Programmering inkluderar vanligtvis användningen av en dator och en textredigerare, men ändå avslutas programmeringskurser vid högskolor och universitet ofta med traditionella skriftliga tentor för att bedöma studenternas förvärvade praktiska kunskaper. Denna traditionella examineringsmetod begränsar komplexiteten i programmeringsproblem och kan leda till oavsiktliga subjektiva bedömningar. Tidigare studier om datorbaserade programmeringstentor som efterliknar verkliga programmeringsförhållanden tyder på att bedömningen av studenternas förvärvade kunskaper kan effektiviseras samtidigt som både betygs- och administrationsprocesser förenklas. Vi använder Bunges generella vetenskapliga metod och fallstudiemetodik för att utveckla ett system för datorbaserade programmeringstentor som kan implementeras på KTH Kista. Våra resultat tyder på att programmeringstentor kan utföras säkert på studenternas egna datorer genom att starta datorn i en begränsad förkonfigurerad systemmiljö med blockerad internetåtkomst från ett USBminne. Parat med den öppna lärplattformen Moodle kan tentorna administreras elektroniskt och utformas med automatiska rättningssprocesser. För att hjälpa tentavakter utvecklade vi även ett observationsverktyg som kan upptäcka om den begränsade systemmiljön kringgås. Trots uteblivna verkliga tester av systemet på grund av omständigheterna orsakade av den pågående pandemin, drar vi, med stöd av tidigare studier, slutsatsen att vår föreslagna lösning för datorbaserade programmeringstentor kan förbättra kvaliteten och effektiviteten av programmeringskurser och deras examinationsprocesser. / Programming usually includes the use of a computer and a text editor, yet programming courses given at institutions of higher education often conclude with traditional written exams to assess the students’ acquired practical knowledge. This traditional examination method restricts the complexity of programming problems and may result in unintentional subjective assessments. Previous research on computer-based programming exams that mimic real programming conditions suggest that the assessment of the students’ acquired knowledge can be made more efficient while also simplifying both grading and administration processes. We use Bunge’s general scientific method and case study methodology to develop a system for computer-based programming exams that can be implemented at KTH Kista. Our results suggest that programming exams can be safely performed on the students’ own computers by booting the computer into a restricted preconfigured system environment with blocked Internet access from a usb flash drive. Paired with the open-source learning management system Moodle, the exams can be administered electronically and designed with automatic grading processes. To help exam invigilators we also developed an observation tool that can detect if the restricted system environment is circumvented. Despite the lack of real tests of the system due to the circumstances caused by the ongoing pandemic, we conclude, with the support of previous studies, that our proposed solution for computer-based programming exams can improve the quality and efficiency of programming courses and their examination processes.

Resultat av forskningsstudier som visar på att formativ bedömning har positiva effekter på elevers lärande har fått stor spridning i världen och inte minst i Sverige. Kunskapsbedömningar i skolan görs med olika syften. När bedömningar görs för att stötta och utveckla elevers lärande talas det om formativ bedömning och när bedömning görs för att stämma av elevers kunskaper mot betygskriterier benämns det som summativ bedömning. Båda typerna av bedömning behövs men forskningsstudier har gjorts som indikerar att betygsfokus och digitala lärplattformar kan utgöra hinder för en formativ bedömningspraxis. Forskning som undersöker hur elever och lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet har gjorts i begränsad omfattning. Så är det även vad gäller forskning som undersöker hur formativ bedömning uppfattas av elever och lärare i samhällskunskap under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning under en pandemi.  Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar formativ bedömning i samhällskunskap. Syftet är också att undersöka hur de uppfattar formativ bedömning under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning.   De frågeställningar som formulerades för att uppnå syftet besvarades genom att kvalitativa intervjuer genomfördes med elever som studerar Samhällskunskap 1b med olika lång erfarenhet av gymnasiestudier samt med deras lärare. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av fem nyckelstrategier som Paul Black och Dylan Wiliam utformat utifrån sin forskning om lärande och bedömning. Dessa strategier beskrivs som användbara verktyg i undervisningen för att kunna besvara frågor om var eleven befinner sig i lärandeprocessen, vart eleven är på väg och hur eleven ska ta sig dit.   