ABSTRAKTFack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). Läsförståelseundervisning och samverkan – att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction – to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med detta arbete är att kartlägga hur lärare beskriver läsförståelseundervisning i år 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlägga lärarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svårigheter i läsförståelse samt hur lärare med specialpedagogisk kompetens och klasslärare samverkar kring läsförståelseundervisning. Undersökningen är kvalitativ och vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna omfattar fyra klasslärare och fyra lärare med specialpedagogisk kompetens. Studien ramas in av ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visar att klasslärare använder sig av nivåläsning, guidad läsning, läsecirklar samt läsförståelseböcker i läsförståelseundervisningen. Vidare arbetar de med läsförståelse i alla ämnen men mer strukturerat i svenska. Som extra gynnsamma metoder för elever med svårigheter i läsförståelse nämns individualisering, ordförståelse, förförståelse och metakognition, lärarens medierande roll samt samtalets betydelse. Ingen skola är den andra lik vad gäller samverkan i läsförståelseundervisningen. Dock beskriver samtliga lärare med specialpedagogisk kompetens att deras ansvar inom läsförståelseundervisningen till största del handlar om att stötta eleverna för att de ska automatisera och få flyt i sin läsning. Detta stämmer också överens med de förväntningar som klasslärare har på den specialpedagogiska rollen. En slutsats är att lärarna i studien har en medvetenhet kring läsförståelseundervisning och gynnsamma strategier. När det gäller samverkan och dess betydelse för elever med svårigheter i läsförståelse ser vi inte samma medvetenhet.Nyckelord: läsförståelse, läsförståelsestrategier, läsförståelseundervisning, special-pedagogik, samverkan, mediering, lärarrollFack, JeanetteHandledare: Ann-Elise PerssonLinderum, MariaExaminator: Lotta Anderson

Läsförståelse är en vital förmåga att besitta för individen. Läsförståelse bidrar till individens deltagande i samhället och krävs för att tillgodogöra sig innehållet i texter och möjliggör elevers lärande av kunskaper inom alla skolämnen. Att skapa och utveckla elevers läsförståelse är således ett viktigt uppdrag som vilar på skolan. För att realisera detta uppdrag finns det olika strategier som lärare kan tillämpa i undervisningen. Denna studie syftar till att, med hjälp av tidigare forskning, redogöra för olika strategier som kan tillämpas för att utveckla elevers läsförståelse. Den frågeställning som väglett denna studie är: Vilka strategier kan lärare tillämpa, enligt tidigare forskning, för att utveckla elevers läsförståelse? Denna systematiska litteraturstudie har utgått från sammanlagt 17 vetenskapligt granskade studier som, på olika sätt, har relevans för ämnet. Dessa studier har presenterats och analyserats. De huvudsakliga slutsatser som framkommit i denna studie visar att det finns en mängd olika strategier som lärare kan applicera i undervisningen för att utveckla elevers läsförståelse. Bland dessa utmärker sig reciprok undervisning, Transaktionell strategiundervisning (TSI) och Concept Oriented Reading Instruction (CORI). Tidigare forskning visar att dessa tre läsförståelsestrategier har en statistisk signifikant positiv inverkan på elevers läsförståelse. Ytterligare en slutsats och en gemensam nämnare som tidigare forskning pekar på är lärarens roll i undervisningen. Lärarens roll i läsförståelseundervisningen är central, då dennes uppdrag handlar om att presentera, modellera och införliva strategier för och hos eleverna.

