I och med att det nu finns teknologi som kan ta oss bortom de gränser som våra biologiska förutsättningar sätter uppstod en nyfikenhet för mig kring digitala verktyg i matematikundervisningen. Denna studie riktar sig mot lärare och på användandet av lärplattor i matematikundervisningen. Metoden som användes i undersökningen var en kvalitativ forskningsinriktning med intervjuer av lärare arbetandes inom åldrarna f-3. Fem stycken lärare på fem olika skolor inom Sundsvalls kommun intervjuades. Studien kommer fram till att lärare ser positivt på användandet av lärplattor i matematikundervisningen. Resultatet visar att de intervjuade lärarna anser att det bland annat är viktigt att lärare använder sig av ett tydligt arbetssätt som innehar ett syfte så att elever förstår lärplattornas roll i klassrummet. Lärarna ser att det finns en rad olika för- och nackdelar med lärplattor i matematikundervisningen. Exempelvis menar lärarna att lärplattor bidrar till ett lustfyllt lärande där elever får färdighetsträning och begreppsförståelse. En annan positiv aspekt var att lärarna menade att eleverna får träna samarbetsförmågan när barnen kommunicerar med varandra kring aktiviteterna med lärplattan. Nackdelarna kunde enligt lärarna vara att nätet krånglar, att lärplattor används till fel saker av eleverna, samt att elever inte ser lärplattan som ett undervisningsverktyg utan som en spelkonsol. Vidare upptäcktes en skillnad huruvida i vilken omfattning lärplattor användes utav de intervjuade lärarna. Två av fem lärare använde lärplattan som ett kontinuerligt förekommande hjälpmedel i matematikundervisningen, medan de tre resterande lärarna använde lärplattan som ett komplement.

Inledning: Datorer och lärplattor är vanliga inslag i elevers vardag. Det är viktigt att de används i alla aspekter i elevers skolgång. Hur användandet ser ut varierar från ämne till ämne och skola till skola. Studien berör hur matematiklärarna använder datorer och/eller lärplattor i sin matematikundervisning. Den går även in på vilka fördelar och nackdelar som lärarna anser att teknikanvändandet för med sig.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka lärares användning av datorer och lärplattor i matematikundervisningen i skolår 4–6, samt deras uppfattning av dessa. Metod: Detta är en kvantitativ studie som är baserad på 14 enkäter som är besvarade av aktiva matematiklärare.  Resultat: Studien påvisar att matematiklärarna använder datorer och/eller lärplattor i sin matematikundervisning. Hur ofta tekniken används är olika från lärare till lärare. Deras åsikter om vilka fördelar respektive nackdelar som finns är för det mesta samstämmiga, även om de varierar. Några fördelar som nämns är att lärarna då får tillgång till ett mer mångsidigt material och att elever med svårigheter kan få bättre stöd. Nackdelar som kom upp var att det inte finns tillräckligt med datorer och/eller lärplattor, samt att det kan vara svårt att se om eleverna gör det som de skall göra.

Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lärplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lärare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hänsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vårt samhälle och präglar hur vi kommunicerar och söker information. Det väcker intressanta frågor att ställa sig. Hur påverkas förskoleklassens verksamhet och hur påverkas diskurserna kring barns skriftspråksutveckling? För oss var det således relevant att undersöka förskollärares syn på kopplingen mellan literacylärandet och lärplattor. Den svenskproducerade språkapplikationen Kul med Duffton har haft en central plats i studien.Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares föreställningar om hur skriftspråksundervisningen påverkas när språkapplikationer till lärplattor introduceras i undervisningen, samt vilka konsekvenser det får för barns skriftspråksutveckling.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där fem förskollärare som är verksamma inom skolmiljö har intervjuats genom en fokusgrupp. En specialpedagog som deltagit i utvecklingen av Kul med Duffton intervjuades genom en halvstrukturerad intervju. Våra intervjuer har dokumenterats med ljudupptagning och transkriberats. Olika teman som identifierades blev utgångspunkt för analys.Resultat: Vår studie har visat att förskollärarna i studien ser lärplattan som ett verktyg med möjligheter och potential inom skriftspråksundervisningen. Förskollärarna påpekade emellertid att det innebär flera utmaningar att etablera lärplattan i skriftspråksundervisningen. De uttryckte en önskan att applikationerna bör vara anpassningsbara för att fungera bra för individanpassad undervisning. Tillgången till endast en lärplatta utgör ett hinder för att verktyget ska kunna ta plats i deras skriftspråksundervisning. Andra utmaningar som lyftes är att lärplattan är för många fortfarande ett nytt verktyg och det skulle krävas planeringstid för att bekanta sig med det samt tid för att välja ut lämpliga applikationer. Förskollärarna lade stor vikt på gruppens betydelse och det sociala samspelet i deras skriftspråksundervisning. Därmed innebär lärplattor en viktig utmaning för dem att hitta fungerande gruppkonstellationer. Det poängterades även att alla barn inte intresserar sig för lärplattan eller för applikationer som är utformade som spel. Hur lärplattan och applikationerna introduceras i undervisningen blir således en viktig aspekt att ta hänsyn till.