Resultatet av undersökningen visar att den digitala lärplattform som elever och lärare använder sig av är ett gynnsamt verktyg för att synliggöra för eleverna och för läraren var eleverna befinner sig inlärningsmässigt i förhållande till målen. Undersökningen visar också på att eleverna uppfattar lärarens återkoppling som användbar för att ta sig vidare i lärandeprocessen. Den skriftliga återkopplingen eleverna får tillsammans med ett betygsliknande omdöme uppfattas av eleverna som en indikation om var eleven befinner sig, vart den är på väg och hur den ska ta sig vidare, vilket uppskattas av eleverna. Följaktligen visar resultatet av den här undersökningen att de formativa och summativa kunskapsbedömningarna harmonierar väl med varandra. Kamraters återkoppling värderas inte lika högt som lärarens då kamraten inte uppfattas som lika kompetent i ämnet som läraren. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tränas i att kunna göra självbedömningar men att de uppfattar sig olika mycket som ägare av sitt eget lärande beroende på om de är första- eller andraårselever.   Resultatet visar att läraren upplevt att muntlig återkoppling blivit svårare att ge under de förutsättningar som ges under pandemin och att träning i kamratbedömning inte är något som prioriterats i någon större utsträckning under dessa ovanliga omständigheter. Avslutningsvis visar resultatet av undersökningen på den potential de digitala verktygen har för en formativ bedömningspraxis då undervisningen kombineras av när- och distansundervisning. / Results from research studies showing the positive effects of formative assessment on students’ learning have spread across the world and in Sweden. Assessment of student achievement has two different functions depending on why the assessment is made. When the goal is to monitor learning the assessment is formative and when the goal is to evaluate what the student has learnt at the end of an instructional unit by comparing it to some standards it is summative. Both types of assessments are needed but some research studies indicate that formative assessment practices may be impeded by excessive focus on grades and by the design of digital learning platforms. Not many research studies have been made examining formative assessment practices in social studies at upper secondary school. Nor have many research studies been made that examine formative assessment practices and how they are perceived by students and teachers a school year during a pandemic.   The aim of the study is to find out how formative assessment in social studies is perceived by students and teachers at upper secondary school. The aim is also to examine how they perceive formative assessment practices a school year during a pandemic with a mix of on-site and distance learning.   A qualitative method was used to answer the research questions. Two groups of students from different grades studying the same core course “Samhällskunskap 1b” and their teacher were interviewed. The data gathered from the interviews were analyzed with Paul Black’s and Dylan Wiliam’s five strategies formed on the basis of their research on learning and assessment. These strategies are described as useful tools in education to answer questions about where the student is in his/her learning process, where the student is going and how to get there.   The result of the study shows that the digital learning platform that the students and their teacher use is a beneficial tool for them to visualize where the student is in the learning process in relation to the learning goals. Furthermore, the result shows us that the students perceive the feedback that they receive from their teacher as useful in guiding the student where to go next and how to get there. The written feedback combined with a summative-like assessment helps the students taking the next step in the learning process. Consequently, this study shows that formative and summative assessments harmonize. Peer assessment is not as much valued by the students as the formative assessment they receive from their teacher, since they do not regard their peers being sufficiently qualified to give feedback. The result of the study shows that students do get training in making self-assessments. However, students in second grade consider themselves as owners of their own learning to a greater extent when compared with students in first grade.   The result shows us that the teacher perceives that opportunities to give students oral feedback have diminished during the pandemic and that the practice of peer assessment has been given less priority during these extraordinary circumstances. Finally, the result shows us the potential of digital tools being used for formative assessment practices when education is a combination of learning at school and online.

