Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil. För att kartlägga svensklärares lärstilar har lärstilsteorin The Dunn & Dunn Learning Style Model och teorins analysinstrument; stilenkäter använts. Av enkätens olika stildrag redovisades de fyra sinnesmodaliteterna; det visuella, det auditiva, det taktila och det kinestetiska och en redogörelse för visuella och auditiva lärstilars metodiska inslag, matchande taktil och kinestetisk lärstil gjordes. Resultatet i undersökningen visade att flest svensklärare har visuell lärstil och att många även har en auditiv lärstil och det är fler lärare som har taktil lärstil i jämförelse med kinestetisk. Då den vanligaste undervisningspedagogiken i skolan stimulerar auditivt och visuellt, och de flesta lärarna i underökningen har visuell och auditiv lärstil kan det innebära att många svensklärare i undersökningen undervisar så som de själva lär sig.

Studiens syfte var att belysa vuxenstuderandes upplevelser av att göra en lärstilsanalys samt beskriva dess betydelse för lärandet. Vår avsikt var också att fokusera på deras åsikter om den information de fått innan analysen och det uppföljande samtalet med läraren. Vi ville även belysa de vuxenstuderandes tankar kring användbarheten av att göra lärstilsanalyser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet, förlagt till en mindre ort i södra Sverige. Det framkom att de vuxenstuderandes upplevelser av att göra en lärstilsanalys i huvudsak var positiva, trots att flertalet inte hade förändrat sitt sätt att lära i någon större utsträckning. Resultatet av lärstilsanalysen beskrivs mer som en bekräftelse på det de redan visste om sig själva. De kunde nu emellertid mer tydligt sätta ord på sitt sätt att lära. Den introducerade informationen och det efterföljande samtalet ansågs vara en betydelsefull del i arbetet med lärstilar. De hade fått ökad medvetenhet om att det finns olika inlärningsstilar och att undervisningen i större utsträckning kunde varieras. En viss attitydförändring till skolan och lärandet kunde urskiljas. Inre motivation beskrevs som den viktigaste drivkraften för framgångsrika studier. Lärstilskonceptet hade sannolikt delvis bidragit till ökad motivation för eleverna. Det framkom även att eleverna i många fall upplevt att den lärstilsanpassade undervisningen har givit nya möjligheter att lyckas med sina studier. Varierande undervisning och inlärningssätt samt ökad valfrihet har kommit att bli positiva delar i elevernas studier. Den individanpassade undervisningen har bidragit till att skapa känsla av meningsfullhet. Ökat ansvartagande och trivsel är även faktorer som urskiljdes som positiva för lärandet, liksom upplevelse av en rättvisare skola med rättvisare bedömning. Själva lärstilsanalysen kan ändå möjligen ses ha störst nytta genom den dialog den skapar om lärandet. The purpose of the study was to elucidate adult students’ experiences of doing an analysis of learning styles and describe its meaning for learning. Our intention was even to focus on their opinion about the information they have received before making an analysis of learning styles and the following discussion with the teacher. We also wanted to elucidate the adult students’ expectations on applicability of doing this analysis. Qualitative interviews were carried out with seven adult students at the Health Care Programme. This took place at a smaller town in the South of Sweden. It came out that the adult students’ experiences of doing a learning style analysis was essentially positive even though the majority of the students did not change their manner of learning. The results of the learning style analysis more describe a confirmation of that which the students already were aware of. They are now able to distinctly describe their manner of learning. The initial information and the following discussion with the teacher were thought to play an important roll in working with learning styles. They have become aware of the fact that there are various learning styles and that teaching on the whole also varies. A certain ”change of attitude” can be seen. Interior motivation is thought to be the most important factor to achieve successful studies. The learning style concept has probably partly contributed to growing motivation for the students. It even showed that in many cases the learning style method of teaching gave the students new possibilities to enable them to be successful with their studies. Varied teaching and learning methods as well as more freedom of choice has become a positive part of the students’ studies. The individually designed teaching style has contributed in giving a feeling of meaningfulness. More individual responsibility and satisfaction are also distinguishing factors that are positive for learning as well as knowledge of equal fairness in both the school and assessment of the students study results. The analysis of learning styles can fulfil its purpose through the dialogue it creates about learning.

