Syftet med denna undersökning är att studera utlärning av vissa strategier för multiplikation med hjälp av modellen Learning Study. Syftet är även att undersöka vilken strategi som är mest effektiv för elever att använda då flersiffriga tal ska multipliceras. Det gjordes en Learning Study i fyra klasser på en mellanstadieskola i Dalarna, två klasser från årskurs fem var med samt två klasser från årskurs sex. Resultatet visar att uppställning är den strategi elever föredrar att använda för att lösa uppgifter med två- eller tresiffriga multiplikationstal. Resultatet visar också att många elever får fler rätt när de väljer att inte använda någon strategi. Majoriteten av eleverna förstår själva algoritmen uppställning, men misslyckas att få rätt svar med den på grund av bristande kunskaper i multiplikationstabellerna 1-10.

Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och tydliggöra skillnader på olika undervisningsmetoder, så som traditionell-, laborativ- och digital undervisning, genom en Learning study. Studien genomfördes i tre klasser som var och en arbetar utifrån varsin undervisningsmetod och genom ett för- och eftertest analyseras resultatet mellan dessa klasser. Fokus ligger på undervisningsmetoderna och de olika variationsmönster som varje undervisningsform genererar. Fokus ligger även på elevernas resultat i respektive grupp samt undervisningsmetoderna emellan dem. Studien använder sig av för- och eftertest där elevernas kunskaper analyseras. Lektionerna analyseras utifrån variationsteorin. Resultatet visar att de elever som arbetade med traditionell och digital undervisningsmetod undervisades utifrån variationsmönstret separation med generalisering. De fick båda snarlika resultat på eftertestet. Den laborativa undervisningsmetoden hade undervisning utifrån variationsmönstret separation med generalisering och kontrast. Det var även den laborativa undervisningsgruppen som fick det bästa resultatet på eftertestet.

Learning study (LS) och Variationsteorin representerar ett nytt sätt att se på barns lärande,vilket kan ge förskollärare redskap för hur det pedagogiska arbetet kan organiseras kring ettvisst innehåll. Betydelsen av att definiera lärandeobjekt lyfts fram och därmed även detintentionella lärandet, dvs. att klargöra vad barnen ska ges möjlighet att lära. Syftet är attutifrån ett LS-projekt studera om och i så fall på vilket sätt Variationsteorin kan bidra till attskapa goda förutsättningar för lärande i förskolan. Resultatet av ett LS-projekt analyserasmed fokus på förskolebarns lärande i betydelsen kvalitativa förändringar i barns sätt attbeskriva lärandeobjektet - Vad är en skugga?Resultatet visar att LS-modellen och Variationsteorin fungerar väl som pedagogiska redskap iförskolan. LS-projektet har bidragit till lärande bland både pedagoger och barn, menresultatet visar även att många barn inte ökade sitt resultat. Med ett lekpedagogiskt arbetssättkan pedagoger väva in ett naturvetenskapligt innehåll i en berättelse för att väcka intresseoch engagemang. Så länge pedagogen har tydligt fokus på lärandeobjektet kan innehålletgärna ha en lekfull inramning. Genom att regelbundet analyserar lärandesituationer ochkvalitativa förändringar i barns sätt att beskriva innehållet kan diskussionen i förskolan skiftafokus från att göra till att synliggöra.

