Den internationella undersökningen PIRLS visar på att svenska elevers läsförståelse sjunker och att kunskapsklyftan mellan flickor och pojkar ökar, där flickor presterar bättre än pojkar. Tidigare forskning visar på samband mellan motivation till läsning och läsförmågor. Vidare framkommer också att pojkar och flickor motiveras av olika faktorer. Med konkurrens av datorspel, sociala medier och ljudböcker blir det en utmaning för lärare att främja elevers läsmotivation. Den här studien har därför som syfte att (1) undersöka vad eleverna uppger motiverar dem till läsning (2) undersöka vad eleverna anser blockerar deras läsning samt (3) undersöka om pojkar respektive flickor uppger olika motivationsfaktorer till läsning.  För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod där 29 elever i årskurs tre på en skola deltog i fokusgruppsintervjuer där de diskuterade läsmotivation. Sju olika fokusgruppsintervjuer med fyra-fem elever per grupp genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades och därefter analyserades intervjuerna med hjälp av en tematisk analysmetod.  I resultatet framkom det inre motivationsfaktorer så som att ha tillgång till bra böcker som är anpassade efter intressen och läsförmågor samt möjligheten att koppla av. Det framkom också yttre motivationsfaktorer så som tvång och belöningar men även att läsa för kunskapsinhämtning. Som faktorer som blockerar läsningen lyftes tvång, bristande tillgång till böcker, tidsbrist, trötthet och bristande koncentration. Resultatet visade på att fler pojkar motiverades av autonoma yttre motivationsfaktorer medan flickor uppvisade en större bredd kring vad som motiverade dem.

Uppsatsen analyserar olika interventionsstudier som undersöker på vilket sätt interventionerna påverkar läsutvecklingen hos elever med lässvårigheter. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att skapa en sammanställning av forskning som finns inom området. Baserat på uppsatsens forskningsfråga sammanfattas sex olika interventionsstudier. Sammanställningen visar dels på några olika metoder att arbeta med under interventioner, dels vilken effekt interventionsarbetet har för läsutvecklingen hos elever med lässvårigheter. Bland annat redogörs det för en-till-en-handledning och datorspel, som båda visar sig gynna läsutvecklingen för elever med lässvårigheter. Dessutom visar sig kombinationen av avkodning och läsförståelse vara av vikt för att utveckla läsförmågan.

Det självständiga arbetet analyserar tillkommande och bortfall från originalboken AnneFranks dagbok (1982) av Anne Frank till serieboken Anne Franks dagbok (2020) av AriFolman. Syftet med analysen är att undersöka om en seriebok kan användas för att nå målenkopplade till läsning i ämnet svenska. Detta är en kvalitativ studie som utgår från enkomparativ analysmetod och en ikonografisk bildanalysmetod. Analysen bygger på valdadelar ur de båda versionerna av Anne Franks dagbok och tidigare forskning. Ur analysenframkommer det att en seriebok kan användas i undervisning om valet är noggrant övervägtav läraren.

För att kunna vara en del av samhället behöver människor ha god läsförmåga. Grunden i läsförmågan är avkodning och när avkodningen har utvecklats och behärskas utvecklas också läsflytet. Dessa förmågor har människor med sig hela livet. Denna studie synliggör hur lärare resonerar kring de strategier som de använder i undervisningen i avkodning och läsflyt samt hur digitala verktyg är en del av det arbetet. Studien är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag där empirin är insamlad genom intervjuer och enkäter. I denna studie besvaras frågeställningarna:  Hur resonerar lärare kring de didaktiska strategier som de använder för att utveckla elevers avkodning och läsflyt? Används digitala verktyg i detta arbete och i vilket syfte? Empirin analyserades genom det teoretiska ramverket sociokulturella perspektivet samt de teoretiska perspektiven scaffolding och de fyra utvecklingszonerna. Resultatet i föreliggande studie visar att lärare använder sig av flera olika strategier i arbetet med avkodning och läsflyt. Främst arbetar de med att få eleverna att behärska sambandet mellan bokstav och bokstavsljud genom ljudningsmetoden men också mängdträning genom läsläxan som gynnade läsflytet. De visade sig också att digitala verktyg var en stor del i undervisningen i avkodning och läsflyt. De digitala verktyg som lärarna använder främst var iPad och appar såsom Skolstil, Skolplus och Polylino. Eleverna gynnades av att både läsa och lyssna på texter samtidigt samt att läsa mycket och ofta. Undersökningen bidrog också till att synliggöra att de olika strategier som lärarna använde bidrog till en variation i undervisningen. De digitala verktygen är en del av den variationen. En faktor som bidrog till vilken strategi lärarna använde var att väcka elevers läslust samt möta deras intresse. Digitala verktyg användes för att stötta, individanpassa och variera undervisningen. De erbjuder också direkt feedback vilket bidrog till en ökad motivation hos elevernas lärande. Slutligen visade denna studie också att lärarna resonerade kring att de digitala verktygen kan ses som ett komplement i den ordinarie undervisningen och inte som en ersättning.

