Syftet med denna uppsats är att undersöka och fördjupa kunskapen angående hur lärare i årskurs 1-3 berättar att de arbetar med elevers tysta läsning. Metoden som användes för att samla in data var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Åtta informanter deltog i studien. Data från intervjuerna transkriberades och sorterades, för att slutligen analyseras och diskuteras. Det resultat som framkom under studien visar att lärare använder olika arbetssätt, så som olika regler och åtaganden medan eleverna läser. Resultatet visar också att lärare anser att eleverna utvecklar olika typer av färdigheter, bland annat läsflyt och ordförståelse när eleverna läser tyst. Slutligen visar resultatet också att lärare delar ut olika uppgifter till eleverna kopplat till det lästa, som exempelvis bokrecensioner.

Att behärska läsning och det skrivna språket är en central del för att klara sig i dagens samhälle. Eleven behöver utsättas för rik exponering av läsning för att utveckla en god läsförmåga. Det finns olika påverkansfaktorer på barns läsförmåga. Lärarens kompetens är en grundläggande faktor och utbildningssystemet kan aldrig kan bli bättre än kvaliteten på dess lärare. Lärarens kompetens står dock inte ensam utan den informella läsningen är även en bidragande faktor till barns läsförmåga. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar främjande läsundervisning i grundskolans tidiga åldrar (F-3) samt hur forskningen framställer den informella läsningens påverkan på läsförmåga. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte används två frågeställningar: ● Hur framställer forskningen främjande läsundervisning i skolan? ● Hur framställer forskningen den informella läsningens påverkan på läsförmågan? Utifrån noga formulerade urvalskriterier och sökord relaterade till våra frågeställningar gjordes sökningar i tre olika databaser. Sökprocessen resulterade i nio relevanta artiklar och alla sammanställdes i en matris för att underlätta kartläggnings- och analysprocessen. Matrisen ligger till grund för kunskapsöversikten. Artiklarnas syfte, frågeställning, metod och resultat analyserades för att kartlägga forskningsområdet. Resultaten i denna kunskapsöversikt visar att kartläggning av elevers kunskaper är viktigt för att individualisera undervisningen. Ett varierat arbetssätt och bokstavsarbete i snabbare takt samt gemensam läsning och textbearbetning har även framstått som gynnsamma arbetssätt. Vidare bör elever få rika möjligheter till att läsa och uppleva glädjen med att läsa. Språkutvecklande aktiviteter, digitala verktyg, ASL och tematiskt arbete har även visat sig vara främjande arbetssätt inom läsundervisning som bör användas och appliceras i klassrummen. Något som även framkom är att elever utvecklas på olika sätt beroende på vilka kunskaper de besitter vid skolstart. Resultaten visar även på att den informella läsningen påverkar elevers läsförmåga. Hemmet och vårdnadshavare har en betydande roll att stimulera och spegla ett läsintresse till barnen, då detta visat sig öka elevers läsförmåga och självuppfattning inom läsning.

I den här studien, undersöker vi hur KTH-studenter upplever att deras sociala medievanor påverkat deras koncentrationsförmåga relaterat till djupläsning och deras förmåga att fokusera på att läsa längre texter. Vi börjar med att utforska bakgrunden till den allmänna uppfattningen att sociala medier förstör vår förmåga att koncentrera oss. Arbetsantagandet och hypotesen för den här studien var att studenter som var aktiva på sociala medier inte har sämre koncentrationsförmåga än de studenter som inte var aktiva användare. Undersökningen genomfördes med en enkät. Efter att ha analyserat datan från de 70 deltagarna var det tydligt att datan stödjer hypotesen. Men det finns ett flertal felkällor vilka diskuteras i slutet av rapporten, och rapporten avslutas med möjliga förbättringar och hänsynstaganden för framtida studier. / In this paper, we examine how students at KTH perceive that their social media habits have affected their attention span related to deep reading and their ability to focus on reading longer texts. We begin by exploring the background to the commonly held assumption that social media is ruining our ability to concentrate. The working assumption and the hypophysis of the study was that students who were active social media users would not have worse attention span than those who were not active users. The study was performed using a survey. After analysing the data from the 70 participants, it was clear that the data would support the hypophysis. However there are a number of sources of errors that are discussed at the end, and the study concludes with possible improvements and considerations for future research.