Bakgrund: Studier har visat på att lärplattan är ett komplement som blivit alltmer vanligt i förskolemiljön för barns lärande. Men en viss osäkerhet finns bland många pedagoger huruvida lärplattan kan användas på ett pedagogiskt sätt och huruvida det är skadligt för barnens hälsa eller inte. Kompetensutveckling i användandet av lärplattan är något som efterfrågas av många pedagoger i olika studier som har gjorts. Studier har visat att det finns fördelar med att använda sig av lärplattor i bland annat språkutveckling i och med att det finns appar där barnen kan utveckla förmågor som läsning, skrivning, lyssnade och talande. Då teknologin utgör en stor del av samhället här och nu och säkerligen kommer utvecklas ytterligare framöver, är det viktigt att ge barn möjligheter till att använda teknologin på ett pedagogiskt och utvecklande sätt.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger, gällande barns språkutveckling använder sig av lärplattan. Vi kommer också undersöka pedagogernas förhållningssätt till att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: Vad anser pedagoger om lärplattan som ett pedagogiskt verktyg? Och Hur använder sig pedagoger av lärplattan för barns språkutveckling? Metod: Studien är genomförd med den kvalitativa undersökningsmetoden fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppsintervjuerna är genomförda på tre olika förskolor i två medelstora kommuner i Västra Götaland. Alla deltagarna arbetade som pedagoger på de olika förskolorna, förutom en person som nu arbetade som förskolechef men som tidigare arbetat som pedagog. Vi använde oss av tre olika artikeltitlar som stimulusmaterial för att få igång diskussioner mellan pedagogerna som deltog i studien. Resultat: Studien visade på flera olika sätt som pedagoger använder lärplattan för barns språkutveckling. I resultatet har det även framkommit att pedagogerna är positiva till införandet av lärplattan då den är en del av barnens och pedagogernas samtid. Pedagogerna såg lärplattan också som ett komplement till exempelvis dokumentation och inte bara som ett verktyg för språkutveckling. En viss rädsla har dock uttryckts bland pedagogerna gällande eventuell strålning som teknologin kan medföra och att användningen av lärplattan bidrar till mer stillasittande lek hos barnen.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är avgörande när det gäller implementering av IKT i förskolan samt hur arbetet med IKT kan integreras på ett kreativt sätt i den pedagogiska verksamheten. För att försöka ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat medie/IKT-pedagoger för att kunna ta del av deras tankar och erfarenheter. Resultatet visar att ledning och chefer som satsar på och prioriterar IKT är en viktig aspekt. Att tid avsätts för regelbundna reflektionstillfällen är av mycket stor betydelse för att kunna utveckla arbetet med IKT, ett arbete som måste förstås som en ständigt pågående process. Medutforskande pedagoger med ett nyfiket och öppet förhållningssätt är en avgörande faktor för att IKT ska integreras på ett kreativt sätt i förskolans verksamhet. Studien visar även på vikten av att barn ges möjlighet att utveckla digital kompetens för att kunna vara delaktiga i ett digitalt samhälle.

