Based on apreliminary study, which aimed to find out which techniques the students used, thestudy formed a quantitative questionnaire. This is based on the activities carried outwith the help of the technology used, the information about this was also collectedduring the preliminary investigation. The study examines what Online LearningManagement contributes to the students 'development curve, specifically three areaswithin students' personal performance have been examined. The three areas are:concentration, learning and communication. The section relating to results from the quantitative survey study presents the resultsand data collected from the chosen scientific approach to collecting data. The resultssection presents figures and tables that represent the data collected fromquestionnaire teaching, within the three specific areas. It turns out that there areexternal factors that affect students' concentration, learning and communication.Among other things, the soft and hardware used technology affects the quality ofschool activities, which affects students who participate in school activities online ata distance. The study also shows that there are mixed attitudes towards digitalisationthat enable remote school work

I denna undersökning är syftet att undersöka huruvida de intervjuade lärarna erbjuder föräldrar till nyanlända möjligheter till samverkan. Eftersom föräldrasamverkan är ett så brett område ligger fokus på föräldramöten och webbaserade lärplattformar. Undersökningen har utförts genom öppna intervjuer med fem lärare som undervisar i introduktionsklasser på högstadienivå. Analysen utgår ifrån hermeneutiska principer och lärarnas uttalanden knyts an till tidigare forskning, samt läroplan och skollag. Undersökningens resultat synliggör tydliga brister rörande föräldrasamverkan i flera av de undersökta fallen. Föräldrarnas möjligheter till att delta i diskussioner rörande skolfrågor, i form av framförallt föräldramöten, beror på i vilken utsträckning enskilda lärare väljer att inkludera dem. Vissa lärare har föräldramöten en gång per termin, andra lärare väljer att inte ha några alls. Vad gäller användningen av digitala verktyg såsom lärplattformar uppdagades en stor brist på resurser. Skolorna tillhandahåller inte datorer, vilket gör att lärarna inte kan använda sig fullt ut av t.ex. digital dokumentation. Lärarna menar att föräldrar till nyanlända dessutom skulle behöva mer datorvana och bättre kunskaper i svenska språket de på allvar skulle kunna använda lärplattformarna, och flera av lärarna ger förslag på hur skolan skulle kunna organisera utbildningar på kvällstid för föräldrarna.Slutsatsen som dras i denna uppsats är att samverkan med föräldrar till nyanlända ofta läggs upp utifrån de enskilda lärarnas smak och tycke, inte alltid enligt de föreskrifter som finns i läroplan och skollag, vilket uppsatsförfattaren ser som något mycket problematiskt. Förändringar i nuvarande arbetssätt samt mer forskning inom området efterfrågas.

Allt fler kommuner införskaffar idag lärplattformar att användas i skolor, men ofta saknas kunskap kring hur elevens lärande påverkas. Denna studie undersöker detta utifrån tre olika aspekter; kontext, ansvar och självreglerat lärande. En sociokulturell teori och en teori för självreglerat lärande används för tolkning och analys. Undersökningsmetoden är en enkätsstudie med både lärare och elever som informanter. Studiens resultat styrker i hög grad tidigare forskning på området och visar att elevers och lärares uppfattning är att lärplattformen har möjligheter att underlätta lärandet för elever och att detta i sin tur kommer att innebära ett större ansvarstagande i de egna studierna.

The digitalization of Swedish preschools can be shown by three different indicators. First, the on-going revision of the national curriculum for preschool where children’s digital competences will be added. Second, the research about how digital devices (e.g. tablets) are used in preschools (e.g. Kjällander & Moinian, 2014; Petersen, 2015). Third, the introduction of learning management systems (LMS) designed for preschools.In a recent article, preschool principals in Swedish municipalities are shown to be the group of principals with the largest amount of employees (Hägström, 2017, March).Therefore, this study’s aim is to get a better understanding in which way preschool principals experience that they can use their LMS in conjunction with performance appraisal interviews with their employees. Four research questions have been developed: (1) How do principals describe their use of a LMS?, (2) What do they experience the system give insight in and what not?, (3) To which extent do they regard that the performance appraisal interviews change while using a LMS? and (4) Which ethical dilemmas do preschool principals experience by using a LMS for performance appraisal interviews?Five preschool principals in one southern Swedish municipality have been interviewed. All respondents have been using their learning management system for performance appraisal interviews. The results have been analyzed by activity theory, in particular Engeström’s (2001, 2015) activity system and his cycle of expansive learning (Engeström, 1999, 2001).The findings show that preschool principals are part of an activity system with both resources and limitations. Resources by delegating tasks and discussing and sharing in groups, while their decisions can be limited by national laws and municipal orders. In this activity system, the learning management system can be used both as a communication and an administration tool to realize two of the principals’ outcomes with performance appraisal interviews: to increase the speech time for the employees and to give them possibility to see their own professional development.

