Med avstamp i vårt problemområde är vårt syfte att undersöka vilken populärkultur som barn använder sig av samt hur de använder sig av den. Utifrån detta undersöker vi även hur pedagogerna bemöter den populärkultur som barnen använder sig av i förskolan. Vår förhoppning med vår forskningsstudie är att bidra med en ökad förståelse kring hur barns populärkultur tar sig uttryck i förskolan. På så vis är våra förhoppningar att pedagoger ska lägga större vikt vid att arbeta med och kring barns populärkultur och dra nytta av barns erfarenheter och intressen i verksamheterna. Utifrån vårt syfte så utgår vi från följande forskningsfrågor: - Vilken populärkultur uttrycker- och använder sig barnen av i förskolan samt hur bemöts barnens populärkultur av pedagogerna? - Hur använder sig barnen av sin populärkultur som artefakter i förskolan och hur visas deras mediering? - Hur fungerar populärkulturen som ett samlärande? Studien har en mikroetnografisk ansats där vi har utfört deltagande observationer som dokumenterats via ljudinspelning och fältanteckningar för att samla in vår empiri. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi har valt att lägga vårt fokus på sociokulturella begrepp såsom samlärande, artefakt och mediering. I vårt resultat kunde vi se att barnens gemensamma intressen och tidigare erfarenheter öppnade upp kontexter där samlärande kunde ske då barnen möttes via den gemensamma lärplattform som var deras populärkultur. Vi kunde vi se att barnen använde sig av populärkulturella karaktärer och erfarenheter från dessa för att bemöta- och hantera situationer på förskolorna.

The aim of this study is to identify teachers’ professional opinion of SchoolSoft, a learning platform that is used in all public schools on Gotland, Sweden. Qualitative group interviews with a total of twelve teachers, together with the results of a questionnaire that the participating teachers filled in provided the data for this study. The participating teachers all worked in Swedish grundskolan(compulsory primary- and lower secondary school). The teachers’ opinions of Schoolsoft were identified by subjecting the data to a content analysis.    The results of this study show that the teachers who participated in the study used only a handful of the many available functions of SchoolSoft. They explained that whilst there are some useful functions of the software there exist a plethora of issues, primarily pertaining to its lacking ease of use. Using the Technology Acceptance model, the relationship between perceived ease of use and perceived usefulness can explain the teachers’ overwhelmingly negative opinion of SchoolSoft. Furthermore, it became apparent that only one of the twelve teachers had received any formal training in the usage of SchoolSoft, despite the fact that all teachers on Gotland are required to use it. This fact is likely associated with the teachers critique of the software’s ease of use. An analysis of the teachers’ usage of SchoolSoft through the Innovation-Decision Model shows that the teachers who participated in this study, being long term users of the learning platform and therefore having already progressed through the preceding stages of the model, were all in the conformation phase. The majority of whom indicating that they would neither like to increase their usage of SchoolSoft or continue using it to the same degree.    When questioned if the compulsory usage SchoolSoft affects their freedom to structure their teaching in the way they see fit (Swedish: friutrymme) the teachers responded that it does not. They plan their lessons however they want regardless. They did however indicate that as a result their transparency towards their students’ parents is limited because the teachers are not always able to publish their lesson plans on the learning platform.

