Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av högläsning i undervisning för att främja elevernas läsförmåga och hur detta syns i elevernas aktiviteter. Teorin som studien bygger på är det sociokulturella perspektivet med ursprung i Lev Vygotskijs teorier om lärande, utveckling och språk. I studien har fem lärare som arbetar i årskurserna F–3 blivit intervjuade med en semistrukturerad intervju. Lärarna har även blivit observerade under en av sina högläsningslektioner för att se hur de använder sig av högläsning för att utveckla elevernas läsförmåga. Resultatet visar att lärarna försöker använda sig av högläsning dagligen i sin undervisning då de anser att den ger väldigt mycket. Lärarna anser att högläsningen utvecklar elevernas ordförråd, läsförståelse, läslust och koncentrationsförmåga. Utifrån observationerna, tidigare forskning och lärarnas intervjuer visar resultatet även att lärarna använder sig av olika arbetssätt och metoder för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin läsförmåga. / The purpose of this study is to examine some teachers' view of the effect of read-alouds on the development of pupils' reading skills, as well as the opportunities the pupils get to develop their reading skills in teacher practices of reading aloud. The study is based on the sociocultural perspective originating in Lev Vygotsky theories on learning, development and language. In this study, five teachers working in preschool and grades 1–3 have been interviewed using qualitative interviews. Teachers have also been observed during one of their read-aloud lessons in order to see how they use reading aloud to develop pupils' reading skills. The results show that the teachers try to read aloud daily in their teaching because they find it has great advantages. The teachers believe that reading aloud develops pupils' vocabulary, reading comprehension, love of reading and concentration. Based on previous research, observation and teacher interviews, the results also show that teachers use approaches to and methods for giving their pupils opportunity to develop their reading skills.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om hur utvalda undervisande lärare i årskurs 1–3 uppfattar och använder sig av digitala verktyg i svenskämnet för att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga. För att uppfylla syftet har två metoder använts, kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att lärarnas inställning har betydelse för hur de digitala verktygen används. Lärarna använder dessa som ett komplement i språk-, läs- och skrivundervisningen. Resultatet visar även att hinder som hårdvarors kvalité, nätverksuppkoppling, utbildning och tillgången till en dator eller surfplatta per elev begränsar användandet av digitala verktyg trots att lärarna såg möjligheter med verktyget. Dessa möjligheter var bland annat möjligheten till individanpassning. Slutsatsen är att lärarna har en positiv inställning till att använda digitala verktyg mer i undervisningen, dock försvårar hindren i användandet.

I denna studie behandlas ämnet skönlitteratur i svenskundervisning. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 resonerar kring och använder sig av skönlitteratur i svenskundervisning för att främja elevers läsförmåga. Frågeställningarna är följande: Hur beskriver lärare syftet med skönlitteratur i svenskundervisningen relaterat till styrdokument? Hur ges elever enligt lärare möjlighet att utveckla sin läsförmåga i arbete med skönlitteratur i svenskundervisning? Och slutligen: Hur beskriver lärare sin användning av skönlitteratur i svenskundervisning sett till möjligheter och begränsningar? Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Materialet samlades in genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes. Analys av material gjordes genom kodning för att finna mönster i deltagarnas resonemang. Resultatet visar att lärare är trygga i sin användning av skönlitteratur relaterat till styrdokument och har främst två syften med skönlitteratur i svenskundervisning: att inspirera elever till att läsa samt att utveckla språklig förmåga. Lärare använder aktiviteterna högläsning, boksamtal och tystläsning för att utveckla elevers läsförmåga. Resultatet visar även att lärares inställning till och kunskaper om skönlitteratur både kan möjliggöra och, men även begränsa arbetet med skönlitteratur. / This study considers the topic of fiction in Swedish teaching. The aim of the study is to investigate how teachers in grade 4-6 reason about and use fiction in Swedish teaching to promote students' reading ability. This will be answered by following questions: How do teachers describe the purpose of fiction in Swedish teaching related to the National Curriculum? How are pupils, according to teachers, given the opportunity to develop their reading skills in their work with fiction in Swedish teaching? And finally: How do teachers describe their use of fiction in Swedish lessons as regards opportunities and limitations? The study is based on the sociocultural perspective. The data was collected through a qualitative method using semi structured interviews. Analysis of data was done by coding to find interesting patterns in the participants’ reasoning. The result shows that teachers are competent in their use of fiction related to the National Curriculum and mainly have two purposes when teaching fiction in the Swedish classroom: to inspire pupils to read and to develop their linguistic ability. Teachers use a variety of activities, such as reading aloud, book talk and quiet reading to develop pupils’ reading ability. The result also shows that teachers' attitude and knowledge of fiction enables but also can limits their work with fiction