AbstractEn av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever lär sig att läsa, skriva, förstå och använda texter. Det är avgörande för de yngre barnens fortsatta skolgång om de tillägnar sig en god läsförmåga eftersom de delvis skaffar sig kunskaper och färdigheter i andra ämnen genom läsningen. Problemet idag är att många elever går ut grundskolan utan att ha uppnått godkänt i de målen i svenska, matematik och natur- och samhällsorienterade ämnen.Syftet med arbetet är att både undersöka och få svar på vilka läsförståelsestrategier lärare använder sig av i sin undervisning. Arbetet styrks av grundläggande teorier om god läsutveckling samt läsförståelse med fokus på elever på mellanstadiet. Bråten (2008) nämner bl. a en teori som utgår från att förståelse handlar om att skapa mening i sitt eget huvud genom att förena textens innehåll med egna tankar. Bråten beskriver också läsförståelse som ”att utvinna och skapa mening när man genomsöker skriven text och samspelar med den”.Borgström (2006) beskriver läsningen som en social handling där läsaren tar med sig sina personliga kunskaper och erfarenheter för att sedan ingå i en process som en aktiv deltagare och medskapare. Den kvalitativa metod som jag använt baseras på semistrukturerade intervjufrågor kring bland annat undervisning och praktiska erfarenheter. Lärarnas resonemang och olika erfarenheter kring mina intervjufrågor är bidragande delar till mina resultat. Resultatet av undersökningen visade att samtliga lärare uppfattar undervisning i läsförståelse som att man tar till sig den lästa texten och får en djupare uppfattning. Undervisning i läsförståelsestrategier ses som ett system som görs för att eleverna lättare ska förstå den skrivna texten. Alla intervjuade lärare menar att det är viktigt att alla ämneslärare tar till sig och förstår hur viktigt det är med läsförståelse i alla ämnena. Att få arbeta språkutvecklande i alla ämnena är viktigt. Om lärare strävar mot att utveckla elevernas förmåga att ta del av den intressanta skönlitterära världen ger man eleverna potential till en oavbruten personlig utveckling.Nyckelord: läsförmåga, läsförståelsestrategier, läsutveckling, läsförståelse, forskningsteorier, kvalitativ intervju, koppling, personlig utveckling.

Den senaste PISA-studien (Skolverket 2010) visar på en försämrad läsförmåga bland svenska elever jämfört med tidigare studier. I föreliggande examensarbete intervjuades sex gymnasieungdomar om de lästraditioner som förekom under uppväxten, sina läsvanor, samt sin syn på läsning idag. De intervjuade var alla pojkar som läste på El-programmets andra år. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och de har relativt fritt fått berätta vad som har påverkat deras läsning eller brist på läsning under uppväxten. Jag har utifrån transkriberat material analyserat deras svar med utgångspunkt i det socio-kulturella perspektivet. Jag har försökt att identifiera literacy-händelser som påverkat deras syn på läsning, samt diskutera skolans roll. I studien framgick det att de elever som hade en förälder/föräldrar som var aktiva läsare med egna aktiva liv smittade av sig till sina barn med en kunskapsmässig bredd som även omfattade hur de tog till sig texter av olika slag. Förekom så kallade ’viktiga andra’ som stöttade i textläsningen så hade även det en positiv effekt på hur de tog till sig texter samt den syn som medföljde upp på gymnasienivå. En annan faktor som visade sig kunna skapa ett intresse för texter var den dragningskraft populärkultur, digitala medier och dataspelande utövade på ungdomarna.

The aim of this quantitative study was to examine if there is a correlation between morphological knowledge and decoding and between morphological knowledge and word knowledge among high school students. In order to examine the correlation between these variables, we recruited participants from two high schools in two parts of Sweden. 38 students completed and did all nine tests (two decoding, one word knowledge and six morphological knowledge). The result of our study showed, for this group, that there is a correlation between morphological knowledge and decoding and between morphological knowledge and word knowledge. The strongest correlation showed to be between morphological knowledge and word knowledge.

I litteraturöversikten undersöker vi om det finns en korrelation mellan läsförståelse och matematik, med särskild inriktning på vad som kan förklara elevernas svårigheter relaterat till deras prestationer av textbaserade problemlösningsuppgifter inom matematik. Målet är att identifiera vilka specifika faktorer som påverkar elevers svårigheter när de löser textbaserade matematikuppgifter. Mellanstadiet är den huvudsakliga inriktningen av åldersgrupp, men vi utvidgar åldersgruppen till att omfatta hela grundskolan, F-9. Vi använder tematisk analys i litteraturöversikten genom att samla in och undersöka empiriskt material. Tidigare forskning inom området står som fokus för att inhämta och identifiera redan existerande kunskaper och finna eventuella kunskapsluckor. Det vi finner som kan vara avgörande för elevernas framgångsprestationer inom textbaserade problemlösningsuppgifter i matematik är flera förmågor. Resultaten indikerar på en utmärkande korrelation mellan elevers färdigheter och deras förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter. Resultaten  i litteraturöversikten visar att färdigheter som kan förklara elevers svårigheter vid textbaserade problemlösningsuppgifter är läsförmågan som innefattar: läsförståelse, avkodning, läsflyt, läshastighet som bidrar till elevers förståelse av textinnehållet och kognitiva processer som innefattar: modelleringsprocessen, visualisering, uppdateringsprocessen, arbetsminne och korttidsminne. Färdigheterna ses som grundläggande och har en påverkan på elevernas förmåga att lösa textbaserade uppgifter. Det framkommer att framgångsrik problemlösning inom matematik kräver goda färdigheter i läsförmåga och de kognitiva processerna.