Denna studie har som syfte att se om specialidrottslärare vid svenska skidgymnasier uppfattar att de planerar sin undervisning utifrån elevens olika lärstilar. Data insamlades genom en kvalitativ semistrukturerad intervjuform, där fem lärare vid två skidgymnasium deltog. Lärarna blev intervjuade om hur de bedrev sin undervisning och om deras kunskaper inom olika lärstilar. Resultaten analyserades med stöd av en tematisk innehållsanalys. Resultaten visade att alla lärare hade en auditiv lärstil som dominerade undervisningen, och att lärarna inte planerade sin undervisning utifrån elevens olika sätt att lära. Undervisningen planerades utifrån ett sportsligt perspektiv och anpassningen till elevens lärstil skedde omedvetet eller i stunden. Detta kan vara ett resultat av utbildningsnivån på lärarna, då lärarna hade en hög tränarutbildning men bara två av dem hade en lärarutbildning innan de började arbeta på sina respektive skolor. En annan orsak kan vara att undervisningen i ämnet specialidrott är mycket inspirerad från idrottsrörelsen och lärarna är tryggare i att undervisa ut ifrån ett sportsligt perspektiv, samt att det saknas en egen idrottsdidaktik som skiljer sig från idrotten. Att alla lärare visar att de anpassar sin undervisning när de ser ett behov visar att lärarna har en motivation och en vilja att nå ut till alla sina elever. En högre kunskap om elevens sätt att lära bör ge lärarna flera verktyg till att planera sin undervisning utifrån elevernas olika lärstilar och på det sättet nå ut till flera elever. Detta kan gynna eleven båda utifrån skolans krav men också utifrån den egna idrottsprestationen.

Ljudboken har under de senaste åren haft en stark framväxt i samhället och blivit ett vanligt bokformat. Kurslitteratur i formatet är något begränsat, men det finns en önskan hos studenter att ha tillgång till kurslitteratur i ljudboksformat. Studiens syfte är därför att undersöka hur påverkas effektiviteten av studenters inlärning av läromedlen ljudbok och tryckt bok. Hög effektivitet definieras som att lära sig mycket på kort tid. Då människor har olika sätt de föredrar att lära sig på, så kallade lärstilar, undersöktes en koppling mellan detta samt studenternas vanor och effektiviteten. Tidigare forskning visar på olika resultat gällande huruvida läromedel i textformat och ljudformat påverkar inlärningens effektivitet, samt lärstilar och studenters vanors påverkan på inlärningen. En fallstudie utfördes på studenter från KTH där studenterna fick både läsa samt lyssna på kapitel ur en faktabok och sedan genomföra ett prov på båda kapitlen. Studenternas lärstilar samt deras läsoch lyssnarvanor undersöktes även. Studien visar att ingen signifikant skillnad i hur mycket man lär sig från en tryckt bok och en ljudbok finns. Däremot finns det en signifikant skillnad i tidsåtgången, där en tryckt bok är ett mer effektivt läromedel för inlärning än en ljudbok. Studiens resultat indikerade på att det fanns en korrelation mellan studenternas styrka i den auditiva lärstilen samt deras lyssnarvanor och hur väl de presterade på proven, men korrelationen visade sig vara statistiskt insignifikant. En tryckt bok visade sig alltså vara mer effektiv än en ljudbok då den gick fortare att läsa. Däremot kan ljudböcker beroende på situationen och personen, vara ett bra alternativ till tryckta böcke borde även göras tillgänglig som ljudböcker. / Audiobooks have in recent years had a strong growth in society and have become a common book format. Course literature in the format is somewhat limited, but there is a desire among students to have access to course literature as audiobooks. The aim of the study is therefore to investigate how the efficiency of learning for students differs between audio books and printed books. High efficiency is defined as being able to learn a lot in a short time. To understand how the efficiency of students’ learning is affected by their habits and their preference of learning, also known as their learning style, a correlation between these was explored. Previous research shows different results regarding whether course literature in text format and audio formats affect the efficiency of students’ learning, as well as if there is a correlation between learning styles and student habits. A case study was conducted on students from the Royal Institute of Technology where the students read and listened to chapters from a non-fiction book and then wrote a test on both chapters. The students’ learning styles and habits were also examined. The results show that there is no significant difference in how much students learn from a printed book and an audiobook. However, there was a significant difference in time, where a printed book is more effective for learning than an audiobook. The results of the study indicated that there was a correlation between the students' strength in the auditory learning style as well as their listening habits and how well they performed on the test, but the correlation proved to be statistically insignificant. A printed book proved to be more effective for learning than an audiobook, since it was less time consuming. Although, depending on the situation and the person, audiobooks may still be a good alternative format for course literature and the study concludes that course literature should also be made available as audiobooks.