BakgrundMånga gymnasieskolor i Sverige har infört eller är på väg att införa en lärplattform. Det finns dock sällan några riktlinjer till vad man ska använda lärplattformen. Läraren får friheten att använda plattformen till de ändamål som passar denna. Hur läraren ser på sitt uppdrag blir alltså väsentligt för hur lärplattformen används. Vi har därför valt att undersöka hur lärare ser på de nya möjligheter som lärplattformen ger.SyfteUndersökningen har haft som syfte att åskådliggöra hur lärarens yrkesidentitet utmanas av lärplattformen.• Hur ställer sig lärarna till lärplattformens obundenhet i tid och rum?• Hur ställer sig lärarna till att de inte längre är dominerande kunskapsförmedlare iskolan?MetodVi har genomfört kvalitativa intervjuer på två gymnasieskolor i Västra Sverige. Totalt har vi pratat med sex lärare i ca 45 minuter vardera. Det insamlade resultatet har vi analyserat utifrån Gunnar Bergs teori om skolans uppdrag och skolors uppgifter.ResultatVi har funnit att lärarna ser att vissa av deras yrkesuppdrag skulle påverkas av ett ökat användande av en lärplattform. Dessa tre uppdrag benämner vi som det ämnesförmedlande uppdraget, det socialiserande uppdraget och det kvalitetssäkrande och bedömande uppdraget.Vidare har vi funnit att lärarna inte vill använda lärplattformen för att ändra deras verksamhet utan enbart för att stödja de uppgifter de redan har.

<p>En enkätundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lärplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bättre förståelse, samt att ta reda vilka faktorer som är viktiga att tänka på när en gemensam lärplattform och webbaserat lärande implementeras. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer. Enkäten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel på en distanskurs. Enkätsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns goda möjligheter på skolorna för både distansutbildning och ett samarbete om en gemensam lärplattform. Det finns dock ingen enighet kring syftet och nyttan med ett samarbete. Resultatet visade även att skolorna uppfattar att det finns både fördelar och nackdelar ur organisationens, lärarens och studentens perspektiv. Flexibilitet, den sociala kontakten, delaktighet vid förändringar och en blandad kursform är några faktorer man måste tänka på.</p>

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform. / Today, many institutions use more than one learning management system, sometimes within the same department, education program or course. The purpose of the essay was therefore to create guidelines for what should be considered when selecting a learning management system to meet the organizations needs and best suit their circumstances. The survey was conducted by a qualitative data collection method in which we collected the requirements of five teachers at Linnaeus University through interviews. The result was a checklist that lists teachers’ demands. By critical reviews of the literature we can recommend to organizations what they should consider before implementation of a learning management system.

En enkätundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lärplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bättre förståelse, samt att ta reda vilka faktorer som är viktiga att tänka på när en gemensam lärplattform och webbaserat lärande implementeras. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer. Enkäten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel på en distanskurs. Enkätsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns goda möjligheter på skolorna för både distansutbildning och ett samarbete om en gemensam lärplattform. Det finns dock ingen enighet kring syftet och nyttan med ett samarbete. Resultatet visade även att skolorna uppfattar att det finns både fördelar och nackdelar ur organisationens, lärarens och studentens perspektiv. Flexibilitet, den sociala kontakten, delaktighet vid förändringar och en blandad kursform är några faktorer man måste tänka på.

Det är allt vanligare att personer använder sig av digitala lärplattformar för att lära sig nyafärdigheter. Lärplattformar gör det möjligt för personer att lära sig i sin egen takt och utan attbehöva infinna sig på en specifik plats vid specifika tillfällen, så länge denne har tillgång till endator och internetuppkoppling. Dessa digitala lärplattformar av typen Massive Open OnlineCourse eller MOOC har dock designats med ett linjärt upplägg i sin kursstruktur som inte tillåteranvändare att divergera från det utstakade spåret. Då det även rör sig om ett obegränsat antalanvändare som läser kurser i sin egen takt samtidigt så finns det heller inte möjlighet förinstruktörer att bidra med återkoppling eller hjälp när användare fastnar under kursens gång. Dettakan negativt påverka användarens motivation och leda till att kursen tar längre tid att läsa eller attanvändaren ger upp. Ett sätt att undvika detta är att lärplattformen och kurserna designas för attbidra till en känsla av inre motivation där man bryter den linjära strukturen genom att göraplattformen mer flexibel. Inre motivation handlar om att vara motiverad utifrån eget intresse, ochkan brytas ner till kategorierna autonomi, kompetens och gemenskap. Den här studien utfördesgenom en designorienterad forskningsansats där olika framtagna designelement sattes ihop i enprototyp för att se om de kunde bidra till en känsla av autonomi. Denna studie resulterade i olikadesignförslag för hur digitala lärplattformar kan designas för att bidra till en känsla av autonomi. / It’s becoming all the more common that people use digital learning platforms to learn new skills.Learning platforms makes it possible for people to learn at their own pace and without having tobe at a specific place at a specific time, as long as they have access to a computer and an internetconnection. These digital platforms called Massive Open Online Course or MOOC have beendesigned with a linear course structure that does not allow users to diverge from the establishedpath. Because there is an unlimited number of users taking courses at their own pace at the sametime it is impossible for instructors to provide feedback or help when users get stuck during thecourses. This can negatively affect the users motivation and result in increased time spent in thecourse or that the user gives up. One way to avoid this is to design the platform and the courses topromote intrinsic motivation by breaking the linear structure and make it more flexible. Intrinsicmotivation means that the person is motivated based on their interest, and can be broken down intothree categories: autonomy, competence and relatedness. This study was conducted using a designresearch approach where different design elements were assembled into a prototype to see if theycould contribute to a sense of autonomy. This study resulted in different proposed designguidelines for how digital learning platforms can be designed to promote autonomy.

