Under vår utbildning till lärare i tidiga åldrar har vi fått kunskap om läsningens betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling. I anslutning till vår verksamhetsförlagda utbildning har vi erfarit att individuell läsning och högläsning är ett vanligt inslag i undervisningen. Vi har sett att lärare oftast har som syfte och mål att generera kunskap när det gäller elevers individuella läsning och högläsning. Vår nyfikenhet på hur elevers läsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolår uppkom då vi stött på flera studier som behandlar området ur ett lärarperspektiv. Vi fann det dock mer intressant att se ur ett elevperspektiv eftersom man behöver gå till primärkällan, eleven, för att kunna utveckla och utforma undervisningen på ett stimulerande sätt för eleven. Tidigare forskning har bland annat kommit fram till att det är betydelsefullt att elever får läsa individuellt dagligen om sådant som intresserar dem. Även högläsningen är en viktig del i undervisningen, både för äldre och yngre elever. Med utgångspunkt i detta är vårt syfte formulerat; Syftet med vår studie är att undersöka elevers läsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolår.   Vi har använt oss av en kvantitativ enkätstudie som lade grunden till utformningen av den efterföljande kvalitativa studien där intervju användes som metod. Vår avsikt var att jämföra elevers läsvanor och upplevelser av litteratur utifrån variablerna kön, ålder och läsförmåga. Av resultatet framkom att elever har en positiv inställning till läsning och de vill gärna läsa mer. Studien visar också att högläsning är ett vanligt förekommande i både årskurs 2 och årskurs 5 trots att litteratur visar att högläsning avtar med stigande ålder. Innan vi genomförde vår studie hade vi en föreställning om att individuell läsning (bänkboksläsning) ofta används som tidsutfyllnad. Detta styrks delvis i vår studie då respondenterna i årskurs 5 uppger att de ofta får läsa när de får en stund över. Andra slutsatser som framkom i vår studie är att eleverna läser individuellt flera gånger i veckan men uppföljning av denna läsning är sällsynt. Både i årskurs 2 och årskurs 5 läser läraren högt för eleverna flera gånger i veckan men det är dock vanligare att eleverna i årskurs 5 läser högt för varandra i jämförelse med årskurs 2. I diskussionen lyfter vi bland annat att läraren har en betydande roll för elevers läsvanor då han eller hon är deras läsande förebild i klassrummet. / During our education to become teachers in the early ages we have gained knowledge about the importance of reading for the language development and also for the read - and typing development. In connection to our practical education with children we have seen that individual reading and reading aloud is commonly anticipated when teaching. Most often teachers have a purpose with reading, which is for the pupils to generate knowledge. Our curiosity about children’s reading habits and literature experiences in early ages developed after having encountered several studies about the subject from a teacher’s point of view. Although we found it more interesting to look at it from the pupil’s perspective, since one has to go to the primary source, the pupil, to be able to develop and create the tutoring in a stimulating way. Past research in the area shows among others that it is important for pupils to read individually each day about things that are at interest to them. Reading aloud is an essential part of the tutoring as well, both for younger and older pupils. With these facts in mind, we could form an objective of this study; To research the reading habits and literature experiences of pupils in the early ages at school.   We have used a quantitative questionnaire study that laid the foundation for the design of the subsequent qualitative study where interview was used as a method. Our intention was to compare students' reading habits and experiences of literature based on the variables gender, age and literacy. The results show that students have a positive attitude to reading and they would like to learn more. The study also shows that reading aloud is a common practice in both years 2 and 5 although the literature shows that reading aloud subsides with age. Before we implemented our study, we had an idea of the individual reading (bench book reading) often is used as time filler, and a part of our study confirms this thought since the respondents in year 5 said that they often read when they get a moment over. Some other conclusions that were made from our study are that the pupils do read several times per week, but this reading is rarely followed up.  Both in classes 2 and 5 the teacher reads aloud to the pupils numerous times per week, although it is more common that the pupils in class 5 read aloud to each others compared to the ones in class 2. In the discussion of this study we, among other things, emphasize the role of the teacher when it comes to the reading habits of the pupils, as he or she is their role model of reading in the classroom.

