The results from the international surveys PISA 2011 and PIRLS 2011 shows that Swedish students have been deteriorating in reading comprehension. The main purpose of this literature study was to do a research review over different methods that intend to increase students’ reading comprehension by including students’ background knowledge. The method that is applied is a systematic literature study. The result of the study shows two bigger specializations of teaching methodics within reading comprehension, strategy oriented, and contextual teaching methods. The difference between these methods is hardly worth mentioning, but the contextual method is proven to be more efficient. Despite this the strategy oriented teaching method is to a great extent more researched. The result also shows that a new orientation within the research of reading comprehension is growing, where the focus is on the teachers’ knowledge and competence, instead of on teaching methods. A conclusion of the study is that all teaching methods that have been presented in the study develop the students’ reading comprehension in an effective way. It is also shown that the teacher has a big responsibility for the development within students’ reading comprehension. / Resultaten av de internationella undersökningarna PISA 2011 och PIRLS 2011 visar att de svenska elevernas resultat inom läsförståelse försämrats. Syftet med denna litteraturstudie var att göra en forskningsöversikt för att kunna ge en fördjupad bild av olika metoder som inkluderar elevers tidigare kunskaper inom läsförståelse, och som anses öka elevernas läsförståelse. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Resultatet av studien visar på två större inriktningar av undervisningsmetodik inom läsförståelse, strategiinriktad, och innehållsbaseras undervisningsmetodik. Skillnaderna mellan dessa är minimala, men den innehållsbaserade undervisningsmetodiken har visat sig vara lite effektivare. Trots detta är den strategiinriktade undervisningsmetodiken i stor utsträckning mer beforskad. Resultatet visar även att en ny inriktning inom forskningen av läsförståelse växer fram, där fokuset ligger på lärarens kunskaper och kompetens, istället för undervisningsmetoder. En slutsats av studien är att samtliga undervisningsmetoder som presenterats i studien utvecklar elevers läsförståelse på ett effektivt sätt, samt att läraren har ett stort ansvar för elevernas läsförståelseutveckling. / <p>svenska</p>

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om och hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill få en uppfattning om hur undervisningen i läsförståelse kan gestalta sig i skolår 3 och 4. Vidare ämnade vi skapa oss en uppfattning om hur lärarna tänker kring de ökade kraven på en strukturerad undervisning som följer med den nya läroplanen, Lgr 11. Undersökningen är kvalitativ och omfattar sex klasslärare. Vi använde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod. Resultaten visar att lärarna i sin undervisning använder flera läsförståelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om läsförståelsestrategier vilket forskningen förespråkar. En slutsats i vår undersökning är att lärarna ofta kontrollerar elevernas läsförståelse men sällan undervisar i och om läsförståelsestrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna i undersökning är av uppfattningen att de kommer att behöva ändra sin undervisning för att möta kraven i Lgr 11.

The purpose of this study is to investigate how teachers in grades 1-3 work with reading comprehension in the classroom. This essey will further analyze how they describe the concept poor comprehenders and how they discover if a pupil have bad reading comprehension. I have used the following questions:  How do teachers describe the concept poor comprehenders? How do the teachers work with reading comprehension in the classroom? How do the teachers describe how they find out if a pupil have bad reading comprehension?  The study is based on a qualitative method with three interviews and three observations. The theories and central concepts that I used is poor comprehenders, reading comprehension, reading comprehension strategies and pedagogical methods. The result shows that the teachers have difficulities of explaining the concept poor comprehenders When comparing which reading comprehension method they use in the teaching, the result shows that they have used similar methods but in different ways. The result also shows that all the teachers in this study believes that it´s hard to find out if a pupil have problems with reading comprehension.