Learning Management Systems (LMSs) are widely used in higher education to improve the learning, teaching, and administrative tasks for both students and instructors. Such systems enrich the educational experience by integrating a wide range of services, such as on-demand course material and training, thus empowering students to achieve their learning outcomes at their own pace. Courses in various sub-fields of Computer Science that seek to provide rich electronic learning (e-learning) experience depend on exercise material being offered in the forms of quizzes, programming exercises, laboratories, simulations, etc. Providing hands on experience in courses such as Internetworking could be facilitated by providing laboratory exercises based on virtual machine environments where the student studies the performance of different internet protocols under different conditions (such as different throughput bounds, error rates, and patterns of changes in these conditions). Unfortunately, the integration of such exercises and their tailored virtual environments is not yet very popular in LMSs. This thesis project investigates the generation of on-demand virtual exercise environments using cloud infrastructures and integration with an LMS to provide a rich e-learning in an Internetworking course. The software deliverable of this project enables instructors to dynamically instantiate virtual laboratories without incurring the overhead of running and maintaining their own physical infrastructure. This sets the foundations for a virtual classroom that can scale in response to higher system utilization during specific periods of the academic calendar. / Lärplattformar (eng. Learning Management Systems (LMS)) används i stor utsträckning för högre utbildning för att förbättra lärande, undervisning och administrativa uppgifter för både studenter och instruktörer. Sådana system berikar den pedagogiska erfarenheten genom att integrera ett brett utbud av tjänster, såsom on-demand kursmaterial och träning, vilket ger studenterna möjlighet att uppnå sina lärandemål i egen takt. Kurser inom olika delområden av datavetenskap som syftar till att ge en bred erfarenhet av elektroniskt lärande (e-learning) har träningsmaterial i form av frågesporter, programmeringsövningar, laboratorier, simuleringar etc. Praktiskt erfarenhet i kurser som Internetworking kan underlättas genom att tillhandahålla laboratorieövningar baserade på virtuella maskinmiljöer där studenten studerar prestanda för olika internetprotokoll under olika förhållanden (t.ex. olika gränsvärden, felfrekvenser och förändringsmönster under dessa förhållanden). Tyvärr är integrationen av sådana övningar och deras skräddarsydda virtuella miljöer ännu inte populär i LMSs. Detta examensarbete undersöker generering av virtuella träningsmiljöer på begäran med hjälp av molninfrastruktur och integration med en LMS för att ge ett rikt e-lärande i en Internetworking-kurs. Programvaran som levereras av detta projekt gör det möjligt för instruktörer att dynamiskt instansera virtuella laboratorier utan att behöva hantera sin egen fysiska infrastruktur. Detta sätter grunden för ett virtuellt klassrum som kan skala med högre systemutnyttjande under specifika perioder av den akademiska kalendern.

Whenever a student submits their final version of their thesis, a series of processes is triggered to finalize and archive the report. These processes are often handled in a less than efficient way which results in excessive manual labor and costs that can be prevent if automated. This report describes a solution that automates the series of processes that occur following a final thesis report submission. By utilizing the available information in a Canvas course and the content in the submitted thesis much of the manual cut-and-paste effort is avoided. Entering this data into DiVA is done by automated interaction via a browser, as DiVA does not have an application programming interface that could be used. The conclusion is that it is possible to automate this process through a headless browser. However, the automated parsing of the PDF version of the thesis proven to be inconsistent which results in the extracted data being inconsistent. With some improvements to the parsing module, the entire process could be fully automated. / Varje gång en student skickar in sin slutgiltiga version av sitt examensarbete, utlöses en serie av processer för att slutföra och arkivera examensarbetet. Dessa processer hanteras ofta på ett mindre än effektivt sätt vilket resulterar i extra mycket manuellt arbete och kostnader som kan förhindras ifall de automatiseras. Denna uppsats beskriver en lösning som automatiserar serien av processer som inträffar efter att ett slutgiltigt examensarbete har godkänts. Genom att använda tillgänglig information i en Canvas-kurs och innehållet i det inlämnade examensarbetet undviks mycket av den manuella ”klipp-och-klistra”-insatsen. Inmatning av den relevanta data från examensarbetet måste göras via automatiserad interaktion via en webbläsare i DiVA, eftersom DiVA inte hade ett API som kunde användas. Slutsatsen är att det är möjligt att automatisera detta genom en huvudlös webbläsare, även om modulen som behandlar PDF har visat sig vara inkonsekvent vilket i sin tur har resulterat i att den automatiska interaktionen är inkonsekvent. Med några optimeringar i analysmodulen kan hela processen automatiseras.

