Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod belysa om och hur rörelsepauser har någon påverkan för elevers koncentrationsförmåga. Utöver detta undersöks hur elever och lärare upplever rörelsepauser och huruvida koncentrationsförmågan påverkas av rörelser samt hur elever tar sig an den text de ska läsa. För att kunna belysa detta syfte har observationer och individuella intervjuer används. Bearbetning av det empiriska materialet har skett genom den tematiska analysen för att kunna kategorisera det som uppvisats vid observationer och utifrån informanternas upplevelser. Studiens resultat har diskuterats utifrån den tidigare forskningen samt det kognitiva perspektivet eftersom koncentrationsförmågan är en kognitiv förmåga. Vidare belyses den yttre distraktionens påverkan på elevernas koncentrationsförmåga samt hur informanterna kan reducera denna påverkan. Resultatet i studien synliggör att eleverna uppvisar en positiv förändrad koncentrationsförmåga efter att rörelser har implementerats. Utöver detta visades att det är olika påverkansfaktorer på koncentrationsförmågan beroende på vilken rörelse som implementeras. Ytterligare resultat visar att arbetssätt och arbetsform är av vikt för elevers koncentrationsförmåga, dessutom hur yttre distraktioner påverkar eleverna i olika nivåer, vilket har betydelse för deras läsinlärning. / The purpose of this study is to, through a qualitative method, highlight if and how movement breaks influences the pupil’s ability to concentrate. Beyond this, the pupils and teachers experience with movement breaks have been examined, and whether the ability to concentrate is affected by movements, and how students approach the text they are to read. To illustrate this purpose, observations and individual interviews were used. Processing of the collected data was done through the thematic analysis to categorize what was shown in the observations and based on the informants’ experiences. The result of the study has been discussed based on the previous research as well as the cognitive perspective, as the ability to concentrate is a cognitive ability. Furthermore, the effect of the external distraction is highlighted on the pupil’s ability to concentrate, and how informants can reduce this impact. The result of the study show that the students show a positive change in their ability to concentrate after movements have been implemented. In addition, it was shown that there are various influencing factors on the ability to concentrate, depending on the movement implemented. Additional results show that working methods and working form are important for the pupil’s ability to concentrate, also how external distractions affect pupils at different levels, which is important to improve their literacy.

Läsning anses vara en grundläggande färdighet med avgörande betydelse för en individs skolgång. Den svenska grundskolan har tagit emot en stor andel nyanlända elever. Den nya elevgruppen satte fokus på ett behov att ändra undervisningsmetoder och anpassa läs- och skrivundervisningen för att möta denna elevgrupp. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida intensiva interventioner enligt en RTI-modell påverkar nyanlända elevers progression med avseende på avkodning och läsförståelse. Studien är av kvasiexperimentell karaktär, deltagarna (n=44) utvalda utefter kriterier så som tid i Sverige, ålder, kön, modersmål och avkodning på andraspråket. Resultatet visade att interventioner i avkodning påverkade försöksgruppen resultat positivt, jämfört med jämförelsegruppen som inte fick intensiva interventioner. Läsförståelsens resultat för försöksgruppen påvisade en svagare progression framför allt för de äldre eleverna i studien. Jämförelsegruppens läsförståelseresultat visade ingen progression.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur litteratursamtal påverkar elevers läsmotivation och läsförståelse. I denna studie analyseras resultatet utifrån de tre didaktiska frågorna: vad, hur och varför. Studiens data består av semistrukturerade intervjuer med fyra klasslärare och två speciallärare på två olika skolor. Den tidigare forskningen visar att samtal om olika typer av texter bidrar till läsmotivation och ökad läsförståelse hos eleverna. Den insamlade datan transkriberades och analyserades utifrån våra forskningsfrågor i kombination med de tre didaktiska frågorna. Både tidigare forskning och resultatet av intervjuerna visar en positiv inställning till litteratursamtal och dess betydelse för utvecklingen hos eleverna. Samtliga intervjuade lärare är eniga om att litteratursamtal ökar elevers läsförståelse och läsmotivation. Slutligen diskuteras resultatet i sin helhet följt av tre faktorer som framkom i resultatet och som är intressanta för vår studie: bibliotekariens roll i undervisningen, undervisning i åldersintegrerade grupper samt om yrkeserfarenhet har en betydelse för genomförandet av litteratursamtal.