The purpose of this thesis is to investigate whether the reading promotion project called “A book’s all sides”, together with the activities of the book-event, can stimulate young people’s reading. The research questions are: How do the project leaders plan and organize activities for the book-event? How do the young people respond to the activities at the book-event? Do the young people get interested in the book which is presented at the book-event? Which connections between Vygotskij’s theory and the activities can be found in the book-event? The theoretical approach is based on Lev Vygotskij’s socio-cultural theory. To answer my research questions I have implemented four qualitative interviews and two interviews with the adult activity leaders and observed a book-event in the classroom. The class interpreted a book through drama exercises at the book-event that I observed. The results of the examination showed that there were no differences in the young people’s responses to the activities regardless of whether they were interested in reading or not. Only one pupil, who otherwise wasn’t interested in reading, started to read the book. The project had, in other words, limited effect. Conclusions from the investigation were that a combination of different methods could encourage reading more. A book-event should be a recurrent occurrence where young people could be involved in the book selection and where they could plan and implement activities which are based on their experience and competence.

Litteraturstudien behandlar textuniversums roll i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Textuniversum skapar möjligheter att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett vilken nivå eleven befinner sig på (Tjernberg, 2013:50). För att få en översyn om i vilken utsträckning elever läser böcker användes frågeställningen: Hur ser elevers läsvanor ut i årkurs 4–6? Nästa fråga blev: På vilka sätt använder lärare sig av textuniversum för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga? Forskningen som presenteras i denna litteraturstudie visar att textuniversums multimodala texter också kan vara en gynnsam ingång för elever med läs- och skrivsvårigheter. Därför behandlar tredje frågeställningen: Hur kan textuniversum underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter?Tre olika textuniversum presenteras; J.K. Rowlings Harry Potter, Astrid Lindgrens Pippi Långstrump och Walt Disneys Kalle Anka. De är valda för att ge en tydlig bild av vad textuniversum är och för att påvisa variationen mellan olika textuniversum. I enlighet med skollagen (§9, 2010:800) ska alla barn i det svenska skolsystemet ha rätt till en likvärdig utbildning. Textuniversums didaktiska tillämpning i klassrummen kan nå alla elever oavsett kunskapsnivå. Lärare kan med fördel arbeta tematiskt med olika textuniversum, framförallt i svenskämnet men även ämnesöverskridande. Forskningen som analyserats i resultatdelen påvisar att arbete med multimodala texter och vidgat textbegrepp är gynnsamt för elevers läs- och skrivutveckling. Arbete med textuniversum där olika textuttryck används, exempelvis fanfictionskrivande eller bild och ljud, främjar elevers motivation till läsande samt får dem att bli bättre skribenter.

<p> </p><p>Cochleaimplantat (CI) är ett hörseltekniskt hjälpmedel som under de senaste 20 åren givit personer med grav hörselnedsättning/dövhet möjligheten att uppfatta ljud och utveckla talkommunikation. De språk- och talfärdigheter som personer med CI tillägnar sig uppvisar dock stora individuella variationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor efter ett års tid hos barn med CI. De förmågor som undersöktes var fonologiska färdigheter, kapaciteten i tre arbetsminneskomponenter, den mekaniska delen av läsning, läsförståelse samt receptivt lexikon. Åtta barn med CI i åldrarna 7;8-13;4 år deltog i studien. För att undersöka huruvida skillnaderna i resultaten mellan år 2007 och år 2008 var signifikanta hos barnen med CI användes beroende t-test. Resultaten visade att utvecklingstrenden för barnen med CI var tydligast inom sensorisk-perceptuell förmåga samt tillfällig fonologisk lagring, visuo-spatialt arbetsminne, komplext arbetsminne, tillfällig fonologisk lagring beträffande antal konsonanter korrekt samt den mekaniska delen av läsning. Slutsatserna i föreliggande studie är att en genomgående utvecklingstrend finns hos alla barn med CI och att barnen är en heterogen grupp beträffande utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. En nyanserad bild av varje individs förmågor krävs för att till exempel kunna planera undervisning och stödjande insatser. En rättvis bild av ett barns språkliga och kognitiva förmågor är endast möjlig om flera delförmågor inom varje språklig och kognitiv aspekt testas.</p><p> </p>