Läsförståelse är ett ytterst värdefullt verktyg i läsningen som varje individ behöver för att förstå ordens betydelse och för att kunna inhämta och erhålla kunskap ur det lästa. Eftersom läsförståelse är grundläggande för att varje elev ska kunna utveckla kunskaper och färdigheter i alla skolämnena är det således också en nyckel till varje elevs skolframgång. Likaså benämns det i Lgr 11 som ett mål i slutet av årskurs 3 att undervisningen ska resultera i att alla elever lär sig att läsa och förstå texter med hjälp av lässtrategier. Trots detta framkommer det i en granskning av nationella prov i svenska från de senaste fem åren att elever med svenska som andraspråk fortsätter att erhålla ett sämre resultat i läsförståelsedelarna jämfört med sina klasskamrater vars förstaspråk är svenska. Det är mot ovanstående bakgrund som denna studie upprättades. Syftet med studien är således att undersöka och beskriva hur sex lärare i F-3 arbetar för att öka läsförståelsen hos flerspråkiga elever. De frågeställningar som jag har utgått från i studien för att besvara syftet är följande: Vilka särskilda aktiviteter väljer lärarna att arbeta med i läsförståelse- undervisningen och hur arbetar lärarna med detta? Vilka faktorer anser lärarna ha en påverkan på flerspråkiga elevers läsförståelseutveckling? Sammantaget är detta en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. För att kunna tolka, förstå och beskriva lärarnas utsagor har jag utgått från den hermeneutiska tolkningsläran. Studiens resultat visar bland annat att explicit undervisning, samtal och interaktion samt användandet av figurer kopplat till lässtrategierna är fördelaktigt för flerspråkiga elever. Därtill tyder resultatet på att arbete med ordkunskapsunder- visning och olika läsaktiviteter är gynnsamt för flerspråkiga elevers läsförståelsekompetens. Slutligen har tre påverkande faktorer belysts i resultatet och dessa är flerspråkiga elevers färdigheter i sitt modersmål, deras socioekonomiska bakgrund och hemtraditioner. / Reading comprehension is an extremely valuable tool that each individual needs when it comes to reading and to understand the meaning of words and to seek and obtain knowledge. Because of the fact that reading comprehension is fundamental for every student to be able to create knowledge and skills in all school-subjects, it is therefore also the key to each student’s success in school. It’s also mentioned in Lgr 11, as an aim for all students by the end of grade 3, that the teaching should result in that all students learn how to read and to understand texts with support from reading strategies. In addition, it appears in a review of national tests in Swedish from the past five years that students with Swedish as a second language continue to obtain a poorer performance in the reading comprehensions sections compared to their peers whose first language is Swedish. Therefore the purpose of this study is to investigate and to describe how six teachers in grades F-3 work in their reading comprehension instructions for multilingual students. To be able to answer the purpose of the study the following research question were formulated: Which specific activities do the teachers chose to work with in their reading comprehension instructions and how to the teachers work with this? Which factors do the teachers believe could have an impact on multilingual students’ development in reading comprehension? Overall this is a qualitative interview-study where data has been obtained through semi-structured interviews with six teachers. To be able to interpret, understand and describe the statements from the teachers I have taken inspiration from the hermeneutic interpretation doctrine. The results of this study shows that explicit teaching, conversation and interaction and also the use of figures linked to reading strategies are advantageous for multilingual students. Furthermore, results indicate that work with vocabulary instructions and different reading activities are favorable for multilingual students’ reading comprehension skills. Other factors that have been highlighted in the results are multilingual students’ skills in their native language, their socio-economic background and traditions at home.

The aim of the study is to increase the knowledge of how teachers in grades 1–3 describe that they organize teaching to develop students' reading comprehension and how they motivate their choices. Based on the aim, three research questions were formulated: How do teachers teach reading comprehension and reading comprehension strategies? Why do teachers teach read comprehension and reading strategies that as they do? What do teachers think is important in teaching to help students develop reading comprehension and reading comprehension strategies? The study is qualitative and the data collection method is semistructured interviews. The informants in the study comprise five competent teachers in the subject Swedish for grades 1–3. The collected material was transcribed and analyzed based on a didactic approach and a socio-cultural perspective.        The result shows that teachers teach reading comprehension and reading comprehension strategies in varying ways. They use reading aloud, reading lessons, book discussions, ”Läsfixarna”, questions and conversations, as well as working methods that allow students to help and learn from each other. The most important elements emphasized by the teachers as contributing to the development of reading comprehension is scaffolding and guidance, starting from scratch, varying working methods, conversation and motivation. / Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare i årskurs 1–3 beskriver att de lägger upp sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse och hur de motiverar sina val. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor: Hur undervisar lärare om läsförståelse och läsförståelsestrategier? Varför undervisar lärare om läsförståelse och läsförståelsestrategier som de gör? Vad anser lärare är viktigt i undervisningen för att bidra till elevers utveckling av läsförståelse och läsförståelsestrategier? Studien är kvalitativ och insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Informanterna i studien utgörs av fem behöriga lärare i ämnet svenska för årskurs 1–3. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån en didaktisk ansats och ett sociokulturellt perspektiv.       Resultatet visar att lärare undervisar i läsförståelse och i läsförståelsestrategier på varierande sätt. De använder högläsning, läsläxa, boksamtal, Läsfixarna, frågor och samtal samt arbetssätt som skapar möjlighet för eleverna att hjälpa och lära av varandra. Det viktigaste faktorerna som lärarna framhåller som bidrar till elevers utveckling av läsförståelse är stöttning och vägledning, börja från grunden, varierande arbetssätt, samtalet och motivationen.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare på en mindre skola arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier i sin undervisning, detta för att se hur elevernas läsförståelse utvecklas under de första skolåren. För att genomföra undersökningen har tre lärare i tre olika årskurser på lågstadiet intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes via mail. Av svaren framkom det att lärarna ser läsförståelse på ett likvärdigt sätt. Samtliga lärare framhäver modellering i klassrummet som hjälp för att eleverna ska kunna utveckla och ta till sig läsförståelsestrategier. Att lära sig läsa poängteras som en av de viktigaste utmaningarna eleverna möter under de första skolåren. Eftersom det i läroplanen framgår att eleverna ska få undervisning i läsförståelsestrategier har läraren en viktig roll.