Denna studie ämnar sammanställa resultat från de internationella jämförelser av elevers läsförståelsekunskaper som Sverige deltagit i, med särskilt fokus på svenska pojkars prestationer i dessa undersökningar. Studiens syfte är att undersöka vilka trender som går att skönja i pojkars läsning, och analysera hur skillnader mellan svenska pojkar och flickors läsning ter sig över tid. En överblick ges dessutom av svenska pojkar och flickors samlade resultat i läsförståelsestudier. Totalt har material från tio internationella studier insamlats och analyserats. Data har hämtats främst från de Skolverket-rapporter som författats efter varje undersökning. I resultatanalysen påvisas bland annat att svenska pojkar såväl som flickor försämrat sina läsförmågor signifikant sedan första undersökningen 1970. Dessutom har könsskillnaden vuxit och i den senaste undersökningen, 2012, registrerade svenska elever rekordhöga könsskillnader i läsförmåga, en skillnad som till stor del kan attribueras till pojkars kraftigt försämrade läsförmågor. Vidare så framkom det i analysen att svenska pojkars såväl som flickors läsattityder har försämrats det senaste decenniet. Denna trend var emellertid tydligast bland pojkar. / This study aims to compile results from international surveys of students’ reading competence that Sweden has participated in, with particular focus on the results of Swedish boys. The purpose of the study is to reveal trends in boys’ reading, and analyse how differences between Swedish boys and girls’ reading has developed over time. The paper also offers an overview of Swedish boys and girls’ general performances throughout all surveys. In total, material from ten major international surveys has been analysed. Foremost, data has been collected from the survey reports written by the Swedish National Agency for Education. In analysing the material it was found, among other things, that Swedish boys as well as girls significantly have worsened their reading competence since the first survey in 1970. Furthermore, the gender differences in reading have increased considerably, and in the latest survey, PISA 2012, Swedish students registered historically high gender differences, a circumstance that largely could be attributed to the deteriorating results of Swedish boys. In addition, it became apparent that Swedish students’ reading attitudes have worsened the last decade, a trend particularly salient among boys.

Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sämre prestationer i läsförståelse och matematik. Många påverkansfaktorer är omdiskuterade men varken lässvårigheter eller matematiksvårigheter har berörts. I relation till detta upprättas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lässvårigheter samverkar med matematiksvårigheter och hur det påverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lässvårigheter inte alltid påverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svårigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen läs- och matematiksvårigheter oftare än svårigheterna var för sig. Slutsatser som dragits är att det behövs mer forskning på området för att undersöka hur det kommer sig att en bråkdel av elever i lässvårigheter inte uppvisar svårigheter i matematik, medan andra elever gör det och varför läs- och matematiksvårigheter uppvisas oftare i en kombinerad form. / According to the PISA research (Skolverket, 2013), Swedish students today show weaker presentations in reading comprehension and mathematics. Many factors have been discussed but neither of reading difficulties or mathematic difficulties has been concerned. According to this, a literature review will be established with the purpose to examine how reading difficulties co-operate with mathematic difficulties and how it may impact on mathematic achievements. The result shows that reading difficulties not always have an impact on mathematic achievements. Some students tend to show weaknesses while others do not; however the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often compared to the difficulties on their own. Conclusions that have been made are that more research needs to investigate why only a minority of students with reading difficulties show weaknesses in mathematics, while other do not and why the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 genomför litteraturundervisning i ämnet svenska för att främja elevers läslust och läsmotivation. Syftet fördjupas vidare i vilka metoder lärare använder när de arbetar med läsning i klassrummet, vad lärare anser kan påverka elevers läslust och läsmotivation, samt deras egen inställning till läsning och om den kan ha inverkan på hur de i sin undervisning lyckas intressera elever för läsning. För att ta reda på detta användes