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till läsförmåga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien är kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkäter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmågor och färdigheter hos individen själv, exempelvis bristande kommunikativ förmåga eller svag självkänsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lärande. Framför allt visar materialet att lärarens relation till barnet/eleven och föräldrarna har stor betydelse för utgången av beteendet. Denna studie bidrar bland annat till forskningen på så sätt att slutsatser dras att det bland informanterna finns en osäkerhet i bemötandet och hanterandet av framför allt barn och unga med internaliserande beteende samt att förskolan/skolan har behov av dels mer kunskap om beteendeproblem, dels bättre tid och forum för reflektionsarbete och relationsskapande. Insatser bör vidare sättas in tidigt och gärna fokusera på att lära barnen läsa. Sammantaget finns det på flera punkter en överensstämmelse mellan denna studies resultat och med den empiriska forskning som tidigare gjorts i ämnet beteendeproblem hos barn och unga.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmågan hos sex elever i lässvårigheter. Studien är en multipel fallstudie och den avser att belysa elevernas aktuella läsförmåga, vad lässvårigheterna beror på samt vilka åtgärder som vidtagits. Studiens metod och material innefattar intervjuer av elev, vårdnadshavare samt pedagoger. Därtill har tidigare screening- och individualtestresultat samlats in samt ytterligare tester genomförts för att åskådliggöra elevernas aktuella lässtatus. Samtliga elever har även genomfört individualtestet Fonologia för att kartlägga elevernas fonologiska färdigheter. Resultatet visar att alla eleverna har mer eller mindre svårigheter inom det fonologiska området. Flertalet har därtill avkodningssvårigheter och en elev påvisar främst svårigheter gällande läsförståelse. Samtliga elevers vårdnadshavare informerar om att någon i familjen har eller har haft svårigheter med att läsa och skriva. De sex eleverna har vidare fått olika slags åtgärder för att stärka och stödja sin läsutveckling, bland annat logopedstöd, individuell undervisning, anpassningar i lärmiljön samt tillgång till lärplatta eller dator.

Sedan 1 juli 2019 har ett tillägg i skollagen tillkommit om en garanti för tidiga stödinsatser för att garantera att eleverna når upp till kunskapskraven i årskurs 3. Syftet med denna studie är att öka vår förståelse av hur speciallärare och specialpedagoger strukturerar sin tidiga läsundervisning med anledning av den nya skollagen, som garanterar tidiga stödinsatser innan årskurs 3 är slut. Studien är byggd på en kvalitativ, fenomenografisk forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor. Tolv speciallärare/ specialpedagoger intervjuades. Det framkom i resultatet att tillägget i skollagen har blivit implementerat på de skolor som våra informanter arbetar på. Resultatet av intervjuerna har gett studien en inblick i informanternas arbetssituation. Informanterna beskriver sina framgångsfaktorer, utmaningar, kartläggningsrutiner, metoder och materialval vid läsinlärning. För en framgångsrik läsinlärning framhåller studien vikten av att specialundervisningen är intensiv och strukturerad. En- till- en undervisning ses som en framgångsfaktor vid träning av avkodning där den fonologiska medvetenheten och bokstavskunskap ingår. Goda relationer, både med berörda pedagoger och vårdnadshavare, framkom också som en viktig framgångsfaktor.

