Syftet med föreliggande studie är att undersöka några svensklärares uppfattningar om Chat GPTs påverkan på elevers textproduktion i svenskämnet. Materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio legitimerade svensklärare och har bearbetats enligt innehållsanalys. Resultatet visar att lärare anger att elever använder Chat GPT i varierande utsträckning, och att det finns skillnader mellan skolor och mellan klasser på samma skola. Det varierar också varför elever väljer att använda Chat GPT. Resultatet visar att lärarna har olika inställning till Chat GPT i svenskämnet men alla av de tillfrågade lärarna framhåller olika sätt hur verktyget kan användas både av lärare och elever. Konsekvenserna av elevers användande av Chat GPT är förändrade examinationsformer, och negativ påverkan på elevers läs- och skrivförmåga. Studiens slutsats är att det varierar i vilken utsträckning elever använder Chat GPT men utifrån studiens resultat kan man dra slutsatsen att det kan påverka elevers textproduktion negativt. Andra slutsatsen är att åtta av lärarna har kunskaper om Chat GPT men har däremot vaga kunskaper hur verktyget kan användas för att främja textproduktion.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur 21 verksamma svensklärare på gymnasiet ser på relationen mellan mängden skönlitterär läsning och utveckling av läsförmågan hos gymnasielever. Mot bakgrund av larm om att unga läser allt mindre samtidigt som läs- och kunskapsresultat i svensk skola sjunker har verksamma svensklärare tillfrågats för att nå syftet. Empirin har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning och fördjupande enskilda intervjuer med sex svensklärare. Materialet har bearbetats och analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att lärarna använder läsmängd som ett medel för att utveckla elevernas läsförmåga. Vidare visar resultatet att lärarna upplever att läsmängden gällande skönlitteratur har stor betydelse för elevernas läsförmåga och deras vidare lärande. Resultatet ställs i relation till tidigare forskning och kopplas till det sociokulturella perspektivet som utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet diskuteras därefter utifrån hur lärarna upplever att förutsättningarna för läsning ser ut idag och relateras till aspekter som läsförmåga, tid, styrdokument och fritidsläsning. Slutsatserna vi drar är att läsning och lärande går hand i hand, samt att svenskundervisningen snarare bör tvinga eleverna att läsa än att vädja till deras läslust.

Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt i svenskdidaktisk forskning undersöka vilken betydelse skönlitterär läsning har för gymnasieelevers läsförmåga och i förlängningen deras lärande genom läsning. Mot bakgrund av larm om att unga läser allt mindre samtidigt som läs- och kunskapsresultat i svensk skola sjunker valdes litteratur för att nå syftet. Resultatet visar att läsning av skönlitteratur har en positiv påverkan på läsförmågan och att arbeta med läsförmåga och läsutveckling gynnar lärandet. En viktig faktor för att utveckla läsförmåga och gynna lärandet är läsmängden. Samtidigt visar också resultatet att det behövs en vidgad förståelse av begreppet läsning idag i den svenska skolan då eleverna besitter kompetenser inom andra medier och annat berättande än just skönlitteratur. Resultatet diskuteras utifrån resultaten om läsmängd och skolans förutsättningar till läsning, om litteraturens status och slutligen görs en kreativ och kritisk läsning av styrdokumenten. Slutsatsen vi drar är att läsningens, och mer specifikt skönlitteraturens, plats i undervisningen är befogad och motiverad utifrån ett lärandeperspektiv. Studien visar att det kan vara fördelaktigt att låta läsningen ta mer plats än idag.