Studien syftar till att utforska den läsförmåga som krävs för att elever i årskurs 3 ska kunna förstå informationstexter och uppgiftstexter i fyra olika läromedel i matematik. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka typer av informationstexter och uppgiftstexter som finns i de analyserade kapitlen, hur omfattande textmängden är totalt sett samt språklig svårighetsgrad. Vidare undersöks vilka specifika ord och uttryck som förekommer, samt vilka stödstrukturer som erbjuds eleverna för att underlätta deras förståelse av texterna. Teoretiska ramverk som Jerome Bruners scaffolding-teori och Libergs modell för centrala läs-och skrivpraktiker har använts i analysen för att förstå sambanden mellan matematisk förmåga och läsförmåga enligt simple view of reading. Tidigare forskning indikerar att elevers svårigheter i matematik ofta kan kopplas till missförstånd i textförståelsen. Läsförmågan påverkar förmågan att lösa matematiska problem. Forskning har även pekat på specifika språkliga drag i matematiska texter som ökar kraven på elevers läsförmåga och kan orsaka svårigheter med att självständigt lösa uppgifter i matematikböckerna. Bristen på statlig kontroll över läromedel ökar vikten av läromedelsanalyser för att säkerställa elevernas lärande och utveckling i enlighet med den svenska läroplanen. Studien har genomfört med både en kvalitativ och kvantitativ analys av fyra läromedel i matematik: Mattedirekt Triumf3A (2021), Prima Matematik 3B (2020), Singma matematik 3A (2018) och Favorit matematik 3A (2018). Språkverktyget LIX (läsbarhetsindex), som mäter texters läsbarhet, har använts för att bedöma texternas svårighetsgrad och språkliga komplexitet. För analysen har studien även utvecklat en egendesignad analysmodell baserad på kategorierna från forskningsfrågorna. Sammanfattningsvis visar analysen att de fyra matematikböckerna varierar avsevärt i textmängd, språkanvändning och stödstrukturer. Denna variation kan påverka hur väl böckerna stödjer elever med olika behov och förmågor i deras lärande i matematik. En slutsats av resultatet är att medvetenheten kring innehållet i matematikböcker är viktigt för att läraren ska kunna välja rätt läromedel för sin undervisning. För att alla elever ska få lika möjlighet till att utveckla sin matematiska förmåga enligt kursplanen i matematik, krävs även ett medvetet arbete kring det matematiska språket och läsning av detta

Syftet med vår studie var att undersöka hur olika pedagoger på en grundskola med elever i årskurs F-3 arbetar med och samarbetar kring läsfrämjande insatser, som innefattar både läsmotivation och läsförmåga. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomfördes på en svensk grundskola där fem pedagoger intervjuades och fick berätta om sina upplevelser av läsning och läsförmåga, motivation, läsfrämjande insatser och ramfaktorers påverkan på deras arbetsplats.Intervjumaterialet analyserades tematiskt utifrån frågeställningarna. Studien utgick från tre frågeställningar. Första frågeställningen behandlar hur pedagogerna ser på syftet med läsning och hur de arbetar för att utveckla elevers läsförmåga. Den andra frågeställningen behandlar hur pedagogerna ser på motivation och hur de arbetar för att stärka elevers motivation. Den tredje frågeställningen behandlar hur pedagogerna ser på yttre faktorer som kan påverka deras arbete samt hur samverkan kring det läsfrämjande arbetet ser ut på skolan. Resultatet av vår studie visade att pedagogerna på skolan menar att ledningen är en central faktor för att skolans läsfrämjande arbete ska bli bra och att pedagogerna känner att de fick gehör för sina idéer. Skolan arbetar läsfrämjande med gemensamma läsprojekt i form av sagoväsen, ett bemannat skolbibliotek, riktade insatser med stödpedagog med hund för de elever i störst behov av motivation samt temaarbeten som involverar hela skolan där pedagogerna får utrymme att vara läsande förebilder. En välfungerande samverkan på skolan genomsyrar samtliga pedagogers svar och kunde kopplas till alla forskningsfrågor.