<p>While reading in deaf children has been the object of a number of studies, the reading abilitiesof children with mild and moderate hearing impairment and their relation to cognitiveprocessing have not received very much attention. Predictive factors of reading ability inhearing children are well known, with phonological and working memory abilities beingnecessary prerequisites for reading development. Existing studies suggest, however, thatcertain hearing-impaired children achieve a reading level comparable to that of hearingchildren in spite of impaired phonological abilities. In the present study, reading abilities anda range of cognitive processing abilities were measured in a group of hearing-impairedchildren and compared with hearing controls in equivalent school grades. Comparisons weremade at group and school-grade level, and the cognitive profile of hearing-impaired childrenat level with controls (those being within one standard deviation) was discussed. The resultssuggest that phonological abilities are important for the hearing-impaired children, but to alesser extent than for normally hearing children. The results also point towards workingmemoryabilities (particularly correct recall of phonemes in nonword repetition) as beingimportant for the possibility to compensate for impaired phonological abilities.</p> / <p>Emedan döva barns läsande har varit föremål för ett antal studier, har läsförmågan hos barnmed mild och måttlig hörselnedsättning och dennas relation till underliggande kognitiva förmågor inte fått mycket uppmärksamhet. Predicerande faktorer för läsförmågan hos hörande barn är väl kända och fonologisk förmåga och arbetsminneskapacitet utgör oumbärliga förutsättningar för läsutvecklingen. Befintliga studier antyder dock att vissa barn med mildoch måttlig hörselnedsättning uppnår en läsförmåga i nivå med hörande barns, trots nedsatt fonologisk förmåga. I föreliggande studie undersöktes läsförmågan och en rad kognitivaförmågor hos en grupp barn med mild och måttlig hörselnedsättning. Jämförelser gjordes medhörande kontroller på gruppnivå och per årskurs, och den kognitiva profilen hos de barn medhörselnedsättning som låg i nivå med kontrollerna (de som låg inom en standardavvikelse) diskuterades. Resultaten antyder att fonologiska förmågor var viktiga för läsning i sambandmed hörselnedsättning, men i mindre utsträckning än för normalhörande barn. Resultaten antyder också att arbetsminneskapacitet (framförallt korrekt fonemåtergivning vidnonordsrepetition) har betydelse för möjligheten att kompensera en nedsatt fonologiskförmåga.</p>