Sverige står idag inför en stor digitaliseringsutmaning med avseende på de stora samhällsförändringarna som skett runt om i världen på grund av coronapandemin. Sedan mars 2020 har vuxenutbildningen och SFI organiserats om till distansundervisning. Många tidigare studier har gjorts utifrån ett lärarperspektiv på distansundervisning, men syftet med denna studie är att undersöka SFI:s C-elevers uppfattningar om för- respektive nackdelar med distansundervisningen under coronapandemin och hur de anser att lärarna kan bidra till deras språkutveckling genom lärarrespons. Det är ett forskningsområde som hittills är relativt outforskat, både i Sverige och internationellt. Materialet till denna uppsats bygger på semistrukturerade intervjuer med informanter från en och samma SFI C-klass på en SFI-skola. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och interaktionens roll för språkinlärning där språk, muntligt som skriftligt, är dialogiskt. Därför anses interaktion som en grundläggande inlärningsstrategi för andraspråksinlärning och utveckling av litteracitet hos SFI C-elever. I resultatet framkommer att SFI C-eleverna upplever att distansundervisningen har fler fördelar än nackdelar och att den kan ge goda resultat i andraspråksinlärningen om muntliga kommunikationsövningar organiseras i form av små gruppsarbeten. Resultatet visar också att framgången med distansundervisningen kan vara beroende av lärarens inställning till distansundervisning och elevernas personliga ansträngningar. Tre av fem informanter är eniga om att lektionsförberedelser spelar en viktig roll för L2-inlärningen på distans. Majoriteten av de tillfrågade SFI C-eleverna anser att muntlig lärarrespons, oavsett responssätt, bidrar bäst till deras språkinlärning. Därför konstateras att distansundervisning kan kombineras med lärarledda lektioner på plats, men bör inte ersätta klassrumsundervisningen just för SFI C-kursen.

Utbildning och undervisning har förändrats genom tiderna och många olika redskap har använts. Digitala lärplattformar är ett av dessa redskap. KTH:s lärandemiljö har utvidgats med en digitallärplattform, där Canvas är en del. KTH:s instans av Canvas förvaltas inom vad som benämns förvaltningsobjektet e-lärande (Institutionenför lärande (1), 2020).Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på KTH som använder Canvas uppfattar den digitala lärandemiljön och speciellt Canvas. Frågeställningen som använts för studien är: Hur upplever studenterna Canvas funktionalitet i samband med sina studier? Hjälpmedel för att förmedla kunskap har tagit steget från att endast vara i den fysiska världen till att delvis ha flyttat in i den digitalavärlden. Detta ger flera nya möjligheter till kommunikation och anpassning. Datorernas och Internets intågande i vardagen och utbildning, har accelererat under den senaste tiden. Internet har kommit att bli ett självklart verktyg för kommunikation med varandra och omvärlden. Studenter tillbringar inte bara tid i den fysiska miljön utan även i den digitala. Förstadiet för den första centrala digitalaplattformen på KTH för lärande föddes på mitten av 90-talet i en av KTH:s egna kurser för att senare utvecklas till Bilda/PING PONG. Canvas är en digital lärplattform (engelska: LMS, Learning Management System) och kan användas för att aktivera studenterna i sina studier, bland annat med funktioner som automaträttade frågor (quiz), betygsuppföljning, diskussionsforum med mera. Övergången till Canvas, startades med ett pilottest hösten 2016 (Stenberg, 2017). Sverige har undertecknat Agenda 2030 målen vilket påverkar KTH som är ett svenskt statligt universitet. Det fjärde målet är det som framförallt är riktat till skolor, universitet och högskolor. "Mål 4.Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla" (Agenda 2030, u.å., s. 12). Agenda 2030 går väl att koppla ihop med delat av KTH:s värdegrund (KTH, u.å.) samt KTH:s policy för hållbar utveckling (Policy förhållbar utveckling för KTH, u.å.) Denna rapport är en liten del på vägen mot dessa mål. För att ta reda på hur studenter uppfattar den digitala lärandemiljön med avseende på funktioner och navigation, har en sekventiell explorativ ansats med blandade metoder valts. Studien baseras på en förstudie med semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Förstudien utgjordes av fyra semistrukturerade intervjuer samt en tematisk analys av transkriberingen av dessa intervjuer. Även om det handlar ett bekvämlighetsurval (Denscombe, 2019) kan gruppen som urvalet gjordes ur anses som representativ, då samtliga utbildningar på alla KTH:s campus var representerade där. Detta gjorde att förstudien inte kunde ses som allmängiltig utan mer orienterande, för att veta vad som var intressant att undersöka vidare i en enkät. Grunden för enkätens frågor skapades utifrån en analys av förstudiens intervjuer. Tematisk analys har använts på både innehållet i transkriptionen av intervjuerna och på fritextsvaren i enkäten. För att få en snabb överblick skapades en färgning av resultaten. Avidentifierade transkriptioner av intervjuerna samt valet av enkätfrågor följer "principen om uppgiftsminimering" (allmän dataskyddsförordning, 2016/ 679 , Skäl 156). Förstudien identifierade två starka teman. Den med flest kodningar var "läsa och hantera filer" med och "Användning" med tre underteman vardera, dessa utgjorde grunden till påståendena i enkäten. Enkäten har 614 svar, vilket var 4,5 procent av 2019 års, 13 514 helårsstudenter. (KTH Årsredovisning 2019.pdf, u.