<p>Syftet med denna studie var att få svar på hur lärare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville även ta reda på vilka för- och nackdelar lärare ser med individualisering i ämnena svenska och samhällskunskap. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av enkäter. För att få svar på våra frågor använde vi både kvalitativa och kvantitativa frågor i enkäten. Enkäterna besvarades av klasslärare i år 4-6 från 8 olika grundskolor. Resultatet har gett oss en inblick i hur lärare i mellanstadiet konkret arbetar med individualisering. Resultatet visar att lärarna ser många fördelar med ett individualiserat arbetssätt eftersom undervisningen blir varierande och den utgår från varje elevs behov. Lärarna ser även en del hinder som gör det svårt att arbeta med individualisering. Till exempel tar de upp bristen på resurser och storleken på undervisningsgrupperna. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna anser att det är betydelsefullt att individualisera undervisningen. Vidare visar studiens resultat att vision inte är samma sak som verklighet.</p>

Syftet med denna studie var att få svar på hur lärare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville även ta reda på vilka för- och nackdelar lärare ser med individualisering i ämnena svenska och samhällskunskap. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av enkäter. För att få svar på våra frågor använde vi både kvalitativa och kvantitativa frågor i enkäten. Enkäterna besvarades av klasslärare i år 4-6 från 8 olika grundskolor. Resultatet har gett oss en inblick i hur lärare i mellanstadiet konkret arbetar med individualisering. Resultatet visar att lärarna ser många fördelar med ett individualiserat arbetssätt eftersom undervisningen blir varierande och den utgår från varje elevs behov. Lärarna ser även en del hinder som gör det svårt att arbeta med individualisering. Till exempel tar de upp bristen på resurser och storleken på undervisningsgrupperna. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna anser att det är betydelsefullt att individualisera undervisningen. Vidare visar studiens resultat att vision inte är samma sak som verklighet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att synliggöra genom vilka lärstilar kursplanens mål förmedlas från styrdokument till elev samt hur detta påverkar elevens möjligheter att utveckla Lgr11’s kunskapsformer (förmågor). Studiens frågeställningar var: Vilka lärstilar använder sig läraren av då läraren synliggör kursplanens mål under lektionstid? Vilka av Lgr11’s kunskapsformer (förmågor) ges eleven möjlighet att utveckla inom ämnet idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats där strukturerade observationer utgjorde forskningsmetod. Observationerna ha gjorts i tre olika skolor under 45-50 minuter per observation. Samtliga skolor var belägna i Stockholms södra förorter. Sammanlagt byggde datainsamlingen på sex observerade lärare och 134 elever. Resultat Synliggörandet av kunskapsmålen skedde mest frekvent genom den auditiva lärstilen. Den begreppsliga förmågan gavs möjlighet att tränas vid flest antal tillfällen tätt följt av den metakognitiva förmågan. Slutsats De slutsatser som studien ledde till var att de observerade lärarna sällan utnyttjade möjligheten att kombinera flera lärstilar i samband med sin undervisning. En annan slutsats var att fler tillfällen fanns inom ämnet som skulle kunna brukas till att medvetandegöra eleverna om var de är på väg i förhållande till kursplanens mål och varför en viss typ av träning eller aktivitet skulle kunna ge eleven en knuff i rätt riktning mot kunskapsmålet. / Aim The aim of the study was to highlight how, through which learning styles, curriculum goals are mediated by regulatory documents to student and how this affects the student's ability to develop Lgr11’s forms of knowledge (skills). The study questions were: Which learning styles are the teacher practicing when the teacher reveals goals of the curriculum during class? Which of Lgr11’s forms of abilities gives the student opportunity to develop in physical education? Method The study had a qualitative approach where structured observations constituted research method. The observations have been made in three different schools during the time aspect of 45-50 minutes per observation. All schools where located in Stockholm's southern suburbs. The total data of research was collected by six observed teachers and 134 pupils. Results The most frequently shown learning style was auditory. The conceptual ability was given the opportunity to develop at the largest number of occasions, closely followed by the metacognitive ability. Conclusions The study led to the conclusions of that the observed teachers rarely used the opportunity to combine multiple learning styles in the context of their teaching. Another conclusion was that more opportunities were in substance that could be used to raise awareness among pupils about where they are going in relation to the goals of the curriculum and why a particular type of exercise or activity could give the pupils a nudge in the right direction towards the learning goal. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2013</p>