<p>Under 2007-2008 har en grupp äldre studerande, en seniorgrupp, vid en folkhögskola intervjuats, om sitt liv och om sina upplevelser av att lära sig läsa och hur det format deras liv. Att lära sig läsa är en kompetens, som bidrar mycket till byggandet av den egna identiteten och integriteten. Identiteten där kropp och själ konstituerar en hel människa.</p><p>Mänskliga möten består till stor del av överförandet, kommunicerandet, av olika typer av budskap. Verbal kommunikation uppstår genom samtal, genom brevväxling, läsning av böcker och tidningar. Förmågan att uppleva med ord är viktig av två skäl. För det första är språket viktigt för att vi ska kunna leva oss in i andra människors känsloliv. För det andra är språket och orden en förutsättning för vår förmåga att uppleva ett eget inre liv.</p><p>Intervjupersonerna har i samtal hjälpt varandra, genom att dela upplevelser från sin barndom och skolgång, att nå sitt eget inre. Levnadshistoria är inte i första hand en kronologi av erfarenheter utan en aggregering av de erfarenheter, känslor, uppfattningar och intuitiva processer, som skapat den person man är. Av sina samlade livserfarenheter utformas strategier för hur man förhåller sig till och reagerar på nya händelser och möten i livet.</p><p>Syftet med denna uppsats är att förmedla åtta seniorers livsberättelser i relation till de fyra sociokulturella perspektiven; kulturarv, situerat lärande, diskurstillägnan och lärande genom artefakter. Ett delsyfte är att undersöka hur fenomenet Läsförmåga skapas och bidrar till individens personliga utveckling. Särskilt intresse ägnas åt den uppfattning om läsförmågan, som man bär med sig genom livet, hur den förändras och utvecklas.</p><p>Sammanfattningsvis kan dessa seniorers utveckling av en livsvisdom beskrivas med nyckelorden; metakognition, närmaste utvecklingszonen, egen personlig utveckling, hög tillit till andra i miljön, utveckling av KASAM och förhöjd copingkapacitet samt tillgång till pedagogiska ledare med folkhögskolans unicitet i sin kompetensportfölj.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka hur lärare ser på sambandet mellan läsförmåga och matematiksvårigheter. Aktuella rapporter visar att elevers läsförmåga har försämrats samtidigt som matematiksvårigheterna har ökat. Viss forskning pekar på ett samband mellan dessa två ämnesområden. En halvstrukturerad intervjumetod med fenomenologisk ansats användes och totalt intervjuades fyra erfarna lärare. De intervjuade hade alla mångårig erfarenhet av elevers läs- skriv- och matematikinlärning i ett brett register från förskoleklass till högskolenivå. Resultatet visade att det finns många faktorer som samverkar när eleven får svårigheter. Det är viktigt att rikligt med tid och övning ges när elever ska befästa grundläggande kunskap. En automatiserad ordavkodning är en avgörande faktor för god läsförmåga, likväl som automatiserad taluppfattning krävs för en gynnsam utveckling i matematik. Elever som är lässvaga får ofta problem vid de benämnda talen. Det är viktigt att allt lärande tar avstamp utifrån elevens förutsättningar. En kartläggning av eleven bör genomföras så att anpassning kan ske i förhållande till elevens proximala nivå. Vidare påvisade resultatet att självbild och självförtroende påverkar elevens lärande i hög grad.</p>

While reading in deaf children has been the object of a number of studies, the reading abilitiesof children with mild and moderate hearing impairment and their relation to cognitiveprocessing have not received very much attention. Predictive factors of reading ability inhearing children are well known, with phonological and working memory abilities beingnecessary prerequisites for reading development. Existing studies suggest, however, thatcertain hearing-impaired children achieve a reading level comparable to that of hearingchildren in spite of impaired phonological abilities. In the present study, reading abilities anda range of cognitive processing abilities were measured in a group of hearing-impairedchildren and compared with hearing controls in equivalent school grades. Comparisons weremade at group and school-grade level, and the cognitive profile of hearing-impaired childrenat level with controls (those being within one standard deviation) was discussed. The resultssuggest that phonological abilities are important for the hearing-impaired children, but to alesser extent than for normally hearing children. The results also point towards workingmemoryabilities (particularly correct recall of phonemes in nonword repetition) as beingimportant for the possibility to compensate for impaired phonological abilities. / Emedan döva barns läsande har varit föremål för ett antal studier, har läsförmågan hos barnmed mild och måttlig hörselnedsättning och dennas relation till underliggande kognitiva förmågor inte fått mycket uppmärksamhet. Predicerande faktorer för läsförmågan hos hörande barn är väl kända och fonologisk förmåga och arbetsminneskapacitet utgör oumbärliga förutsättningar för läsutvecklingen. Befintliga studier antyder dock att vissa barn med mildoch måttlig hörselnedsättning uppnår en läsförmåga i nivå med hörande barns, trots nedsatt fonologisk förmåga. I föreliggande studie undersöktes läsförmågan och en rad kognitivaförmågor hos en grupp barn med mild och måttlig hörselnedsättning. Jämförelser gjordes medhörande kontroller på gruppnivå och per årskurs, och den kognitiva profilen hos de barn medhörselnedsättning som låg i nivå med kontrollerna (de som låg inom en standardavvikelse) diskuterades. Resultaten antyder att fonologiska förmågor var viktiga för läsning i sambandmed hörselnedsättning, men i mindre utsträckning än för normalhörande barn. Resultaten antyder också att arbetsminneskapacitet (framförallt korrekt fonemåtergivning vidnonordsrepetition) har betydelse för möjligheten att kompensera en nedsatt fonologiskförmåga.