å., s. 4). Svarsfrekvensen planade ut mot slutet av svarstiden vilket visar på en mättnad av svarsvilja hos studenterna. Sammanfattningsvis svarade flertalet att de hade en positiv upplevelse av Canvas och att de hjälper dem i deras studier. Generellt fanns det utmaningar i kommunikation både meddelanden och forum. Enkätsvaren tyder på åsikten att plattformen har potential till skillnad från informanterna i förstudien som var mer kritiska och frustrerade över systemet. Genom att komplettera den fysiska undervisningen kan studenten utvecklas mer kontinuerligt, då lärandet inte är låst till undervisningstimmarna. Lärplattformen är ett digitalt redskap i undervisningen, för att stödja studenterna i studierna. Forumet och direktmedelanden kan vara en möjlighet för studenterna att bryta isolationen av att studera på egen hand och att få stöd av både lärare och andra studenter. Genom inlämningsuppgifter och automaträttade frågor (quiz) kan studenten öva och få förstärkning på kunskapsinhämtningen. Digitala plattformar kan öka tillgängligheten, oavsett om studenten behöver talsyntes eller studerar bättre på olika tider på dygnet. Områdena med utmaningar är diskussionsforumet, Canvas meddelandefunktioner, filhantering: att snabbt och enkelt hitta dokument och filer samt att Canvas delvis bara används för de obligatoriska momenten. Ändå svarar studenterna sammantaget med en positiv ton i de flesta svaren på enkäten. / Education and teaching have evolved, and todays teaching environment utilises many different tools and methods. A digital learning platform, such as Canvas, is one of those tools. KTH:s instance of Canvas is administrated by E-learning management object (The Department of Learning in Engineering Sciences, u.å.). The aim of this study was to investigate how students at KTH, who use Canvas, perceive the digital learning environment, especially Canvas. The focus question used for the study is: How do students experience Canvas' functionality in conjunction with their studies? Tools for conveying knowledge have moved from existing only in the physical world to having partially moved into the digital world. This provides several new opportunities for communication and adaptation. The use of computers in everyday life and studies has accelerated recently. The computer has become an obvious tool for communication within the world. Student life is not limited to the physical environment; it has expanded to the digital one. The start for one of the first digital platforms for learning at KTH was born in the mid-90s in one of KTH:s own courses and later to become Bilda /PING PONG. Canvas is an LMS (Learning Management System) which can be used to support students in their studies, and includes functions such as quizzes, grade follow-up, discussion forums and more. The transition to Canvas began with a pilot test in the autumn of 2016 (Stenberg,2017). The United Nations Sustainable Development Goals is something that Sweden has signed, which in turn affects KTH as a Swedish state university. The fourth goal is that which is primarily aimed at schools, universities and colleges: Ensure an inclusive and equal education of good quality and promote lifelong learning for all (Agenda 2030, u.å.,s. 12). The goals go hand in hand with KTH:s values (KTH, u.å.) and KTH:s policy for sustainable development (Policy för hållbarutveckling för KTH, u.å.). This thesis is a small step on the path towards fulfilling those goals. In order to survey how students perceive their digital learning environment, with regard to functions and navigation, a sequential exploratory approach with mixed methods was used. This study contains a pre-study with semi-structured interviews and a quantitative survey. The pre-study consisted of four interviews and a thematic analysis of the transcription of the interviews. Even if the selection is made for convenience (Denscombe, 2019), the group from which the interviewed students were selected from had all branches at all KTH:s campuses represented. Therefore, the group could be considered representative. This meant that the pre-study could not be seen as universal but gave an indication of the direction for the survey. The majority of the survey's statements was created by the themes that emerged in the analysis of the pre-study interviews. Thematic analysis has been used on both the content of the transcript of the interviews and for the free text answers in the survey. To get a quick overview, an indicative colouring of the results was created. The source data was deidentified at the time of transcription and the questions for the survey were carefully selected so that "the principleof data minimisation" (GDPR, 2016/ 679 reason 156) was adhered to. The pre-study identified two strong themes: "read and manage files" and "Usage", each with three sub-themes. These formed the basis for the statements in the survey. The survey had 614 answers, accounting for 4.5 percent of the 13,514 full-time students in 2019 (KTH Årsredovisning 2019.pdf, u.