Med utgångspunkt i förskolans läroplan som numera förtydligar digitalisering och användning avdigitala verktyg har vi genom en onlinebaserad kvantitativ enkätstudie (n=242) undersökt vilka möjligheter och förutsättningar barn i svenska förskolor ges när det gäller användandet av lärplattor. Resultatet av studien visar att det finns en variation mellan förskolorna när det gäller exempelvis vilken utsträckning lärplattorna används i den dagliga verksamheten och vilka applikationer som används. Variationen verkar bero på yttre förutsättningar som tid, hur många lärplattor varje avdelningar har kontra antalet barn och tillgång till internet samt arbetslaget såsom vilka pedagogerna är, deras kompetens och vilken inställning och attityd de har till användandet av lärplattor i förskolan. Sammanfattningsvis visar studien att användningen av lärplattor i förskolan ären pågående process där pedagogernas intresse för lärplattan som digitalt verktyg och åsikt om hur denna ska användas i förskolans verksamhet varierar vilket ger barnen på olika förskolor olika möjligheter och förutsättningar när det gäller användning av lärplattan. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad digitaliseringen i förskolan innebär och hur den fungerar i praktiken. Vi vill försöka klargöra hur uppdraget om digitaliseringen i läroplanen ska bli relevanta för all personal i förskolan. Vilka tankar och farhågor har pedagogerna om digitalisering, personliga eller professionella, som utgör de förutsättningar arbetet med det digitala ska utgå ifrån. Genom ett multimodalt perspektiv tolkar vi pedagogernas arbete med digitalisering för att även med hjälp av det ge barnen en utökad inlärning. Vi har tagit del av detta arbete genom intervjuer och observationer. Resultatet i examensarbetet är att förskolornas pedagoger är villiga att använda sig av de digitala verktygen men att det saknas riktlinjer kring vad digitalisering egentligen är och hur användandet ska ske. Det gör att pedagogerna blir osäkra eftersom de vill att barnens utbildning på förskolan ska ske på ett säkert och utvecklande sätt. De som styr förskolan inom kommunerna och privata förskolor måste satsa mycket på att utbilda personalen. / The purpose of this essay is to increase the knowledge about digitalization in preschools and how it works in practice. We are trying to clarify how the digitization of the curriculum will be relevant for all preschool staff. What thoughts and fears do the educators have about the conditions that the digitalization is based on, either personal or professional?Through a multimodal perspective, we interpret how the educators' work with digitization to expand the children’s learning. We have through interviews and observations got an insight in the work with digitalization that is taken place in the preschools. The result of the essay is that the preschool educators are willing to use the digital tools that is available for them. They experience a lack of guidelines about how the digitization is to be used properly. This makes the educators insecure because they want the children's preschool education to be safe and developing. The school board and principals, in both the municipality and private preschools must invest in educating the staff.

Barn använder sig av digitala verktyg i allt tidigare ålder och digitala verktyghar fått större fokus i förskolans läroplan efter revideringen 2018, vilket medför högre krav på den digitala undervisningen i förskolan. Med föreliggande studie undersöks barns perspektiv på deras lärande i användningen av lärplattor i förskolan. Studien undersöker vilka möjligheter och begränsningar som barnen uppfattar vid användningen av lärplattor i förskolan. Studien baseras på barnsamtal med 18 stycken barn från två olika förskolor i olika kommuner. De utvalda förskolorna arbetar aktivt med digitala verktyg i sin undervisning på förskolorna. Analysmetoden som använts har utgått från Pramlings (1991) avhandling där resultaten tyder på olika sätt som barnen uppfattar att de kan lära sig. Resultatet visar att barnen kan uppfatta sitt lärande och ser både möjligheter och begränsningar med användning avlärplattor i förskolan. Slutsatser som dras är att barns perspektiv behöver synliggöras för att förskollärarna ska kunna skapa en mer anpassad digitalundervisning. Den anpassade digitala undervisningen utifrån barns perspektiv kan leda till fler möjligheter för barns lärandeprocesser

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar om fenomenet digital teknik och dess betydelse i förskolan. Detta görs genom att försöka ta reda på vilket sätt förskollärare beskriver att digital teknik används med barnen på deras respektive förskolor och hur de resonerar kring begreppet digital kompetens. Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer utifrån en fenomenografiskt inspirerad ansats, där vi urskilt förskollärarnas olika uppfattningar som presenteras i form av kategorier. Resultatet visar att den digitala tekniken är etablerad och har en betydelse i förskolan men att det finns en viss osäkerhet kring denbland förskollärarna samt ett behov att försvara användningen av den. Det framkom även en uppfattning om att digital teknik alltid måste ha ett lärandesyfte. Studiens slutsats är att digital teknik underlättade i verksamheten och i undervisningen men att det behövs en större förståelse för begreppet digital kompetens och vad detta kan innebära i förskolan.