Tina Hedendahl och Pernilla Unelind (2016). Digital läsning. En studie om de nya litteraciteternas roll i skolan (Digital literacy. A study on the role of new literacies in school). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Ett av skolans övergripande kunskapsmål är att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 2011). För att kunna använda modern teknik som ett verktyg i dessa syften måste man kunna läsa digitalt. Digital läsning tar en allt större plats i skolan men trots detta har vi i vår yrkesroll hittills inte sett någon explicit undervisning i digital läsning och inte mött någon forskning kring detta. Vi är intresserade av att undersöka hur lärare och elever uppfattar arbetet med digital läsning och ta del av forskning i detta ämne.Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med detta examensarbete är dels att belysa de förmågor som är specifika för digital läsning, dels att undersöka elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av digital läsning för att hitta utvecklingsmöjligheter. Våra preciserade frågeställningar är:-Vilka förmågor är specifika för digital läsning?-Vad uttrycker lärare och elever gällande sina upplevelser och erfarenheter av digital läsning?-Vilka utvecklingsmöjligheter ser lärare och elever gällande digital läsning?Teoretisk ram Detta examensarbete grundar sig på tre olika teorier. Det sociokulturella perspektivet för lärande, enligt Säljö (2000), som belyser människan som en del av ett socialt sammanhang där individen och gruppen påverkar varandra. De andra två teorierna är specifika för multimodala texter: New Literacies – A Dual Level Theory, enligt Leu, Kinzer, Coiro, Castek och Henry (2013) och The Cognitive Theory of Multimodal Learning, enligt Mayer och Moreno (2003, återgiven av Rasmusson, 2014). Metod Arbetet är en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk ansats. Materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med elever och lärare. Gruppintervjuerna transkriberades i sin helhet och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultat och analys Eleverna i vår fallstudie använder digitala verktyg och internet i hög grad, de rör sig i och mellan olika digitala texttyper och både konsumerar och producerar material. Eleverna har en mer positiv attityd till digitala verktyg än lärarna. Den elevgrupp som har mest positiv attityd är elever med läs- och skrivsvårigheter. Digitala verktyg är viktiga för eleverna dels för att bygga relationer och kommunicera med andra och dels för att förstå och skaffa information. Vissa elever och lärare anser att det är svårare att läsa digitala texter och lyfter främst skillnader gällande textstruktur mellan tryckta och digitala texter. Eleverna visar att de är medvetna om att de digitala texterna är mer krävande gällande kritiskt tänkande. Lärarna anser att eleverna behöver utveckla ett mer nyanserat kritiskt tänkande och att de behöver mer undervisning inom detta. I både elevernas och lärarnas diskussioner framkommer att lärarna inte är experter på de nya litteraciteterna men att det finns ett stort kollektivt kunnande i klasserna. Läraren får därmed en ny roll att organisera undervisningen för att ta tillvara det kollektiva kunnandet så att varje elev får utmaning inom sin närmaste utvecklingszon. KunskapsbidragMed denna studie lyfter vi fram de nya digitala litteraciteternas roll i skolan och visar på vikten av att vara medveten om de specifika förmågor som krävs för digital läsning. Vi lyfter även hur man kan möjliggöra god digital läsutveckling. Specialpedagogiska implikationerSamuelsson (2014) och Skolverket (2016c) menar att det finns en digital ojämlikhet i samhället och att skolan gör för lite för att kompensera för detta, vilket även lärarna i vår fallstudie anser. De digitala verktygen är enbart värdefulla för eleverna om de kan behärska dem. Det är en viktig specialpedagogisk uppgift att bidra till att alla elever får undervisning i de förmågor som är specifika för digital läsning. Vi har i vår fallstudie sett att digitala verktyg är en viktig artefakt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Specialläraren har en viktig roll att lära eleverna och lärarna hur kompensatoriska verktyg hanteras. Vi ser att det är en viktig specialpedagogisk implikation att vara delaktig i lärarens nya roll genom att leda skolans systematiska kvalitetsarbete utifrån de behov och möjligheter som lärare och elever lyfter i vår fallstudie. Dessa behov är främst fortbildning, ökad undervisning och nya arbetssätt.

Syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur elevernas läsförmåga utvecklas om de går i åldersblandad eller i åldershomogen klass.n annan del av syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur pojkar och flickor utvecklar sin läsförmåga i de båda olika klasstyperna.För att göra undersökningen har olika lästest använts. Genom att jämföra resultat i årskurs tre med resultat från inskolningsprov i årskurs ett har jag försökt att få ett mätbart värde på elevernas läsutveckling. Resultaten har i lämpliga fall bearbetats statistiskt och arbetet är kvantitativt till sin karaktär. Resultaten pekar på att det är större skillnad på pojkars och flickors läsförmåga och på deras läsytveckling än vad det är på elever från olika typer av klasser. Det förligger dock en liten skillnad mellan de olika klasstyperna, de åldersblandade eleverna är något bätre. Denna skillnad är inte statistiskt signifikant men blir det vid en jämförelse mellan åldersblandade flickor och åldershomogena pojkar.I de åldersblandade klasserna finns fler elever med "extremvärde" än i de åldershomogena klasserna.. Särskilt utmärkande är att 25 procent av de åldersblandade pojkarna hamnar i gruppen som kan betraktas ha lässvårigheter. / Reading development in multigrade and singlegrade classes

Skolverket har på uppdrag av regeringen gett ut fortbildningsmaterialet Läslyftet i syfte att öka svenska elevers läsförmåga. Läslyftet består av olika moduler som innefattar åtta olika delar vilka bland annat består av en artikel skriven av forskare inom läs- och skrivfältet samt förslag på undervisningsaktiviteter för klassrum. För att satsningar som Läslyftet ska bli lyckade krävs en samverkan mellan teori och praktik, vilken visat sig vara problematisk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Läslyftets del ”Förhållningssätt och strategier för att förstå” fungerar som kompetensutvecklande material på en skola som inte tillhandahåller statsbidrag. För att uppfylla syftet har följande forskningsfrågor formulerats: på vilket sätt ger Läslyftets material och upplägg skolans lärare förutsättningar för att förstå och implementera forskningen i undervisningen och hur kan materialet förbättras? Vilka ytterligare faktorer påverkar hur skolans lärare förstår den forskning som presenteras i materialet? I litteraturgenomgången presenteras teorier kring pedagogisk förändring, problematiken kring den samt hur den bör utformas för bästa resultat. Vi presenterar också forskning som visar på skillnaden mellan teori och praktik inom svenskämnet gällande litteraturdidaktik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi utfört fyra observationer i samband med arbete kring den aktuella delen av Läslyftet på en skola i södra Sverige. Materialet har transkriberats och kategoriserats enligt två teman; de förutsättningar Läslyftets upplägg och material ger lärarna samt vilka andra faktorer som påverkar lärarna i deras förståelse och implementering av materialet. Analysen har integrerats med empirin som presenteras i kronologisk ordning. En av slutsatserna för examensarbetet är att lärarna genom den pedagogiska diskussionen får förutsättningar att skapa förståelse för den forskningsbaserade artikel som tillhör Läslyftet men att innehållet ger för stort tolkningsutrymme för att säkerställa att målet nås. En annan slutsats är att lärarna i liten utsträckning använder de undervisningsförslag och praktiska exempel som föreslagits i artikeln och att någon tydlig progression inte syns. Ytterligare en slutsats är att lärarnas förutsättningar för att förstå materialet kan förbättras avsevärt. Vi presenterar avslutningsvis konsekvenser för vår framtida yrkesutövning, vi för en kritisk reflektion kring undersökningen samt ger förslag på vidare forskning.