metoden kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6, på två olika skolor i Sverige. Vid genomförandet hade jag en intervjuguide till min hjälp och intervjuerna spelades in. Resultatet visar att alla fyra lärare ser svårigheter med att motivera eleverna att läsa och att främja deras läslust. Högläsning är den metod de alla använder sig mycket av, för att de tycker att det kan väcka ett intresse hos eleven. Bokval, lässvårigheter och hemmet är några faktorer som de tror kan påverka elevers läslust. Gällande lärarnas egen inställning till läsning är svaren varierande, men alla tror att de kan använda sitt eget eventuella läsintresse för att i sin undervisning intressera eleven för läsning. / The purpose of this study is to examine how teachers who work in grades 4-6 organize their teaching of literature to encourage pupils’ enjoyment of reading and their motivation to read. More specifically, the study looks at what methods teachers use to teach reading; how teachers feel they can encourage pupils’ reading enjoyment and motivation to read; and teachers’ own attitude to reading and if it can have an impact on how they manage to interest pupils in reading. Semi-structured interviews were conducted with four teachers in grades 4-6 at two schools in Sweden. All interviews were conducted with the same list of questions and sound recordings were made. The results show that all four teachers experience difficulties in motivating their pupils to read and in promoting reading enjoyment. They all relied to a great extent on reading aloud as a method. In their experience, pupils developed an interest in reading through reading aloud. Other factors affecting pupils’ reading enjoyment were: choice of book; reading difficulties; and their home environment. The teachers varied in their own attitudes to reading but they each thinks that they could rely on their own interest in reading to give an interest in reading to their pupils.

Studiens syfte är att undersöka hur fyra lärare arbetar för att främja elevers läsförståelse inom skönlitteratur i ämnet svenska i årskurs 3. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och våra informanter består av fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 3. I vår teoretiska ram har vi använt oss av Lev Vygotsky, Roger Säljö, Anders Jakobsson, Judith Langer och Barbro Westlund. Vårt resultat bygger på dessa teorier samt tidigare forskning, som omfattar läsförståelse i undervisningen. I resultatet framkom det att våra informanter aktivt arbetar med läsförståelse och främjar det på olika sätt. Det visade sig att högläsning är en metod som förekom ofta i klassrummen samt betydelsen av den. Även vikten av modellering hos lärarna av lässtrategier har visat sig ha en positiv inverkan på elevers utveckling av läsförståelse. Det visade sig även att inre och yttre motivation för läsningen förekom i alla klassrum men på olika sätt, vilket har en stor betydelse för läsförmågan. Genom att alla de intervjuade lärarna stöttar elever med hjälp av olika verktyg hjälper de eleverna vidare i sin läsutveckling.

The following study was conducted at an upper secondary school in Sweden and attempts to explore the question of what influences male pupils’ reading habits. Many quantitative international studies, including PISA, PIRLS and IEA Reading Literacy, have sought to answer this question, but only partially succeeded due to the limitations of their methods. Therefore, this study seeks to explore this question in more depth using qualitative methods, including interviews and classroom observations, but also minor tests. Two facts which the previously mentioned international studies have found is that boys and particularly immigrant boys tend to have worse reading results than their counterparts. It is therefore the aim of this study to study four male students in upper secondary school; of which two are native Swedes and the other two are unaccompanied refugee children; one from Afghanistan and the other from Morocco. The findings of this study are as follows. Firstly, necessity was found to be the single most important factor for the reading habits of these four pupils; especially the two refugees. Both refugees learnt to read under harsh circumstances in madrassas in their respective home countries. Moreover, the Moroccan pupil learnt to speak and read Spanish fluently during his seven years as a homeless child. Furthermore, in the absence of necessity, interest was found to be decisive in determining the pupils’ reading habits. In addition to this, the study theorizes that an interest in reading generally arises before the ability to read and not vice versa. However, teachers can in fact affect their pupils’ reading habits even in upper secondary school.