Ingen hade nog förväntat sig att världen skulle drabbas av den Covid-19 pandemi som började spridas 2019, och som än idag hänger i juni 2021. En långdragen världsomfattande kris. Det är dock inte den enda typ av kris som kan uppstå, skogsbränder och skolskjutning är även exempel på kriser och något vi sett ske flera gånger tidigare. Kriser kräver övning och då skogsbränder och skolskjutning är något som varit återkommande är det viktigt att övning sker inför nästa eventuella kris. CriseIT-projektet är ett samarbete mellan Sverige och Norge, mer specifikt Värmland och Hedmark med syfte att ta fram verktyg och metoder för att utöka digital krisövning. Lärplattformen Canvas (Learning Management System LMS) har i en tidigare studie visats relevant som plattform för krisövning, då den uppfyllde önskad användarbarhet och gav rätt förutsättningar. En funktionalitet som CriseIT har efterfrågat är möjligheten till import av data, eftersom den saknas i dag.I en tidigare studie genomförde CriseIT en seminarieövning i Canvas, som då skrevs in manuellt via Canvas grafiska gränssnitt. Något som är tidskrävande och som önskas effektiviseras genom att i stället importera krisövningar till LMS:et. CriseIT’s mål är dock att kunna importera övningar oavsett LMS och de önskade därmed att även Moodle undersöktes för dess möjlighet att importera data. Två jämföranden genomfördes därmed i denna studie mellan lärplattformarna Canvas och Moodle av vad för funktionalitet respektive gränssnitt erbjuder, samt vilka möjligheter som finns för att importera data via Canvas REST API och Moodle Web Services API. Jämförelsen bygger på en komparativ metod och är baserad på åtta kriterier som kan tänkas ingå i en seminarieövning. Dessa kriterier testades via respektive lärplattforms gränssnitt, samt via verktyget Postman genom API-anrop bestående av testdata för att undersöka respektive API:s funktionalitet och möjlighet till dataimport. Ytterligare genomfördes ett tredje jämförande av vilka skillnader och/eller likheter som finns mellan Canvas LMS REST API och Moodle Web Services API.Resultatet av studien visade att Canvas via dess REST API kan importera alla önskade kriterier medan Moodle:s API Web Services i dagsläget inte innehåller funktionalitet för att importera några av kriterierna. Därmed genomfördes även en jämförelse av kriterierna via respektive lärplattforms grafiska gränssnitt för att studera om funktionaliteten fanns via gränssnittet. Resultatet av jämförelsen visade att både Canvas och Moodle via dess grafiska gränssnitt klarar av att genomföra alla åtta kriterier. Vidare visar resultatet av studien att Canvas REST API från ett tekniskt perspektiv är mer utvecklat än Moodle:s Web Services REST API.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning. En strukturerad och standardiserad intervju med utvalda skolledare som berörde skolledarnas eget användande av systemet, skolans datortäthet med mera. Statistik över de olika skolornas användande av systemet är den andra metoden. Statistiken hjälpte mig att se om det fanns några kopplingar mellan skolans användandegrad och skolledarens användandegrad. Den tredje metoden var halvstrukturerad intervju med två utvalda skolledare. En skolledare på en skola där införandet av Fronter har gått sämre och en skolledare på en skola där införandet har gått bättre. Sammantaget gav dessa tre metoder större reliabilitet och tyngd åt mitt svar på frågeställningarna. Arbetets slutsats är att, på de undersökta skolorna, spelar skolledarnas eget användande i kombination med deras engagemang och tydliga ledning, säkerligen tillsammans med många andra faktorer, större roll för ett lyckat införande än vad exempelvis datortätheten gör. Allt handlar inte om skolledaren. Men initialt sett kan hon eller han vara den som bildar en samarbetsgrupp, påbörjar framtagandet av handlingsplan, utser administratörer eller bara nämner möjligheten på en skolkonferens och att användandegraden på skolan sedan ökar som ringar på vattnet. En tid efter införandet kommer enligt min uppfattning det stora eldprovet – om lärare och elever ser en verklig nytta med att använda systemet. / The purpose of this extended essay has been to examine if any patterns are identified when it comes to how successfull the introduction of the VLE Fronter is in different schools in a Swedish municipality. Focus is on the principals’ own activity and usage of Fronter. I have come to the conclusion that the most successful schools are the schools where the principals themselves use the system and the way they lead and encourage their teachers.