Denna undersökning baseras på att jag med hjälp av en kvalitativ metod valt att undersöka hur lärare undervisar i läsförståelse samt hur de arbetar för att eleverna ska få möjlighet att utveckla en god läsförståelse. Detta för att jag saknade en uttrycklig bild av hur lärare väljer att bygga upp sin undervisning i läsförståelse. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 4-6. I denna uppsats är kapitel två, Bakgrund, och kapitel fem, Resultat, de mest omfattande delarna. Bakgrunden är uppdelad i sju avsnitt, där det till en början redogörs för vad läsförståelse är för något. Efter detta redogörs det för innebörden av att undervisa i läsförståelsestrategier, hur styrdokumenten framställer läsförståelse, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelse. Slutligen kommer ett avsnitt där Läslyftet, en fortbildning som många av de lärare som intervjuats genomgått, förklaras. I tidigare forskning finns tre delar – Skolinspektionens kvalitetsgranskning av läsförståelseundervisning, den senaste PIRLS-undersökningen samt teoretiska utgångspunkter. I det tredje avsnittet, Teoretiska utgångspunkter, redogörs för ett hermeneutiskt perspektiv, som tillämpats i samband med denna undersökning. Det hermeneutiska perspektivet utgår från att tolka meningen med människoskapande ting i relation till de sammanhang som skapat dem. Den metod som används för att förstå meningen är tolkning (Brinkjaer &amp; Høyen, 2013, s. 73), vilket är ett viktigt inslag i denna undersökning. Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga intervjudeltagare anser att läsförståelse är viktigt i många avseenden, att läsförståelse inte bara behövs i ämnet svenska utan i alla skolämnen, samt att skolans tid räcker till att eleverna ska få möjlighet att utveckla en god läsförståelse. Fler saker som lärarna är överens om är att det finns ett tydligt samband mellan läsning och skrivande och att det är viktigt att erbjuda texter i olika svårighetsgrader till eleverna. Gällande läsförståelsestrategier, berättar tre av de intervjuade att de inte använder några specifika läsförståelsestrategier i undervisningen. / <p>2018-06-15</p>

I detta examensarbete studerar vi hur verksamma lärare i årskurs 1–3 arbetar för att eleverna ska utveckla sin läsförståelse. För att ta reda på detta har åtta lärare på fem skolor i tre olika kommuner intervjuats och på så sätt har lärarnas tankar och erfarenheter av begreppet läsförståelse samlats in. Vidare har vi även undersökt hur dessa lärare arbetar för att följa upp elevernas utveckling i läsförståelse. Undersökningen innefattar en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet har sedan analyserats i olika kategorier och resultaten diskuteras mot bakgrund av vald forskning, litteratur och ett sociokulturellt perspektiv. I denna studie framkommer det att lärarna är väl förtrogna med begreppet läsförståelse och lärarna har därmed tillräckliga kunskaper i hur de ska arbeta för att utveckla elevernas läsförståelse. Vidare visar studien att läraren bör eftersträva ett varierat arbetssätt i undervisningen och att undervisning bör bedrivas i läsförståelsestrategier eftersom detta är något som eleverna inte enbart kan lära sig på egen hand. För att följa upp elevernas utveckling använder sig lärarna av formativ bedömning, vilket är något som lärarna arbetar med kontinuerligt i undervisningen.

Denna kvalitativa studie är genomförd på Åland i två olika grundskolor. Den är baserad på intervjuer med lärare och elever samt observationer i klassrummen. Studien bygger på fem lärares egna erfarenheter kring läsundervisning inom årskurserna ett, två, tre och fyra. Lärarna redogör för hur man kan arbeta med att skapa en undervisning som ger en ökad läsförståelse hos elever i årskurserna ett, två, tre och fyra. Vi har tagit reda på hur lärare kan skapa en bra undervisningssituation som främjar läsförståelse hos elever. Studien belyser också vikten av en engagerad lärare i läsundervisningen. För att få ett elevperspektiv i studien har vi tagit reda på hur 18 elever i årskurs 1–2 uppfattar läsundervisningen. Tyngden i vårt arbete är att jämföra lärare och elever med varandra för att kritiskt bedöma läsförståelseundervisningen utifrån deras perspektiv. Det huvudsakliga resultatet vi fått utifrån denna studie är vikten av högläsning och engagemang hos lärarna. Utifrån resultatet kunde vi även se att eleverna visade ett intresse för läsning och en förståelse för sin vidare utveckling av läsning. I jämförelsen av lärarnas och elevernas uppfattning kunde vi tolka dessa som väldigt lika.