Den senaste PISA-mätningen uppvisade de lägsta siffrorna sedan mätningens start år 2000 när det kommer till läsförståelse. Läsmotivation är en viktig del i att få barn och ungdomar att läsa litteratur och således utveckla läsförmågan, läsförståelse innefattat, och är därmed relevant inom svenskdidaktik. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur en grupp svensklärare beskriver hur de i undervisningen arbetar med att främja elevers läsmotivation. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med 11 lärare i årskurs 7–9. Resultatet visar att lärarna upplever att såväl läsmotivation som läsförståelse idag är bristande och många av lärarna beskriver också hur de anpassar sin undervisning utifrån det. De mest framträdande metoderna i undervisningen, utifrån lärarnas beskrivningar, är att arbeta gemensamt med litteraturen, både när det kommer till läsningen i sig och uppgifterna kopplade till den. Litteraturen i sig och dess innehåll är även av vikt där lärarna bland annat framhåller att det är viktigt att hitta litteratur som intresserar och relaterar till eleverna, samt litteratur av rätt svårighetsgrad. Det resultat denna studie pekar på är relativt överensstämmande med den tidigare forskningen som lyfter såväl gemensam läsning och vikten av att använda litteratur som passar eleverna. Många av undervisningsmetoderna lärarna nämner kan relateras till den motivationsteori som används i denna studie, Self-Determination Theory, som framhåller att det för motivationen är viktigt att elever får känna att de lyckas och därmed känna kompetens, samt att elever motiveras av att känna samhörighet.

Mot bakgrund av att ungdomars läsvanor har förändrats vad gäller skönlitterär läsning är detta examensarbetes syfte att undersöka vilka läsfrämjande metoder lärare använder i sin undervisning i syfte att väcka läslust samt deras upplevelser kring hur deras arbete stimulerar elevers läsmotivation. Syftet är också att undersöka vilka upplevelser läraren har av andra faktorer som kan komma att påverka elevers läsmotivation. För att få en djupare förståelse för svensklärares subjektiva upplevelser och erfarenheter grundar sig denna studie i en fenomenografisk ansats. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Det empiriska materialet transkriberades och tematiserades för att sedan analyseras med hjälp av sociokulturell teori, yttre- och inre motivationsteorier, Langers föreställningsvärldar samt Rosenblatt estetisk läsning. Resultatet visar hur lärare använder olika metoder för att främja läsning i svenskundervisning vilka inkluderar: val av texter, öppna diskussioner, högläsning och användning av stödstrukturer. Resultatet visar också på att lärare spelar en viktig roll som förebilder och att deras entusiasm kan väcka intresse och inre motivation hos eleverna. Att hitta läsning som eleverna kan relatera till och att väcka olika känslor och upplevelser betonas för att främja läsmotivationen. Avslutningsvis dras slutsatser och diskuteras i förhållande till tidigare forskning och förslag till vidare forskning presenteras.

This qualitative study was conducted to investigate pupils’ perceptions of silent reading in the classroom and how silent reading contributes to their reading comprehension. This has resulted in the following questions: “how do pupils perceive silent reading in the classroom?” and ”how do pupils believe that silent reading affects their reading comprehension?”. They study is based on interviews to gain a deeper understanding of pupils’ perspectives on silent reading and how silent reading affects reading ability. The target group for the study was pupils in grade three. Initially, a description is presented of what silent reading means and how it can be organized in different ways in school activities. Data collection was then carried out in accordance with a qualitative method where an interview guide was created. Furthermore, the data was analyzed using a model for a thematic analysis, where relevant themes were developed that later formed the basis for the analysis. The analysis was categorized based on concepts linked to the sociocultural perspective.  