Syftet med studien är att undersöka hur fyra utbildade och verksamma mellanstadielärare undervisar i läsförmåga. Studien undersöker därmed dessa tre forskningsfrågor: Hur pratar lärare om begreppet läsförmåga? Hur undervisar lärare i läsförmåga? Vilka resurser använder lärare i deras undervisning? Genom att använda oss av kvalitativa metoder samlade vi in data genom en kombination av tre metoder. Dessa metoder utgörs av intervjuer, observationer och insamling av lärarnas lektionsplaneringar. Tidigare forskning visar att elever behöver få rätt strategier med sig för att kunna tolka texter där både läsförståelse och ordkunskaper bör löpa parallellt i undervisningen för att ge eleverna de bästa möjligheterna till att utveckla sin läsförmåga. Resultatet i vår studie visar hur lärare med en stor erfarenhet inom yrket genomför undervisning om läsförmåga. Samtliga lärare benämner att läsförmåga innebär läsförståelse och ordkunskap. Dessa områden visar sig ta större fokus av lärarnas undervisning. Lärarna planerar sin undervisning i läsförmåga utefter deras erfarenhet om vilket tillvägagångsätt som de anser är bäst. Resultatet visar att lärarna anpassar sin undervisning efter elevgrupper och genomför en tydlig pedagogisk och professionell undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur mellanstadielärare anser att de kan bidra till att utveckla elevernas läsförmåga inom ämnet svenska. Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Resultaten analyserades utifrån Friesen och Osguthorpes (2018) relationerna som består av lärare – innehåll, lärare – elev och elev – innehåll i den didaktiska triangeln. Resultatet från studien visar att lärarna har olika definitioner av begreppet läsförmåga. Vissa lärare definierar det som avkodning, läsflyt och förståelse, medan andra lärare definierar det som lässtrategier. Lärarna menar att de behöver tillämpa differentierad undervisning och utgå från elevernas individuella behov och förutsättningar, samarbeta med skolbiblioteket och använda sig av olika lässtrategier för att utveckla elevernas läsförmåga.

För läsinlärning finns det flera olika metoder att tillämpa. I studien undersöktes vilka styrkor respektive svagheter F–3 lärare ser med olika metoder för läsinlärning genom en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer. Sex lärare som arbetar inom F–3 intervjuades. Intervjusvaren analyserades med hjälp av teoretisk tematisk analys där följande teman skapades; “knäcka läskoden”, olika metoder, aktiviteter samt läromedel, utifrån det teoretiska ramverket bottom-up, top-down och interaktiva metoder där vi i analysen sökte efter metodernas styrkor och brister. I diskussionen ställs resultaten i relation till tidigare forskning. Denna forskning bidrar till en ökad förståelse för hur lärare använder och argumenterar för olika metoder vid läsinlärning. Resultatet visar att lärarna främst ser fördelar med olika metoder, då de inte lyfter bristerna. De betonar i hög grad betydelsen av att integrera både inre ledtrådar, som används vid bottom-up och yttre ledtrådar, som används vid top-down, samt interaktiva metoder, som kombinerar inre och yttre ledtrådar, i sin undervisning. Inre ledtrådar, såsom ljudningsstrategier och fonem-grafem-kopplingar, kombineras med yttre ledtrådar exempelvis, visuella hjälpmedel och bilder samt med talsyntes.

Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.