Trots mycket uppmärksamhet och forskning kring barns och ungdomars läsförståelse, och glädjande besked i den senaste PISA-undersökningen, återfinns fortsatta problem inom området läsning och läsförståelse. Det innebär en utmaning för skolan att hitta vägar att stärka alla elevers läsförståelse, och samtidigt väcka läslusten inom dem. Vi finner i tidigare forskning att vikten av motivation och engagemang är stor, och att inre motivation för läsning tillsammans med social muntlig interaktion är framgångsfaktorer för vidare utveckling av läsförståelse. Vi belyser hur man kan utveckla läsförståelsearbete genom strukturerad kooperativ undervisning och hur detta kan påverka läsmotivation och förståelse. Genom en kortare intervention i årskurs sex bestående av läsförståelsestrategier och kooperativt arbete vid textsamtal ser vi indikationer på att fler elever får större förståelse för den lästa texten och därigenom finner arbetet mer engagerande. Vi använder Response to Intervention - RTI som modell för interventionen och baserar våra resultat på elevernas upplevelse av läsningen före och efter de modellerade lektionspassen. Elevernas upplevelser ansågs relevanta, då tänkandet om det egna lärandet, metakognition, är en viktig del i arbetet med läsning. Resultatet visar att de svagaste läsarna upplever läsningen som lättare att tillgodogöra sig med de hjälpstrategier som erbjuds. Läsförståelsearbete genom kooperativt lärande som uppmuntrar till verbal interaktion både i helklass och i grupper visar sig även vara motivationsfrämjande. Då interventionen genomförts på väldigt kort tid och grundar sig på elevernas upplevelser kan inga påvisbara resultat av interventionen uppvisas, då inga läsförståelsetest använts i undersökningen. / Much attention and research has been brought to the fact that children spend less time reading,and that reading comprehension among children and adolescents is declining. Despite theseproblems are yet to be resolved and schools face a great challenge in finding ways to strengthenreading comprehension for all children and at the same time ignite the intrinsic motivation. In thefield of research, we find evidence that intrinsic motivation for reading in combination with social,verbal interaction are key factors in developing reading comprehension. We contribute toenlighten how reading comprehension can be enhanced through structured collaborativeeducation instruction and the impact this may have on reading motivation as well asunderstanding. After a short intervention in a year six, and use of modelling and cooperative workwe find indications that more students gain in understanding of the texts and therefore find thework more engaging, in comparison to traditional work. Using RTI – Response to Intervention wemeasure the students’ experiences of reading before and after the modelled classes. Thestudents´ experiences were considered to be relevant, since reflections on their own learning,metacognition, is an important part of the work on reading. The result shows that the weakestreaders experience reading easier to understand with the scaffolding offered. Readingcomprehension work through cooperative learning that encourages verbal interaction both in fullclass and in smaller groups, also prove to be motivational. Since the intervention was carried outin a very short period of time and is based on the students´ experiences, we cannot prove resultson actual effects of the intervention, since no comprehension tests as means for measuring wereused.