De Förenta Nationernas Agenda 2030 fastställer som ett delmål att säkerställa utbildning av hög kvalitet och främja livslångt lärande för alla som en del av arbetet för ett mer hållbart samhälle. Vikten av detta delmål blir särskilt tydlig i och med det observerbara sambandet mellan en fullständig gymnasieexamen och allmän hälsa i Sverige; gymnasiestudenter som går ut med en gymnasieexamen tenderar att erhålla bättre allmän hälsa. Learning Analytics är ett relativt nytt område inom utbildningsvetenskaplig forskning som syftar till att förbättra utbildning med hjälp av elevdata. Detta arbete undersökte vilken möjlig påverkan och begränsningar som förekommer vid implementering av en multipel linjär regressionsmodell utvecklad för en matematikkurs i en gymnasieskola. Vid utvecklingen av denna modell fastställdes tre signifikanta indikatorer för att förutsäga elevernas slutbetyg; Diagnos resultat,resultat på nationella proven och frånvaro. Prognosmodellen har utvärderats statistiskt varpå den visade sig vara tillförlitlig i 90% av bedömningarna, vilket inte är tillräckligt säkert för att användas i verkliga bedömningstillfällen eftersom lärare kräver att resultaten är obestridliga. Genom en fokusgruppsintervju med lärare granskas dessa resultat och deltagarna uttrycker sitt intresse för prognosmodeller tillsammans med en reflektion över elevers potentiella negativa reaktioner på en ogynnsam prognos. Utvärdering av modellen visar att den i dagsläget har en rimlig förmåga att förutsäga elevers slutbetyg men att det finns ett starkt behov av insamling av mer nyanserade data för att öka möjligheten till innovation i framtida arbeten / The 2030 Agenda establishes the goal to ensure quality education and promote lifelong learning opportunities for all. The importance of this goal becomes particularly clear when taking into account the link between upper secondary school graduation and general health in Sweden; Upper secondary school graduates tend to have better general health. Learning Analytics is a relatively new area of education research which aims to improve education using student data. This report examines the possible impact and limitations when implementing a multiple linear regression model developed for a mathematics course in an upper secondary school. In developing this model, three major indicators are established to be significant in predicting students' final grade; Diagnosis results, national test results and the amount of student absence. The model was statistically evaluated and found to be reliable in 90% of cases, which is not secure enough to be used in real assessment situations as teachers require the results to be indisputable. Through a focus group interview with teachers these results are evaluated and the participants establish their interest in predictive tools along with concerns for students' negative reactions to poor results. Evaluation of the model shows it has a reasonable ability to anticipate students' final grades but with a strong need for improvement in data collection methods and acquisition of more nuanced data to support greater possibility for innovation in future works.

I detta arbete så har jag undersökt olika system som studenter använder sig av under sin studietid. Systemen som utforskas i början är Kronox, Canvas, Ladok och Antagning. Baserat på datan som samlades in så gjordes en avgränsning till att titta på Kronox och Canvas, då dessa är system som studenterna använder mest under sin studietid.  Med hjälp av intervjuer och tester, så gjorde jag ett gränssnitt där Kronox blev integrerat in i Canvas. Med ett användarcentrerat synsätt så har studenterna fått vara med i varje steg av processen, detta skapar då en mer inkluderade och meningsfullare design. Detta testades på studenterna och i ett iterativt arbete framkom ett slutligt designförslag. Resultatet av projektet har gett ett positivt förslag som är framtaget av studenternas perspektiv och som visar att det kan ske en förändring så systemen kan underlätta deras studietid.  Denna studie är en kandidatuppsats inom området informationdesign med fokus på interaktionsdesign. / In this work, I have investigated different systems that students use during their studies. The systems explored at the beginning are Kronox, Canvas, Ladok and Admission. Based on the data collected, a delimitation was made to look at Kronox and Canvas, as these are systems that the students use the most during their studies.  With help of interviews and tests, I made an interface where Kronox was integrated into Canvas. With a user-centered approach, the students have been involved in every step of the process, this then creates a more included and meaningful design. This was then tested on the students and in an iterative work a final design proposal emerged. The result of the project has yielded a positive proposal that was developed from the students' perspective and that shows that there can be a change so that the systems can facilitate their study time.  This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on Interactions design.

