En av de stora utmaningarna hos alla kraftvärmeverk är att ha bra emissioner med så liten påverkan på miljön som möjligt. För att uppnå detta krävs det att det finns en effektiv rökgasrening där många skadliga ämnen, exempelvis SO2, (svaveldioxid), HCl  (väteklorid) och NOx (kväveoxid) tas om hand, för att på så vis minska utsläppen och klara emissionskraven. För att uppnå detta löper rökgaserna bland annat genom ett rökgasfilter, en skrubber samt en quench (störtkylare) där de skadliga ämnena bryts ner, minskas eller blandas med andra ämnen som konsumerar dem. Olika biokraftvärmeverk förbränner olika sorters biobränslen. Säljaren som levererar biobränslet skall redovisa och försäkra att de levererade materialets kemiska innehåll befinner sig inom de gränsvärden som anges, vilka kemiska ämnen som är befintligt i bränslet och dess storlek. Två av dessa kemiska ämnen, HCl och SO2, skall i detta arbete, via uträkning av bränslets innehåll av dessa två ämnen, jämföras med det utlovade innehållet i bränslet som leverantören hänvisar till. Som formulerat tidigare så är det en hel del komponenter som rökgaserna passerar, och det är här problemen uppstår. Komponenter som det blir komplikationer med på grund av igensättning, temperaturvariationer samt andra problem som t.ex. att kalktillförseln för att binda svavlet. Intresset inom detta ämne började genom egen arbetserfarenhet och sommarjobb som drifttekniker på ett kraftvärmeverk. Detta fick upp ögonen för hur viktigt det egentligen är att rena rökgaserna och vilken enorm förbättringspotential som finns i rökgasreningsanläggningar. I detta arbete utgår man ifrån att det inte är några föroreningar, såsom klor och svavel, som går ut via bottenaskan.

Denna studie syftar till att göra en fördjupad trygghetsundersökning mellan två bostadsområden i Landskrona. Undersökningen genomförs på uppdrag av Landskrona stad och de två bostadsområdena är utvalda mot bakgrund av tidigare trygghetsmätningar genomförda av Polisen. Genom enkätundersökning ämnar studien analysera skillnader mellan bostadsområdena angående individers trygghet, lokal problemnivå samt förtroende för lokala myndigheter. Resultatet visar att deltagarna på Gröna Gång upplever högre nivåer av otrygghet och oro att utsättas för brott trots att Koppargården visar högre nivåer av sociala och fysiska ordningsstörningar samt lägre kollektiv förmåga. / The purpose of this paper is to do an in-depth study between two residential neighbourhoods in Landskrona. The study is carried out on behalf of the city of Landskrona and the two residential areas have been selected in the light of previous safety surveys conducted by the police. Through a self-report survey, the study aims to analyse differences between the neighbourhoods regarding individual’s feelings and perceptions of fear of crime, levels of local disorder and confidence in local authorities. The result show that the participants living at Gröna Gång experience higher levels of fear of crime although Koppargården shows higher levels of social and physical disorder and lower collective efficacy.

Många äldre upplever större otrygghet att utsättas för brott. Detta kan påverkaderas vardag negativt genom att de undviker platser eller situationer. Genom enkvalitativ ansats syftar denna studie till att undersöka äldres upplevda otrygghetoch utsatthet i Landskrona kommun. Varför de upplever otrygghet och vilkaeffekter som följer med otryggheten ligger i fokus. Resultatet av genomförd studievisar att äldre upplever otrygghet främst i offentlig miljö och efter mörkrets infall.Många väljer då istället en annan väg som är mer upplyst eller där det är mycketrörelse. Resultaten visar även att den upplevda otryggheten inte alltid stämmeröverens med den faktiska utsattheten. / Many older people experience greater insecurity and fear of crime. This canadversely affect their everyday lives by avoiding places or situations. Through aqualitative approach, this study aims at investigating the perceived insecurity andvulnerability of the elderly in Landskrona municipality. Why they areexperiencing insecurity and the effects that accompany uncertainty lie infocus.The result of the study conducted shows that the elderly experienceinsecurity primarily in the public environment in the evening. Many then chooseanother path that is more enlightened or where there is a lot of movement.The results also showed that the perceived insecurity does not always match theactual vulnerability.