I både forskning och media rapporteras om en negativ trend att elever i den svenska skolan idag uppvisar allt sämre resultat i läsning, en bild som vi som svensklärare på högstadiet delar. En del av denna forskning beskriver en oro kring hur den svenska skolan tenderar att enbart lägga fokus på summativa resultat istället för på bestående läskunskaper och läslust för eleverna. Denna utveckling riskerar att bidra till att redan lågt presterande elever helt tappar motivationen för läsning. För svensklärarna kan deras arbete med läsning många gånger innebära en policykrock då det innefattar att dels inspirera eleverna att läsa mer, dels bedöma deras läsförmåga i enlighet med hur betygsnivåerna är formulerade i kursplanen i svenska på högstadiet. Mot denna bakgrund är syftet med studien i föreliggande examensarbete att utöka kunskapen kring de utmaningar och möjligheter som högstadielärare i svenska upplever att de möter i arbetet med läsning i skolan. Den empiriska studien som rapporteras bygger på kvalitativa intervjuer genomförda tillsammans med tio verksamma högstadielärare i svenska. Studiens resultat visar bland annat hur en förändrad läskultur och frånvaro av läsning i hemmen innebär utmaningar i att motivera högstadieeleverna till läsning. Vidare hur betyg å ena sidan beskrivs få elever att anstränga sig och motiveras till läsning, å andra sidan samtidigt skapar en stor press för många elever i de skolor som lärarna arbetar i. I diskussionen med tillhörande slutsatser förs ett resonemang om behovet av att försöka vända utmaningar kring läsning på högstadiet till möjligheter i svenskundervisningen. Avslutningsvis i examensarbetet konstateras att då den genomförda och rapporterade studien enbart fokuserat lärarperspektivet så kan framtida forskning med fördel rikta in sig på elevens perspektiv och upplevelser av läsning i svenskämnet på högstadiet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur F-3-lärare i Sverige beskriver att de utför sin läsundervisning i årskurs 1 för att utveckla elevers läsförmåga utifrån elevers individuella behov och förutsättningar. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet som handlar om stödstrukturer, den proximala utvecklingszonen och lärande i samspel med andra. Dessa tre begrepp genomsyrar hela studien. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats systematiskt med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att lärare använder olika läsinlärningsmetoder men är osäkra på vad läsinlärningsmetoderna heter. Lärare är säkra på hur de ska genomföra sin läsundervisning och varierar undervisningen utifrån elevers individuella behov och förutsättningar. Gemensamt arbete och stödstrukturer är något lärare anser som viktiga faktorer i elevernas läsutveckling. För att hjälpa elever som riskerar att inte uppnå målen i svenskämnet för årskurs 1 krävs en samverkan med speciallärare, specialpedagog, klasslärare, kollegor och vårdnadshavare. Vi kan därför dra slutsatsen att lärare är säkra på hur läsundervisningen ska gå till. F-3-lärare är medvetna om viktiga faktorer för elevers läsutveckling. Lärare tar hjälp av kollegor med mer erfarenhet i arbetet med elever som riskerar att inte uppnå målen i årskurs 1.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken funktion högläsning har i de lägre skolåren. Studienundersöker även om lärarna planerar sina högläsningsstunder samt hur mycket utrymme högläsningen fåri klassrummen. Studien är kvantitativ med kvalitativa inslag och den utgår från lärarnas perspektiv. För attsamla in empiriska data används en enkät som lärare får möjlighet att besvara online. I resultatetframkommer det att vila och språkutveckling är det som lärarna beskriver som högläsningens främstafunktioner. Det framkommer även att majoriteten av lärare inte planerar sin högläsning. De flesta läraresvarar att de även önskar att de högläste mer ofta än de 40–100 minuter per vecka som resultatet visar attde gör idag.