There are several hundred Learning Management Systems (LMS) avaliable today. In order to decide which LMS is a good fit for a specific company, it is important to define a list of requirements for an LMS. The purpose of this thesis was to construct a list of requirements for a small consulting firm and test a selection of LMSs. An additional purpose was to evaluate the list of requirements against previous research on the area of digital learning and learning in LMSs. The thesis' result might help other companies to evaluate LMSs in comparison to their needs.  The requirements were found by conducting eleven interviews with employees at the consulting firm and their customers, and performing a thematic analysis on the interview data. The criteria for selecting LMSs was a free trial period and suitability according to the company's business requirements. The LMSs chosen for detailed testing were Techable, Thinkific, AddWisdom and Learnifier. The result showed that AddWisdom fulfilled all high priority level requirements. However, Techable and Thinkific fulfilled the majority of the company's functionality requirements. In the analysis, deficiencies in the list of requirements were found, which are important to take into account in the future. / Det finns fleera hundra digitala lärplattformar (eng. Learning Management Systems, LMS) tillgängliga idag. För att kunna avgöra vilken digital lärplattform som passar ett specifikt företag bäst är de viktigt att definiera en kravlista för en lärplatform. Syftet med detta examensarbete var att konstruera en kravlista för ett mindre konsultföretag och testa ett urval av lärplattformar. Ett ytterligare syfte var att utvärdera kravlistan mot tidigare forskning på området digitalt lärande och lärande i digitala lätplattformar. Resultatet av uppsatsen kan hjälpa andra företag att utvärdera plattformar i jämförelse med deras behov.  Kraven identifierades genom att genomföra elva intervjuer med anställda på konsultföretaget och deras kundföretag, och genomföra en tematisk analys på intevjudatan. Kriterierna för att välja en digital lärplattform var en gratid provperiod och lämplighet enligt företagets affärskrav. De plattformar som valdes för detaljerad testning var Teachable, Thinkific, AddWisdom och Learnifier.  Resultatet visade att AddWisdom uppfyllde alla högprioriterade krav. Dock uppfyllde Teachable och Thinkific majoriteten av företagets krav på funktionalitet. I analysen upptäcktes brister i kravlistan, som är viktiga att ta hänsyn till i framtiden.

CriseIT är ett projekt som arbetar med att bidra till god krisberedskap genom att skapa mindre gränsregionala hinder i krisövningar över den svenska och norska gränsen mellan Värmland och Hedmarks Fylke. I tidigare krisövningar över gränsen har det varit tydligt att det uppstår språkliga barriärer. Därför har en parlör tagits fram i syfte att överbrygga dessa hinder. Syftet med detta arbete i att designa en digitalt utbildningsmodul är att ta reda på hur man kan lägga upp en utbildning som hjälper användaren i att öva på svenska och norska kristermer. Det kan vara genom att lära sig ord utantill eller genom att öva på att söka på ord och begrepp i parlören. Som metod användes ett pilottest med 11 deltagare från området krisledningsövning av en prototyp innehållande ett par olika typer av ordinlärningsfrågor samt ett kortare frågeformulär. Pilottestet gjordes på distans via det webbaserat systemet Ozlab. Upplägget av frågorna i utbildningsdelen i pilottestet fungerar övervägande bra som ett sätt att lära sig ord och som en övning i att leta på ord och begrepp i ordlistan. I slutsatserna diskuteras lämpligt LMS (Learning Management System) för en sådan utbildningsmodul. Testpersonernas kommentarer var övervägande positiva kring parlören och att hitta svar i den till utbildningsmodulen. Bland de brister som uppmärksammades var själva sökfunktionen i den pdfbaserade parlören. Det ges även synpunkter kring utveckling av parlören.

Digitalization has spread into all parts of our lives including shopping, staying in touch with friends and watching cat videos from the cat island in Japan. Studies have shown that digitalization can also have a huge benefit for educational purposes via Learning Management Systems (LMS). The purpose of the study is to describe and create an understanding how learning institutions all across the globe can further improve the usability of their LMS, with a specific focus on the students perspective on the systems usability. Quantitative and qualitative material from a case study was analyzed and compared with previous related studies and to theories from the literature study. The results of the study showed that there is great potential for learning institutions to improve the usability of their LMS by relatively simple means, in many cases using their own students as a resource for improving their education. The study also showed there can be major differences in how students perceive the usability of an LMS, which can have disruptive effects if not addressed properly. / Digitaliseringen har spridit sig till alla delar i våra liv: Shopping, hålla kontakt med vänner och att titta på kattvideos från kattön i Japan. Studier har visat att digitaliseringen också kan ha stora fördelar i utbildningssyfte med hjälp av Learning Management Systems (LMS). Syftet med studien är att beskriva och skapa en förståelse för hur lärosäten över hela världen kan förbättra användbarheten i deras LMS, med specifikt fokus på studentperspektivet i användbarhet. Kvantitativt och kvalitativt material från fallstudien analyserades och jämfördes med tidigare relaterade studier och teorier från litteraturstudien. Resultatet av studien visade att det fanns en stor potential för lärosäten att förbättra användbarheten i deras LMS med relativt enkla medel, i många fall genom att använda sina egna studenter som en resurs för att förbättra deras utbildning. Studien visade också att det kan finnas stora skillnader i hur studenten uppfattar användbarheten i ett LMS, vilket kan ha negativa effekter om det inte adresseras på rätt sätt.