Efter mycket rapportering i media och omnämning i polisens rapport gällande områden där kriminella nätverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i Koppargården. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens Koppargården. Resultaten har analyserats utifrån teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens Koppargården kan kopplas till teorin om social desorganisations. Låg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansättning, hög befolkningsomflyttning är faktorer som stämmer in på Koppargården. Detta har i sin tur bidragit till att områdets sammanhållning är låg, det finns en avsaknad av gemensamma normer och värderingar i området och den informella sociala kontrollen i området är låg. Det finns även vissa kopplingar till teorin gällande kollektiv styrka, detta i form av att de sociala institutioner som finns i området är välfungerande. / After many reports in the local media and mentioning in the police report regarding communities where criminal networks control, an interest to analyse and explain the problems in Koppargården emerged. The study has threw statistics and semi-structured interviews explored key informants descriptions of problems in todays Koppargården. The results were analysed based on the theory of social disorganization. Study results show that most of the problems described the pictures in today Koppargården can be linked to the theory of social disorganizations. Low socioeconomic status, heterogeneity, high population migration are factors that apply to Koppargården. This has contributed to the area's cohesion is low, there is a lack of common standards and values in the area and the informal social control in the area is low. There are also some links to the theory of collective efficacy and that is that the social institutions in the area are well functioning.

Symbolbruket i arbetarrörelsens fanor skiljer sig åt beroende på var någonstans i Sverige den har sitt ursprung. Denna studie har i avsikt att synliggöra likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona under perioden 1890-1906. Undersökningens grund ligger i komparation av den historiska symbolik som avbildas i fanorna.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta.

SAMMANFATTNINGKandidatarbetet är en observationsstudie av kommunikationsprocesser istadsdelsomvandlingar. Arbetet undersöker hur inblandade aktörer engagerar och hurförslagen kring stadsomvandlingen berättas från ide till resultat.I kandidatarbetet utförs dokumentanalyser och observationer över enkommunikationsmodell som tidigare använts på miljonprogramsområdet Fittja söder omStockholm. Modellen, kallad Miljonprogramsklockan undersöks som en potentiellkommunikationsstrategi i miljonprogramsområden utifrån teori och tidigare projekt.Kandidatarbetet granskar fyra miljonprogramsområden som exempel. Miljonprogrammenshus utgör en stor del av den totala byggnadsmassan i Sverige och ca två tredjedelar avdessa är flerbostadshus och en majoritet är hyresrätter. Områdena är i behov av att inom de närmsta åren renoveras och rustas upp, vilket gör att det kommer skestadsdelsomvandlingar med omfattande förändringar i den byggda miljön.Teorin i kandidatarbetet använder sig utav teorier inom kommunikation av forskarna påLunds universitet Jesper Falkheimer och Mats Heides om strategisk kommunikation. Arbetet har som utgångspunkt att kommunikation måste förstås ur er ett helhetsperspektiv. De teoretiska utgångspunkterna rörande byggd miljö grundar sig i teorier och tankar av bland annat, N. John Habraken, Stuart Hall, Mattias Kärrholm och flera som gemensamt har olika perspektiv på arkitektur. Begrepp och teorier som behandlar användning och sociala relationer är centrala i kandidatarbete. / ABSTRACTThe candidate’s work is an observational study of communication processes in citytransformation. The work investigates how involved actors engage and how the proposalsfor urban transformation are told from idea to result.In the candidate’s work, document are analyzed and observations are carried out on acommunication model previously used in the Fittja million program area south of Stockholm. The model, called the Miljonprogramsklockan, is being investigated as a potential communication strategy in million program areas based on theory and previous projects.Candidate work examines four million program areas as examples. The Million Program’shouse accounts for a large part of the total building mass in Sweden and about two thirds of these are multi-family houses and a majority are tenant-owned. The areas are in need ofrenovation within the next few years, which means that there will be citytransformations with significant changes in the built environment.The theory of the candidate’s work uses theories in communication of the researchers atLund University Jesper Falkheimer and Mats Heides on strategic communication. The workhas as its starting point that communication must be understood from an overallperspective. The theoretical starting points regarding the built environment are based ontheories and thoughts of, among others, N. John Habraken, Stuart Hall, Mattias Kärrholmand several who together have different perspectives on architecture. Concepts andtheories that deal with use and social relations are central to the candidate work.