Mitt syfte med studien är att utforska och beskriva hur variationsteori som utgångspunktmed stöd i Learning study och Lesson study har använts för analys av lärandeobjektenoch påverkat synen på undervisningen i olika ämnen och analysera hur deerfarenheterna skulle kunna ligga till grund för utveckling av ämnesdidaktiken iföretagsekonomi. Studien problematiserar ekonomiämnets didaktik i relation tillvariationsteori, Learning study och Lesson study. Fyra slumpmässigt valdaforskningsrapporter som representerar olika nivåer i skolgången utgör data.Forskningsrapporterna behandlas som om de vore öppna intervjuer där de forskare somgenomfört fallstudier med variationsteori som utgångspunkt ger sin syn på teorin ochmetoderna. Data analyseras i tre steg bestående av en närläsning, identifikation avessenser och kategorisering av teman samt en kritisk granskning av dessa teman.Studien synliggör fem teman som på olika sätt belyses och återkommer i de olikaforskningsrapporterna. Läraren, eleven, kontexten, ämnet samt reflektioner över självavariationsteorin. Slutsatsen är att den studerade forskningen i variationsteori begränsasav att interaktionen mellan lärare och elev har utelämnats men att forskningsrapporternaändå ger stöd för hur man ska kunna hantera begreppen i ekonomiämnet. Studienbetonar vikten av att identifiera de kritiska aspekterna av lärandeobjekt.Nyckelord: Företagsekonomi, Learning study, Lesson study, lärandeobjekt,variationsteori.

Programmering är en relativt ny del av den svenska skolans läroplan och forskning visar att lärare känner osäkerhet över såväl lektionsinnehåll som design. Enligt rådande läroplan ska elever i årskurs 1–3 ges möjlighet att utveckla förståelse för entydiga stegvisa instruktioner. Eleverna ska möta hur de stegvisa instruktionerna konstrueras, beskrivs och följs som en grund för programmering. Syftet med studien är därför att bidra till en undervisningsdesign som utvecklar elevers förståelse för sekvenser genom att konstruera och följa stegvisa instruktioner. Syftet besvaras genom att undersöka vilka kritiska aspekter elever behöver urskilja för att förstå sekvenser, vilka variationsmönster som kan bidra till att elever urskiljer de kritiska aspekterna samt hur undervisning grundat i variationsmönster kan möjliggöra att elever urskiljer kritiska aspekter om sekvenser.     Med inspiration av variationsteorin, som utgår från undervisningsdesign där fokus riktas mot det lärande som möjliggörs och sker samtidigt som det analyseras för att kunna revideras och möjliggöra ytterligare lärande, har studien grundats på en learning studyprocess. Studien är genomförd med fyra elever i förskoleklass. För att möjliggöra utvecklingen av elevers förståelse för sekvenser visar studiens resultat att undervisningen bland annat måste möjliggöra att elever kan urskilja att instruktioner alltid måste ges i relation till position och status i rummet. För att göra urskiljandet möjligt kan variationsmönster i kontrast och fusion tillsammans med konkret material, tillhörande gruppsamtal och möjlighet till förkroppsligad förståelse vara gynnsamt.

I en granskning av Skolinspektionen 2014 framkom alarmerande information att den svenska skolan ofta misslyckas med undervisning i teknik där fallande elevintresse för ämnet är en stor konsekvens. I Sverige tillkom en ny läroplan höstterminen 2022 som lyfter att teknikundervisning ska verka för att eleverna utvecklar teknisk medvetenhet och intresse. För att kunna bidra med kunskap till forskningsfältet genomfördes en form av aktionsforskning i tre steg för att förbättra elevernas lärande samt förståelse för konstruktionstekniska avgöranden i brobyggnationer. I forskningsprocessen användes undersökande arbetssätt för att motivera eleverna att driva egna konstruktionsprojekt genom oberoende idéer och slutsatser. Utifrån variationsteoretisk ansats skildrades elevers lärande genom en learning study där kritiska aspekter identifierades för att utveckla teknikundervisning som verkar för att förbättra elevers lärande. Syftet med studien var att undersöka hur teknikundervisning bör utformas för att elever ska utveckla kunskaper om brokonstruktioner. Syftet kom att undersökas genom frågeställningarna: - Vilka är de kritiska aspekterna gällande teknikundervisning av brokonstruktioner i aktuell elevgrupp?                                                           - Hur bör teknikundervisning av brokonstruktioner utformas för att eleverna ska kunna urskilja kritiska aspekter?                                                                   - Hur har elevernas lärande utvecklats gällande brokonstruktioner? Studiens resultat visar hur en learning studie med implementering av undersökande arbetssätt som utgår från ett elevcentrerat lärande resulterar i en lyckad teknikundervisning som erbjuder variation och sammanhang. De 20 deltagande eleverna gick in med varierande förkunskaper i första lärandecykeln där resultatet av studien visar en marginell skillnad kunskapsmässigt mellaneleverna i slutet av lärandecykel tre. Utfallet visar på att teknikundervisning bör kännetecknas av variation där implementering av undersökande arbetssätt baserat på elevcentrerat lärande ska verka för att utveckla elevernas tekniska kunskaper.