Denna litteraturstudie belyser vilka möjligheter som språkutvecklande undervisningsstrategier och ämnesbaserad språkundervisning har för att främja flerspråkiga elevers läsförmåga. I ett mångkulturellt samhälle behöver skola och lärare se till att alla elever får möjligheten att utveckla sitt språk. Elever behöver utveckla läsförmågan för att kunna klara sig i samhället. Det är därför viktigt att lärare aktivt arbetar med att hjälpa alla elever utveckla sitt språk, oberoende av vilka förutsättningar varje elev har. För att denna språkutveckling ska kunna ske behöver undervisningen ske på vetenskaplig grund och ha som mål att förbättra språket. Syftet med studien är att belysa hur språkutvecklande undervisningsstrategier och ämnesbaserad språkundervisning påverkar flerspråkiga elevers läsförmåga. Materialet som använts i denna studie är vetenskapliga artiklar och internationellt baserade artiklar. Resultatet och diskussionen tyder på att det finns fördelar med att arbeta språkutvecklande i flera ämnen. För att detta språkutvecklande arbete ska kunna äga rum behöver det ske i meningsfulla sammanhang och vara väl planerat. Det finns även starka kopplingar mellan elevers motivation, känsla av meningsfullhet och språkliga utveckling. Alla elever, men särskilt flerspråkiga elever, skulle gynnas av att undervisningen genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt. Läsförmågan ligger till grund för alla ämnen och undervisningen behöver anpassas för att alla elever skall kunna utveckla denna förmåga.

Min studie är en verksamhetsinitierad fallstudie på uppdrag av en gymnasieskola i södra Sverige och som vill utvärdera ett pågående läsprojekt. Den tillsatta läsgruppen på skolan, som håller i läsprojektet, anser att allt för många lärare idag inte läser med sina elever i den dagliga undervisningen. Detta trots att alla vet hur viktigt det är att läsa. Ansvaret kan tyckas ligga på samhället, men framför allt är det skolans och lärarens uppdrag att utbilda våra elever till läsare. Det gäller alla lärare, inte bara de som undervisar i ämnen som svenska och engelska. Det är lika viktigt, om än viktigare att eleverna läser olika texter, litteratur och genrer i andra ämnen, för att kunna förstå det samhälle vi lever i. Forskning visar på att det ger stora vinster att läsa med eleverna varje dag, både för elevens utveckling av sin språkliga förmåga, sin läsförmåga, sin empatiska förmåga och sina kunskaper inom olika ämnen.Fallstudien genomförs inom ramen för det läsprojekt som gymnasieskolan arbetar med och utgår ifrån läsning i ämnet samhällskunskap på det samhällsvetenskapliga programmet. Följande frågeställningar presenteras, bearbetas och besvaras: ”Hur är lärares inställning till att läsa litteratur med sina elever i ämnet samhällskunskap?” och ”Vilka svårigheter framkommer vid implementeringen av läsning i samhällskunskap?”Resultatet av den empiri som framkom efter fallstudien visar på att lärarna anser att det ligger i sitt uppdrag att utbilda sina elever till läsare och alla lärarna är positiva till att läsa med sina elever inom ämnet samhällskunskap. Svårigheten de möter och som begränsar läsningen är framför allt två faktorer: tid och innehållet i de kurser de undervisar i. Faktorer som ligger utom lärarens kontroll med tanke på arbetsgivarnas allt högre krav på fler undervisningstimmar, och innehållet i kurserna. Dock kvarstår faktum att fler lärare borde läsa mer med sina elever och läsningen bör få en större plats i undervisningen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att elevers läsförståelse kan utvecklas med hjälp av samtal om texter inom svenskämnet. Syftet uppfylls genom att följande frågeställningar besvaras: Hur använder sig lärare av samtal om texter i läsförståelseundervisningen? Hur beskriver lärare att samtal om texter kan påverka elevers läsförståelse? Intervjustudien har sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin om hur lärande sker i en social kontext samt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Intervjustudien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts som metod för datainsamling. Fyra lärare som undervisar i svenska i årskurs 4-6 har intervjuats. Resultatet visade att lärarna beskriver att de använder sig av samtal om texter för att utveckla elevers läsförståelse. Det framkom att eleverna får samtala om olika typer av texter i skilda sammanhang men att läsförståelseutveckling förutsätter att eleven får möta texter på rätt nivå och som engagerar. Slutsatsen i intervjustudien är att de intervjuade lärarna uppfattar att samtal om texter har betydelse för elevernas utveckling av läsförståelsen och att lärarna använder sig av det i undervisningen. Eleverna behöver med stigande ålder bli mer självständiga i arbetet med läsförståelse och i samtal om texter, för att det ska bli möjligt behöver lärarna modellera olika strategier för både läsförståelse och textsamtal. Lärarna beskriver dock inte hur de konkret gör för att med tiden överlämna ansvaret för samtal om texter till eleverna. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how teachers in the grades 4-6 describes that pupils can develop their reading comprehension by using text talks within the Swedish subject. The aim is to be fulfilled through answering the following questions: How do teachers use text talks in the reading comprehension education? How do teachers describe that text talks can affect pupils reading comprehension? The interview study has its theoretical starting point in the socio-cultural theory and how learning takes place through a social context and in Vygotskijs theory of the Zone of Proximal Development. The interview study has a qualitative approach where semi-structured interviews have been used as a method for collecting data. Four teachers who teach Swedish in grades 4-6 were interviewed. The results of the study shows that teachers describes that they use text talks to develop pupils reading comprehension. The result also showed that the pupils get to talk about several types of texts in different contexts, but that reading comprehension development requires students to be exposed to engaging texts at the right level. The conclusion of the interview study is that the teachers who were interviewed perceives that text talks are important for students’ development of reading comprehension and that the teachers use text talks in their teaching. With increasing age, the students need to become more independent in the work with reading comprehension and in text talks, for this to be possible the teachers need to model different strategies for both reading comprehension and text talks. However, the teachers do not describe exactly how they hand over the responsibility for text talks to the students over time.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur en selektion elever inom svenskämnet i årskurs 4–6 samt deras vårdnadshavare och lärare upplever läsläxor vilka syftar till att utveckla elevernas läskompetens och läslust. Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever, vårdnadshavare och lärare. Det insamlade materialet genomlystes i en tematisk analys, vilken anpassades efter undersökningens specifika förutsättningar och mål. Resultatet visar att eleverna i samband med den vanligast förekommande formen av läsläxa har stor frihet att själva välja den text de skall läsa. I dessa fall väljer eleverna oftast åldersanpassad skönlitterär text. I mer sällan förekommande fall tilldelas eleverna en specifik text av deras lärare. I dessa fall förekommer texter från varierande genrer, allt ifrån faktatexter till poesi. Den mest frekventa formen av läsläxa som studiens deltagande elever får består i att de varje skoldag, utanför schemalagd skoltid, skall läsa minst 15 – 20 minuter i valfri text. Samtliga elevrespondenter uppger att de normalt genomför läxläsningen i hemmet, i flera fall med benäget stöd från vårdnadshavare. Samtliga respondentgrupper lyfter fram ökat ordförråd och förbättrad ordförståelse som läsläxornas primära syfte. Studiens intervjuade lärare menar att läsläxornas syfte även är att eleverna skall få den mängdträning som svenskämnets schemalagda tid inte ger utrymme till  Resultatet visar vidare att samtliga studiens respondentgrupper upplever att läsläxorna i viss mån har positiv effekt på elevernas läskompetens, främst när det gäller ökad ordförståelse och ett vidgat ordförråd. De intervjuade eleverna och deras vårdnadshavare upplever dessutom att läsläxorna har viss gynnsam effekt på elevernas avkodningsförmåga. Eleverna upplever över lag ett känslomässigt motstånd till läsläxorna. De gör sina läsläxor eftersom läraren har givit dem och att vårdnadshavarna kräver det. Vårdnadshavare och elever upplever att läsläxorna ofta är en källa till konflikter i hemmet, delvis sprungna ur deras olika syn på vad som utgör ett adekvat innehåll och hur de anser att läsläxorna bör genomföras.