å., s. 4). The response rate slowed down towards the end of the response time, which shows a saturation of students' willingness to respond. In summary, the majority responded with Canvas being a positive experience and that it helped them in their studies. In general, there were challenges in communication both in messaging and forumfunction. The survey results indicate that the students were quitepositive about the platform and thought the platform had potential, unlike the informants in the pre-study who were more critical and frustrated with the system. By extending the physical classroom with online resources, the student can continuously develop, as the tutoring is not confined to the teaching hours. The forum and direct messages can be an opportunity for students to break the isolation of studying on their own and to receive support from both teachers and other students. Through assignments and quizzes, the student can practice and gain reinforcement in the acquisition of knowledge. Digital platforms may increase accessibility, regardless of whether the student needs speech synthesis, or studies better at different times of the day. The areas with challenges are the discussion forum, ease and efficiency of retrieving documents and files, and Canvas messaging functions. In addition, the survey showed that some students only used Canvas for the mandatory steps. Nevertheless, the students answered with a positive tone in most of the survey.

Flera lärosäten erbjuder distansutbildningar, det betyder att någon typ av webbaserat verktyg används. Verktyget, en så kallad lärplattform, fungerar som ett stöd för lärande, undervisning, administration samt kommunikation genom olika funktioner. En lärplattform är kopplingen mellan lärare och studenten i en distanskurs.  Tidigare forskning visar på att det finns bristande kunskaper i att planera och genomföra en distanskurs med stöd av en lärplattform bland lärare. Forskning kring lärares teknikkunskaper, färdigheter samt användandet av en lärplattform bland högre utbildning är låg och behöver forskas vidare på. Studien undersöker vilka befintliga funktioner i en lärplattform lärarna väljer att använda för att planera och genomföra en distanskurs. Där syftet med studien är att få en förståelse för vilka strategier lärare använder för att planera och genomföra en distanskurs med stöd av en lärplattforms befintliga funktioner. Studien utgick från en kvalitativ interpretativ ansats där datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sju lärare på Högskolan i Halmstad intervjuades individuellt. För att analysera empirin skapades en kodbok med litteraturdrivna kodord ur ett teknopedagogiskt perspektiv. Svaret på studiens frågeställning är att lärare använder huvudsakligen tre olika strategier för att planera och genomföra en distanskurs med stöd av en lärplattform. / Several universities offer distance education, which means that they use some type of web-based tool. The tool, known as a Learning Management System (LMS), acts as a support for learning, teaching, administrating and communicating through different features. The LMS is the connection between teacher and student, a platform used to distribute course material and to communicate. Previous research shows that there is a lack of knowledge among teachers on how to plan and implement a distance education with the support of a LMS. The knowledge about LMS usage in practice at higher education are low and needs to be researched further. The study examines the existing features of a LMS that teachers choose to use, to plan and implement a distance education course. The purpose of this study is to gain an understanding of which strategies teachers use when planning and implementing a distance learning course with the support of a LMS existing features. The study used a qualitative interpretive approach in which the data collection method, semi-structured interviews were conducted. Seven teachers at Halmstad interviewed individually. To analyze the empirical data a codebook was created with literature oriented code word from a technological pedagogical perspective. The answer to the study's question is that teachers mainly use three different strategies to plan and implement a distance learning course with the support of a LMS.