The results of the study show that pupils generally have a positive perception of silent reading in the classroom. They also agree that silent reading contributes to a calm and relaxing environment. The pupils feel that they get enough time to read silently but that they still wish for more. It appears that the pupils do not have much knowledge about reading comprehension strategies and how to handle difficulties that arise during silent reading. The results also show that there is a lack of support from teachers and that there are no book talks linked to silent reading, which can have a significant role in the student’s reading development. All pupils describe that they experience a clear development in their reading, which they believe has been influenced by the silent reading in the classroom. Finally, the results show that teachers need to organize silent reading in a way that enables support for all pupils to benefit. Enabling support means that the teacher is available and has an active role in clarifying ambiguities during the reading process – for those pupils who need it. This may involve the teacher explaining difficult words to pupils. In addition, the teacher needs to organize the silent reading in a way that gives all pupils equal time because most of the pupils wished for more time. / Denna kvalitativa studie gjordes i syfte att undersöka elevers uppfattningar om tyst läsning i klassrummet, samt hur tyst läsning bidrar till deras läsförståelse. Detta har mynnat ut i följande frågeställningar: ”hur uppfattar elever tyst läsning i klassrummet?” och ”hur anser elever att tyst läsning påverkar läsförståelsen?”. Studien har tagit utgångspunkt i intervjuer för att få en djupare förståelse för elevers perspektiv på tyst läsning och hur den tysta läsningen påverkar läsförmågan. Målgruppen för undersökningen har varit elever i årskurs tre. Inledningsvis presenteras en beskrivning av vad tyst läsning innebär och hur den på olika sätt kan organiseras i skolverksamheten. Datainsamlingen har därefter skett i enlighet med en kvalitativ metod där en intervjuguide har skapats. Vidare analyserades datan med hjälp av en modell för en tematisk analys, där relevanta teman har tagits fram som senare utgjort grunden för analysen. Analysen kategoriserades utifrån begrepp kopplade till det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att elever generellt har en positiv uppfattning av den tysta läsningen i klassrummet. De är även eniga om att tyst läsning bidrar till en lugn och avslappnande miljö. Eleverna upplever att de får tillräckligt med tid till att läsa tyst men att de trots det önskar att läsa mer. Det framkommer att eleverna inte har mycket kunskap kring läsförståelsestrategier och hur de ska hantera svårigheter som uppkommer vid den tysta läsningen. Resultatet visar även på att det finns en avsaknad i stöd från lärares sida samt att det inte genomförs boksamtal kopplade till den tysta läsningen vilket kan ha en betydande roll för elevernas läsutveckling. Samtliga elever beskriver att de upplever en tydlig utveckling i sin läsning, vilket de anser ha påverkats av den tysta läsningen i klassrummet. Avslutningsvis synliggör resultatet att lärare behöver organisera den tysta läsningen på ett sätt som möjliggör stöttning för att samtliga elever ska gynnas. Att möjliggöra stöttning innebär att läraren är tillgänglig och har en aktiv roll i att tydliggöra oklarheter under läsningens gång – för de elever som har ett behov av det. Detta kan innebära att läraren förklarar svåra ord för eleverna. Dessutom behöver läraren organisera den tysta läsningen på ett sätt som gör att alla elever får lika mycket tid till läsningen eftersom majoriteten av eleverna önskade mer tid.

Detta är en kunskapsöversikt över vad i hemmiljön som påverkar läsförmågan hos elever i årskurs F-3. Efter att ha sökt systematiskt i databaserna ERIC, Google Scholar, EBSCO och LIBSEARCH har vi valt tio artiklar med såväl nationell som internationell forskning. Samtliga artiklar är peer reviewed. I vårt urval har vi använt oss av Openai chatGPT för att systematiskt sortera artiklarnas innehåll. Vi identifierade tre teman som var genomgående i samtliga artiklar. Vår slutsats är att de faktorer som påverkar elevers läsförmåga är hemmiljöns kontext i form av socioekonomisk status och dess kulturella kapital, vilket påverkar de literacyaktiviter som erbjuds i hemmet samt det värde aktiviteterna ges. Det är den informella läsförmågan som tydligast påverkas av förutsättningarna i hemmet. Skolan tycks ha svårare att kompensera för de informella delarna av elevernas läsförmåga. I de mer formella aspekterna av läsförmåga som till exempel avkodning verkar skolan dock kunna kompensera för elevernas olika förutsättningar.