I den svenska läroplanen beskrivs språk, lärande och identitetsutveckling vara nära sammankopplade med varandra. Genom att lärare skapar goda möjligheter för eleverna att samtala, läsa och skriva ges eleverna förutsättningar att utveckla sin kommunikation och därmed få ökat förtroende för sin språkliga förmåga (Skolverket, 2019, s.7).  Denna studie undersöker hur lärare förhåller sig till att implementera ett lekfullt arbetssätt i den språkutvecklande undervisningen. Studien syftar till att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckningen lärare använder lek som del av svenskundervisningen för att främja läsförståelseutvecklingen bland elever i grundskolans årskurs F-3. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar legat till grund, vilka är följande:  Vilken syn har lärare på lek som en del av läsförståelseundervisningen?  I vilken omfattning integrerar lärare lek i läsförståelseundervisningen?  På vilket sätt använder lärare lek som en del av undervisningen för att stödja elevers läsförståelseutveckling?  För att besvara studiens syftesfrågor har en kvalitativ gruppintervju och en enskild intervju genomförts med sex verksamma lärare i grundskolans årskurs F-3. Studien vilar på den sociokulturella teorin enligt vilken det sociala samspelet är avgörande för att lärande ska möjliggöras och teorin ”Learning by doing” som innebär att kunskap skapas genom erfarenhet och delaktighet i det sociala rummet. Resultatet av studien visar på vilka möjligheter lärarna beskriver att leken innebär för elever i undervisningssituationer. Resultatet synliggör även vilka medel de intervjuade lärarna använder och beskriver som gynnsamma i den lekfulla undervisningen. Vidare lyfter lärarna även vilka för- respektive nackdelar som finns med ett lekfullt lärandesätt samt hur de tänker och arbetar för att komma över situationer som utgör hinder i undervisningen. Resultatavsnittet följs upp av ett diskussionsavsnitt i vilket studiens resultat diskuteras med koppling till studiens syfte och tidigare forskning. / In the Swedish curriculum, language, learning and self-development are explained as closely linked together. Teaching that provides good opportunities for students to converse, read and write makes it possible for students to develop their communication and thereby gain increased confidence in their language skills (Skolverket, 2019, s.7). This study examines how teachers approach and implement playful activities as part of language development instruction. The study aims to examine in what way teachers use playful activities as part of the Swedish lesson to promote the development of reading comprehension among students in the preschool class and primary school grades 1-3. To fulfil the purpose of the study, the following three questions have been addressed:  How do teachers view the use of playful interactions as part of teaching reading comprehension?  To what extent do teachers integrate playful activities with teaching reading comprehension?  In what way do teachers use playful activities as part of teaching to support the development of students’ reading comprehension?  To fulfil the study's purpose and address the questions, a qualitative group interview, as well as an individual interview, was conducted with six active primary school teachers in preschool class and primary school grades 1-3. The study takes its starting point in the sociocultural theory, where social interaction is described as crucial for one to develop new knowledge, as well as the method “learning by doing”, where knowledge is seen as something an individual develops through experience and participation in a social context. The results of the study show the positive impact that playfulness has on students’ learning conditions. The results also indicate what tools and methods that teachers find most useful while incorporating play during the lessons. Furthermore, the teachers also highlight the advantages and the disadvantages of engaging in a playful way of teaching and how they work towards overcoming obstacles.

The purpose of the study was to contribute knowledge on how a teacher's instruction, supported by group discussions, can be planned, implemented, and evaluated to develop pupils' ability to identify messages in narrative texts. To fulfill the purpose of the study, the following research questions were answered: What are the critical aspects when educating a selected group of pupils to develop their ability to identify messages in narrative texts? What knowledge of identifying messages in narrative texts do the pupils demonstrate before and after the instruction? How can group discussions be used in instruction to develop pupils' ability to identify messages in narrative texts? The theoretical framework of the study was variation theory, and the method used was an intervention study inspired by a Learning study. A Learning study consists of cycles of implementation where instruction is planned, implemented, and evaluated. The development of instruction is analyzed with the support of pre-tests and post-tests to determine the knowledge that pupils demonstrate before and after the instruction. The critical aspects that emerged for the specific group of pupils were: The pupil should discern that the text is related to the individual. The pupil should identify the essential parts of a narrative text. The pupil should understand the concept of a message. The pupil should discern the difference between what is stated on the in the text and what is implied between the lines. The pupils showed improved results on the post-test compared to the pre-test. The use of group discussions was shown to be more beneficial for both the pupils and the teacher when there was a clear structure in the discussions.

Resultaten av de internationella undersökningarna PISA 2011 och PIRLS 2011 visar att de svenska elevernas resultat inom läsförståelse försämrats. I Skolinspektionen granskning framkommer det att diskussioner och textsamtal har en relativt liten del av undervisningen av läsförståelse i Sverige idag. Tidigare forskning har ringat in fyra metoder som anses effektivast för elevers utveckling av läsförståelse. Textsamtal, diskussioner och reflektioner har avgörande roller inom alla fyra undervisningsmetoder. Syftet med denna studie är att synliggöra hur sex lärare tänker kring, samt konkret arbetar med, undervisningen av läsförståelse, för att se om de fyra metoderna går att återfinna i de sex lärarnas undervisning. Metoderna som används är semistrukturerade intervjuer samt strukturerade observationer. Resultatet av studien visar att den strategiinriktade undervisningen dominerar undervisningen bland de sex lärarna, och att innehållsorienterad undervisning, vilken visats effektivast i forskningen, är ytterst begränsad. Samtidigt beskriver samtliga lärare att samtal och diskussioner bör vara en stor del av undervisningen inom läsförståelse. En slutsats av studien är att synen på undervisningen av läsförståelse varierar mellan de sex lärarna, samt att allt undervisningsmaterial är baserat på läsförståelsestrategier. Dock förekommer knappt diskussioner och samtal i samband med undervisningen av strategier, vilket är en viktig del för att arbetet med strategiinriktad undervisning ska kunna utveckla elevernas läsförståelse på bästa sätt. / <p>Svenska</p>