Svenska skolan digitaliseras och fler skolor använder digitala lärplattformar för att hantera allt ifrån administrativa sysslor till kommunikation kring specifika uppgifter mellan lärare och elev. Dessa lärplattformar följer inga statliga direktiv eller kravspecifikationer, utan utformning styrs av skolledningens uttryckta behov. Målet med denna studie är dubbelt, dels att skapa en djupare förståelse för hur matematiklärare på gymnasiet arbetar med bedömning i dagsläget och hur de upplever att lärplattformar passar in i detta arbete; dels att förstå om arbetet med bedömning går i linje med Skolverkets direktiv för bedömning. Då kunskapskrav och bedömningskriterier skiljer sig mellan ämnen begränsades studien till endast matematiklärares arbete och åsikter. För att undersöka detta intervjuades gymnasielärare som använder digitala lärplattformar i sitt vardagliga arbete. Utöver intervjuerna har denna studie använt sig av en enkätundersökning i enlighet med blandade metoder för att få en bredare bild av lärares åsikter. Enkäten skapades digitalt och distribuerades via sociala medier till aktiva lärare för att få en generell bild av problematik inom bedömning som uppmärksammades under intervjuerna. En jämförelse mellan lärares bedömningsprocess och Skolverkets allmänna råd och riktlinjer utfördes för att förstå och presentera strukturer inom bedömningsprocessen. Studiens resultat visar att matematiklärarna till viss del är nöjda med bedömningen på lärplattformar. De ser det som fördelaktigt att dokumentera digitalt men anser att det finns förbättringar att göra. Mycket tyder på att upplevda problem inte ligger hos lärplattformar utan hos ledningen som beställare av dessa samt utbildningen kring implementeringen av dem. Studiens resultat visar även att lärare i större utsträckning jobbar med själv- eller kamraträttning om de har tillgång till verktyget Kunskapsmatrisen samt använder egna kalkylark för summativ bedömning och dokumentation. I en stor utsträckning följer lärares bedömningspraktik Skolverkets råd och riktlinjer, detta beror troligen på att råd och riktlinjer är löst formulerade för att täcka in ett stort spektrum av lärarpraktiker. Diskussioner internt på skolor är ett av råden som inte följs enligt 18% av lärarna men ökade samtal och utbildning för lärare skulle kunna vara gynnsamt för deras användning av lärplattformar vid bedömning. Denna studie har bidragit med nya infallsvinklar att undersöka lärplattformar via för att få en bättre uppfattning av deras roll i bedömningen och digitaliseringen av skolan. / The Swedish school is being digitized and many schools use digital learning platforms to manage everything from administrative tasks to communication of specific tasks between teachers and students. However, these platforms do not follow any government directives or requirement specifications. Instead the platforms’ design is governed by the school management's expressed needs. This can lead to less fair and equivalent grades on a national scale since the platform dictates how grading is performed and structured to some extent. The goal of this study is twofold. First, it aims to create a deeper understanding of i) how mathematics teachers at the upper secondary school work with assessment in their current teaching practices and ii) teachers experiences of how digital platforms fit into their work with assessment. This study also aims to investigate whether the teachers’ work with assessment follows Skolverket’s (the National Agency for Education in Sweden) directives for assessment. This study limits itself to only examining the work and experiences of teachers in mathematics. To investigate teacher’s opinions and experiences of grading, six upper secondary teachers in mathematics were interviewed. Based on the interviews, a questionnaire survey was developed to quantify collected qualitative data. The questionnaire was created digitally and distributed online via social media to practicing teachers. 50 teachers answered the questionnaires. A comparison between the teachers' assessment process and Skolverket's directives and guidelines was performed to problematize structures within the assessment process. The study's results show that teachers to a greater extent let students assess their own work if the teachers have access to the tool Kunskapsmatrisen. Most teachers use private spreadsheets for documenting summative assessment. The guidelines set by Skolverket are followed to a wide extent but this can be because the guidelines are designed to cover a broad range of teaching practices. Internal discussions is one of the guidelines that isn’t followed by 18% of teachers while increased discussions and training for teachers could be beneficial for their ability to implement platforms in their work with assessment. The study concludes that teachers for the most part are satisfied with their work regarding grading on learning platforms. They appreciate the ability to document results online but express that several improvements still have to be made. The results indicate that the responsibility for the platforms’ shortcomings is partially caused by the schools’ board whom is responsible for purchasing and implementation of platforms. This study offers new viewpoints worth investigating in order to further better the understanding of learning platforms and their role in assessment.