Forskning visade att cirka var fjärde pojke har svårigheter med läsningen. Att läsförmågan är mer bristande hos pojkar än hos flickor kan resultera i en senare språkutveckling och vara avgörande för pojkars prestation inom alla skolämnen. Denna litteraturöversikt syftade därför till att redogöra för vad som kan förklara pojkar och flickors skilda förmågor i läsning på lågstadiet och hur lärare kan kompensera för dessa. De två frågeställningar som skulle besvaras var: Vad kan förklara pojkar och flickors skilda läsförmågor? Hur kan lärare kompensera för de skillnader som finns i pojkar och flickors skilda läsförmågor?. Tio referentgranskade artiklar inhämtades från en forskningsdatabas och är grunden för studiens resultat. Anledningen till att valet föll på dessa artiklar berodde på att de kunde bidra med att svara på forskningsfrågorna och undersökte elever på lågstadiet. Med hjälp av tematisk analys tematiserades samt analyserades sedan de valda artiklarna. I resultatet framgick det att elevers skillnad i motivation, attityder till läsning och lärares förväntningar hade ett samband med pojkar och flickors skilda läsförmågor. Detta kunde förklaras genom att lärare hade lägre förväntningar på pojkar samt att pojkar hade både en sämre motivation och attityder till läsning, i jämförelse med flickor. Däremot kunde tilltro till läsning och oro kopplat till läsning inte lika starkt bevisas ha ett samband med pojkar och flickors skilda läsförmågor. Resultatet synliggjorde även att lärare behöver bli medvetna om stereotypa föreställningar, uppmuntra och stötta pojkar samt tillgängliggöra ett brett utbud av böcker, för att kompensera för de skillnader som finns. / ​​Previous research showed that around one in four boys have difficulties with reading. The fact that reading skills are more deficient in boys than girls can result in later language development and can be decisive for boys' achievements in all school subjects. The purpose of this literature study was therefore to present what explanations there are for boys and girls different reading skills in primary school and what teachers can do to compensate for these differences. The two research questions that were to be answered were: What can explain boys and girls' different reading skills? How can teachers compensate for boys and girls' different reading skills? Ten peer reviewed articles were collected from a research database and were the basis for the studies result. These articles were included because they could contribute to answering the research questions and investigated children in primary school. Through thematic analysis the chosen articles were thematized and analyzed. The result showed that students' differences in motivation, attitudes to reading and teachers' perceptions had a connection to boys and girls' different reading skills. This could be explained by the fact that teachers had lower expectations when it came to boys reading and that boys had both lower motivation and poorer attitudes towards reading, compared to girls. On the other hand confidence in reading and anxiety in connection to reading could not as strongly be proven to have a connection to boys’ and girls’ different reading skills. The result also showed that teachers need to be conscious about stereotypical representations, encourage and support boys and have a large supply of books available, to compensate for the differences in reading skills.

Syftet med denna studie är att genom en experimentell design undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse och läsmotivation hos svenska gymnasieelever. De senaste PISA-resultaten har visat att elever brister i läsförståelse. För att ändra denna trend och höja elevers läsförståelse behöver nya metoder prövas och utvärderas. En av dessa kan vara att utöka användandet av ljudböcker. För att samla in underlag till studien valdes en medelstor gymnasieskola i södra Sverige ut. Totalt deltog 194 elever, vilka delades in i två grupper; läsgruppen och hörgruppen. Läsgruppen läste en novell och hörgruppen läste och lyssnade synkroniserat på samma novell. Därefter genomfördes ett läsförståelsetest och en självskattning där eleverna fick skatta sin motivation. Resultaten visar att hörgruppen uppvisade 17% högre läsförståelse än läsgruppen, att ljudboken ökar koncentration och flyt med 58%, att ljudboken ökar läsförståelse oavsett läsförmåga, och att ljudboken tillsammans med en genre eleven gillar har en ackumulerande effekt på läsförståelse som uppnår ett värde på 38%. Dessa resultat talar för att det är dags att bryta stigma och fördomar omljudboken, för att se ljudboken för vad den är – ett kvalificerat verktyg för att främja läsförståelse hos svenska gymnasieelever. Ljudboken bör därför ha en stor och självklar plats i varje svensklärares klassrum.