Canvas is a LMS used by many colleges, universities, and K-12 schools. The primary purpose of Canvas is for the instructors to organize courses, create assignments, and enter students’ grades. Canvas LMS is a web application. The response time performance of the Canvas is essential for its users. Both instructors and students claim that they experience slow response times from this system. Given the vast numbers of users, the effect of delayed responses is multiplied by a very large number; hence, improving the performance of such a system has a large economic and social impact. Moreover, many other applications utilize a set of services that communicate to realize the overall web service; hence, the results could also positively impact other services. This thesis focuses on the Canvas when running in a Docker container environment and proposes solutions to tune the system to optimize the performance of Canvas. This thesis uses experiments on the following aspects of the Canvas: Canvas RESTful API, Canvas GUI, the underlying system of the Docker containers, Canvas webserver, VM configurations, etc. This thesis provides tuning and optimization suggestions that could benefit Canvas developers and Canvas administrators. / Canvas är en Lärplattform (eng. Learning Management System(LMS)) används av många högskolor, universitet och K-12-skolor. Canvas huvudsakliga syfte är att instruktörerna ska organisera kurser, skapa uppdrag och ange elevernas betyg. Canvas LMS är en webbapplikation. Svarstider prestanda för Canvas är avgörande för användarna. Både instruktörer och studenter hävdar att de upplever långsamma svarstider från detta system. Med tanke på det stora antalet användare multipliceras effekten av fördröjda svar med ett mycket stort antal; följaktligen har förbättring av prestanda för ett sådant system en stor ekonomisk och social inverkan. Dessutom använder många andra applikationer en uppsättning tjänster som kommunicerar för att förverkliga den övergripande webbtjänsten; därför kan resultaten också påverka andra tjänster positivt. Denna avhandling fokuserar på Canvas när den körs i en Docker-behållare miljö och föreslår lösningar för att justera systemet för att optimera prestandan för Canvas. Denna avhandling använder experiment på följande aspekter av Canvas: Canvas RESTful applikationsprogrammeringsgränssnitt (API), Canvas grafiskt användargränssnitt (GUI), det underliggande systemet för Docker-behållare, Canvas-webbserver, virtuella maskin (VM)-konfigurationer, osv. Denna avhandling ger prestanda justering och optimering förslagsom kan gynna Canvas-utvecklare och Canvas-administratörer.