I detta examensarbete studeras hur lärare beskriver sin utformning av läsförståelseundervisning i grundskolans tidigare år. För att göra studien möjlig har vi valt att intervjua fyra verksamma lärare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisering och en diskussion om undersökningens resultat har gjorts mot bakgrund av vald forskning och den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att lärarna anser att det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla läsförståelse och deras förhållningssätt till läsning är att det inte enbart är en färdighet utan även att det är viktigt att förstå och tänka kring innehållet i texter. Det finns en medvetenhet hos lärarna om att det är flera faktorer som samspelar i utvecklingen av läsförståelse och det som framkommer som mest centralt att arbeta med är ordförståelse. Av studiens resultat framgår det att högläsning och textsamtal är ett vanligt förekommande arbetssätt med läsförståelse och det arbetar lärarna med på olika sätt men gemensamt är att En läsande klass används i undervisningen. Gemensamt lärande och arbete med läsförståelse i meningsfulla sammanhang anser samtliga lärare är väsentligt i läsförståelseundervisningen.

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare för elever i årskurserna 1–3 kan arbeta med läsförståelsestrategier för att utveckla elevers läsförståelse. Läsförståelsestrategier ska ingå i undervisningen genom hela grundskolan. Internationella undersökningar visar på skillnader mellan hög- och lågpresterande elever i svenska skolor vad gäller läsförståelse. Undersökningarna visar också att svenska elever har svårt att tolka och värdera texter samt att visa att de förstår texterna de har läst. Metoden för min studie är semistrukturerade intervjuer av lärare som arbetar inom årskurserna 1–3. Intervjuerna har utförts utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och likaså analysen av resultatet. Resultatet visar på att lärarna främst introducerar, utvecklar och förankrar elevernas läsförståelsestrategier genom samtal. Samtalen sker i en social kontext där eleverna får ta del av lärarnas modellering av läsförståelsestrategier och samtidigt lyssna på varandras olika tolkningar av texter. Den sociala kontexten framhålls som särskilt viktig för eleverna då den skapar gemensamt lärande och visar på hur texter kan tolkas olika från individ till individ. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

The aim of this study is to increase knowledge about how teachers in grades 1–3 experience cooperative learning in reading comprehension teaching. Furthermore, the purpose is also to examine the advantages and disadvantages that the teachers experience with the approach are also made visible. The intention of the study is to investigate the teachers' usage, knowledge and experience of cooperative learning in reading comprehension teaching. To fulfill the aim of the study, a qualitative semi-structured interview study was conducted in which four active teachers at three different schools participated. The theoretical framework for the study is the sociocultural theory where the transcripts were analyzed using a phenomenographic analysis method.In summary, the results showed that teachers use cooperative learning in various degrees. The teachers' knowledge and experience of cooperative learning is of great importance for how much of the teaching applies to the approach. In general, as all teachers, that the working method is favorable for the students' knowledge development and social ability.

Denna systematiska kunskapsöversikt presenterar tidigare gjord forskning på hur lässtrategier samt metoder bidrar till utvecklad läsförståelse. Vi har sammanställt vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Syftet med litteraturstudien är att få ökad kunskap inom vilka strategier och metoder i undervisningen som främjar läsutvecklingen, med särskilt fokus på läsförståelse hos elever. Vi har totalt använt oss av tio utförda studier. Vi presenterar hur den systematiska sökningen utfördes i början av kunskapsöversikten. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten beskriver hur lässtrategier och olika metoder främjar elevers läsförståelse. Forskningsresultatet vi tagit del av styrker lässtrategiers positiva påverkan på elevers läsförståelseutveckling. Resultatet behandlar även metakognitiva kunskaper kopplade till självreglerat lärande och deras inverkan på läsförståelse. Med hjälp av artiklarna presenterar vi det sociala samspelets roll i området.