Naturkunskap A är ett kärnämne på gymnasiet och därför läser alla gymnasieelever ämnet. Vad tycker eleverna om ämnet och hur föredrar de att arbeta? Hur ser lärarna på ämnet och hur vill de arbeta? Genom en enkätundersökning, där vi gjort en enkät till lärare och en enkät till elever, undersöker vi hur Naturkunskap A ser ut på olika skolor, då det gäller undervisning och val av läromedel. Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om elevers olika sätt att lära. Vi vill även ta reda på i vilken utsträckning lärare använder andra läromedel än läroboken inom de olika ämnesområdena i Nk A. För att få reda på detta utgick vi från våra frågeställningar: • I vilken grad används andra läromedel än läroboken i Nk A? • Vilken attityd har elever till de olika ämnesområdena i Nk A? • Hur lär elever bäst, enligt elever, enligt lärare? • Diskuterar lärare målen i Nk A med eleverna? Vi bestämde oss för att åka till de skolor där enkäterna besvarades och därför ligger vår urvalsgrupp inom en tio mils radie från Jönköping. Detta gjorde att vi kunde vara på plats och svara på eventuella frågor som eleverna och lärarna kunde ha på enkäten. Skolorna vi valt har olika profiler, detta för att få en så stor variation som möjligt. Vi har även valt att besöka olika program även detta för att få ett ”säkrare” svar. Resultaten stämmer bra överrens med tidigare forskning, elever vill ha variation i sin undervisning och med sina läromedel. Lärarna strävar efter variation, socialt samspel och dialog i sin undervisning. Lärarna hävdar att de talar om målen med eleverna, eleverna upplever dock inte detta. Förutsättningarna för ett bra arbetssätt finns såväl hos eleverna som hos läraren, men det är inte alltid eleverna förstår vad läraren vill få fram i sin undervisning. Det är därför viktigt med attityden till ämnet hos eleverna.

Syftet med min studie har varit att belysa två olika lärstilsmodeller Dunn &amp; Dunns Learning Style Inventory (LSI) och Vermunts Inventory of Learning Styles (ILS) för att urskilja deras olikheter. Detta arbete är en forskningskonsumerande uppsats som är baserad på tidigare forskning inom ämnet lärstilar. Vetenskapliga artiklar, översiktsgranskningar, rapporter och böcker har bearbetats och analyserats och kategorier har utformats för att jämföra och analysera lärstilsmodellerna i relation till varandra. I resultatet presenteras båda lärstilsmodellernas karaktäriserande drag vilka är lärstilsförfattarnas definition av termen ”lärstil” samt den specifika lärstilens uppkomst. Sedan behandlas centrala begrepp och kategorier som används inom lärstilen samt lärstilens pedagogiska innebörd. Därefter presenteras mätinstrumentets namn samt själva utformningen av mätinstrumentsformuläret. Efter detta berörs den empiriska evidens som framförts av lärstilsförfattarna samt “extern” evidens av lärstilen om så existerar. Avslutningsvis redogörs de synpunkter som framförts på lärstilen. Studien visar att Dunn &amp; Dunns Learning Style Inventory (LSI) och Vermunts Inventory of Learning Styles (ILS) skiljer sig avsevärt åt. Författaren av denna uppsats förespråkar Vermunts Inventory of Learning Styles (ILS) och läsaren rekommenderas att först efter noga välinformerat övervägande välja den lärstilsmodell som visar på stark evidens och som överensstämmer med pedagogens egen syn på inlärning.

Syftet med studien är att undersöka varför det är så många distansstudenter som avbryter sina distansstudier i matematik. Distansutbildning (DU) är en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU är bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgängligheten står individanpassningen som garant för en god lärsituation. Faktorer som i hög grad påverkar DU och genomströmningen är studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs. Jag har i min undersökning samlat in data med hjälp av kvalitativa intervjuer och dessutom granskat distansupplägget som eleverna på den aktuella skolan haft. Urvalsgruppen består av fem stycken elever i olika åldersgrupper som redan klarat av halva kursen. Även analysen har skett med en kvalitativ ansats. I den aktuella studien kan man se att många av de riskfaktorer som tros ligga bakom många avhopp även föreligger här med det aktuella studieupplägget.