Förändringar i klimatet i framtiden kommer innebära en ökad risk för översvämningar. Städer kommer behöva göra mer anpassningsarbete för att motverka översvämningar i framtidens klimat, men mindre städer och kommuner har en ofta en brist på kapacitet och resurser vilket försvårar deras anpassningsarbete. Denna studie undersöker Landskrona kommuns motståndskraft mot översvämningar i framtidens klimat genom en fallstudie. För att undersöka detta, har studien visat relevanta lagar för översvämningar och hur Landskrona kommer påverkas av översvämningar på grund av klimatförändringar. Undersökning operationaliserar resiliensbegreppet för att finna svar på hur resilient (motståndskraftigt) Landskrona är emot översvämningar i framtidens klimat och hur staden kan bli mer resilient samt vad Landskronas huvudsakliga översvämningsstrategi består av. Studien finner att Landskrona kommun arbetar i huvudsak med inkrementell förändring genom utlösande händelser och vid antagandet av nya detaljplaner och försöker lära sig att leva med framtida översvämningar genom lämplig markanvändning. Dock finner studien att det finns brister i översvämningsstrategin som kan påverkas dels av den kommunala autonomin, dels av ekonomiska incitament som driver kommuner med sämre skatteunderlag att exploatera markområden i attraktiva lägen, och rekommenderar därför att vidare forskning inom området bör särskilt titta på hur kommunalekonomi påverkar kommuners översvämningsstrategier. / Changes in the climate in the future will increase the risk of flooding. Cities are required to adapt to the changes in the climate to prevent floods in the future, but smaller cities and municipalities often lack the required resources and capacity to adapt. This study examines the resilience of Landskrona municipality to floods in future climates through a case study. To investigate this, the study has examined relevant laws for flooding and how Landskrona will be affected by floods due to climate change. The study operationalizes the concept of resilience to find answers to how resilient Landskrona is to floods in future climates and how the city can become more resilient, as well as what Landskrona's main flood strategy is. The study finds that Landskrona municipality primarily works with incremental change through triggering events and the adoption of new zoning plans and tries to learn to live with future floods through appropriate land use. However, the study also finds that there are deficiencies in the flood strategy that can be affected by both municipal autonomy and economic incentives that drive municipalities with lower tax revenues to exploit land areas in attractive locations. Therefore, the study recommends that further research should focus particularly on how municipal economy affect municipalities' flood strategies.