Reading and mathematics are two essential subjects for academic success and cognitive development. Several studies show a correlation between the reading ability and mathematical ability of pupils (Korpershoek et al., 2015; Ní Ríordáin & O’Donoghue, 2009; Reikerås, 2006; Walker et al., 2008). The didactical part of this thesis presents a study investigating a correlation between reading ability and mathematical ability among pupils in upper secondary schools in Sweden. This study collaborated with Lexplore AB to use machine learning and eye-tracking to measure reading ability. Mathematical ability was measured with Mathematics 1c grades and Stockholmsprovet, which is a diagnostic mathematics test. Although no correlation was found, there are several insights about selection and measures following the result that may improve future studies on the subject. This thesis finds that the result could have been affected by a biased selection of the participants. This thesis also suggests that the measure through machine learning and eye-tracking used in the study may not fully capture the concept of reading ability as defined in previous studies. The technological aspect of this thesis focuses on modifying and improving the model used to calculate users’ reading ability scores. As the model’s estimation tends to plateau after the fifth year of compulsory school, the study aims to maintain the same level of progression observed before this point. Previous research indicates that silent reading, being unconstrained by vocalization, is faster than reading aloud. To address this progression flattening, a grid search algorithm was employed to adjust hyperparameters and assign appropriate weight to silent and aloud reading. The findings emphasize that reading aloud should be prioritized in the weighted average and the corresponding hyperparameters adjusted accordingly. Furthermore, gathering more data for older pupils can improve the machine learning model by accounting for individual reading strategies. Introducing different word complexity factors can also enhance the model’s performance. / Läsning och matematik är två avgörande ämnen för akademisk framgång och kognitiv utveckling. Flera studier visar på ett samband mellan elevers läsförmåga och matematiska förmåga (Korpershoek et al., 2015; Ní Ríordáin & O’Donoghue, 2009; Reikerås, 2006; Walker et al., 2008). Den didaktiska delen av denna rapport presenterar en studie som undersöker sambandet mellan läsförmåga och matematisk förmåga hos elever på gymnasiet i Sverige. Studien samarbetade med Lexplore AB för att använda maskininlärning och ögonspårning för att mäta läsförmåga. Matematisk förmåga mättes genom matematikbetyg och Stockholms provet, som är ett diagnostiskt matematiktest. Trotsatt inget samband hittades uppges insikter om urvalet och åtgärder som kan förbättra framtida studier i ämnet. Rapporten konstaterar att resultatet kan ha påverkats avett sned vridet urval av deltagare. Dessutom föreslår rapporten att mätningen genom maskininlärning och ögonspårning som användes i studien kanske inte helt fångar upp begreppet läsförmåga som används i tidigare studier. Teknikdelen av denna rapport fokuserar på att modifiera och förbättra modellen som används för att beräkna användarnas läsförmågepoäng. Eftersom modellens uppskattning tenderar att avplattas efter femte året i grundskola, syftar studien till att bibehålla samma nivå av progression som observerats före denna punkt. Tidigare forskning indikerar att tyst läsning, som inte begränsas av att uttala orden, är snabbare än högläsning. För att adressera denna avplattning av progression användes en rutnätssöknings-algoritm för att justera hyperparametrar och tilldela rätt viktning åt tyst läsning. Resultaten betonar att högläsning bör prioriteras i viktade medelvärdet och att motsvarande justeringar av hyperparametrar bör implementeras. Dessutom kan insamling av mer data för äldre elever förbättra maskininlärningsmodellen genom att ta hänsyn till individuella lässtrategier. Införandet av olika faktorer för textkomplexitet kan också förbättra modellens prestanda.