Ljudbildspel har producerats på tidningar i Sverige sedan 2007. De har blivit ett allt mer vanligt förekommande medieformat som idag syns på såväl kvällspressens, de stora morgontidningarnas och de lokala tidningarnas hemsidor. Samtidigt gör så gott som alla redaktioner nedskärningar, vilket inte minst drabbar fotograferna vars arbetsbörda växer i och med att bilder får en allt mer framträdande roll i pressen (Frigyes, 2010, s. 4-10). Produktionen av ljudbildspel är tidskrävande då fotografen inte bara tar bilder utan även ska ta fram ljud och klippa ihop det tillsammans med bilderna. I den här fallstudien av hd.se undersöks hur många som tittar på ljudbildspelen på deras hemsida samt om det finns vissa gemensamma karaktärsdrag hos de ljudbildspel som är mest besökta. Studien delas in i två delar där resultaten kombineras för att besvara studiens syften och frågeställningar. Den första delen av studien är en granskning av ljudbildspelens besöksstatistik samt besöksstatistik på andra delar av hemsidan för att utröna hur många som tittar på ljudbildspelen. Den andra delen är en kvantitativ innehållsanalys av samtliga ljudbildspel på hd.se där vi undersöker specifika karaktärsdrag hos varje ljudbildspel samt undersöker hur man puffat (gjort reklam) för ljudbildspelen både på webben och i papperstidningen. Båda delarna av studien kombineras för att svara på om de mest besökta ljudbildspelen har några specifika karaktärsdrag gemensamt. Studiens resultat visar att ljudbildspelen på hd.se har färre unika besökare än artiklar som behandlar samma ämne. Skillnaden till artiklarna var dock relativt liten. Med tanke på att ljudbildspelen är svåra att hitta på hd.se kan man ändå säga att intresset för ljudbildspelen är relativt stort. Intresset har dessutom stadigt ökat sedan man började producera dem 2007. Studiens resultat visar även att ljudbildspel på hd.se med vissa karaktärsdrag har fler unika sidvisningar än övriga ljudbildspel, samtidigt som dessa karaktärsdrag oftast saknas i ljudbildspelen. Exempel på dessa karaktärsdrag är ljudbildspel som behandlar ämnen som brott och juridik samt innehåller negativa inslag. Vidare har studien visat att ljudbildspel som man puffat för på hd.se har fler unika sidvisningar samtidigt som puffar i papperstidningen inte verkar påverka antalet unika sidvisningar.

Selma Lagerlöf (1858-1940) is to many a known writer, a member of the Swedish Academy and a Nobel prize winner in literature. Her life has been studied and is well documented both by herself and others mainly from a literary point of view. We know that she spent time as a teacher in the southern swedish city of Landskrona (1885-1891). A missing piece in the study of the life of Selma Lagerlöf has been of how she was as a teacher in the society in the late 1880’s, written from the perspective of a teacher. The aim of this study has been to seek a deeper knowledge about Selma Lagerlöf as a teacher and the pedagogical means of her teaching, as well as the society that she was a member of. The different parts of Selma Lagerlöfs life, the actions and her words may contribute to the aiming result as a holistic view. The following overarching questions have been used in the study:  How is Selma Lagerlöf described as a student at the School of Education? (in swedish: Högre Lärarinneseminariet). Who may have contributed to her role as a teacher? What was the spirit of the times connected to Selma Lagerlöf at the School of Education? What factors may have influenced her as a person and a teacher? How is Selma Lagerlöf described as a teacher/educator? How are her pedagogical means expressed? How is Selma Lagerlöf described as a teacher by her students? A hermeneutical perspective has been used as a method and a theory, mainly as explained by the philosopher Dilthey. The analysed literature includes adequate texts, books and articles and the found details are woven into a full picture together with the foundation of context. When writing the biography of a person as well known as Selma Lagerlöf there is a need to balance the sense of her presence making certain to keep an, at the same time, ethical, respectful and critical attitude towards her. As working with the study, also a context is surfaced and by the context it is possible to understand the details. The person and her ideas have been studied by sympathetic empathy and understanding, to see the person not as dead, but as a person who once lived and is still inspiring. A conclusion can be made that Selma Lagerlöf was a teacher with a compassionate and methodological way of teaching. The findings to the overarching questions in the aim may guide us through the pedagogical ideas of the person who was forced by economic and social reasons to work as a teacher. She enjoyed giving lessons which made the eyes of the students glow of interest. A method using compassion and trust between educator and pupils leads to pleasurable learning. It also leads to a foundation for the responsibility of all citizens' upbringing and education in a democratic society, a pedagogical perspective known from the philosopher and educator Pestalozzi, a responsibility also relevant to the education of today.