Studiens syfte är att visa på hur simuleringsbaserade aktiviteter kan användas för att lära ut stora talens lag till elever på mellanstadiet. Studiens kan förhoppningsvis vidare kunna bidra till en ökad kunskap om hur elever kan lära sig om sannolikhet. För att uppnå syftet användes två olika frågeställningar. Frågeställningarna var följande: Hur kan elever på mellanstadiet utveckla sina kunskaper om de stora talens lag med hjälp av simuleringar? Vilka kritiska aspekter om sannolikhet är möjliga för eleverna att urskilja med hjälp av simuleringsaktiviteter? Vilka övriga aspekter av matematikundervisningen synliggörs under studiens gång?  Studien utgår ifrån variationsteorins syn på lärande och därav valdes metoden Learning study till studien. Variationsteorin belyser variationens betydelse för att möjliggöra ett lärande. Learning study syftar till att nå ett lärande vilket är i linje med det den här studien vill uppnå.  Resultatet i studien visar både att det både finns för- och nackdelar med arbete genom simulering. En fördel var att växande stickprov visade sig vara ett bra sätt för elever att urskilja olika kritiska aspekter. En nackdel var att vissa kritiska aspekter var svåra för eleverna att urskilja. Exempelvis var den kritiska aspekten om begreppen tur och skicklighet fortsatt en svårighet för många elever även efter studien.

Min studie kan bidra med att belysa vikten av att använda screening och diagnoser i matematik för att skapa en undervisning som möter alla elever. Att arbeta med att utveckla matematikundervisningen i skolan är högaktuellt då vi behöver vända den negativa trend som varit under de senaste åren. Syftet med mitt examensarbete är att skapa en bild av hur lärare arbetar med matematikscreening som en del i sin undervisning samt hur de arbetar vidare med resultaten som en del i en formativ matematikundervisning. Jag vill ta reda på hur vad lärare ser för syfte med matematikscreening och hur det kan användas för att utveckla undervisningen. Den teori som används i min analys är systemteori, att utifrån denna se helheter i det material jag samlat in i gruppsamtal med lärare. Jag har använt mig av halvstrukturerade intervjuer i grupp, dessa gruppsamtal har filmats och därefter transkriberats och analyserats. I min studie har det framkommit att screening och diagnoser ofta blir bedömda i de årskurser där eleverna får betyg. Det framkommer att screening och diagnoser anses viktiga för lärarna som ett utvärderingsverktyg, men också för att ta del av elevernas förkunskaper. Screening och diagnoser används också för att upptäcka elever i svårigheter, som ett verktyg för elevhälsans arbete. Elevhälsan använder också resultat och analys som utgångspunkt för sitt arbete med handledning av lärarna. Det framkommer också i studien att samtal mellan lärare är viktigt och att användandet av läromedel kan vara problematiskt. Användandet av läromedel kan försvåra arbetet med att individualisera samt att arbeta formativt i matematik. Studien visar vikten av att använda screening och diagnoser i matematik för att upptäcka samt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar. Vikten av att skapa en struktur kring arbetet med screening i matematik kan gynna framtida resultat i matematik och detta är en önskvärd utveckling inom svenskt skolväsen. Att använda screening i matematik hjälper elevhälsans strukturerade arbete för att arbeta proaktivt på både individ-, grupp- och organisationsnivå.

Syftet med denna studie var att vinna kunskap om hur elever i årskurs 2 kan utveckla sin förståelse om varför fysisk aktivitet är viktig. Två lektioner planerades, genomfördes och analyserades för att undersöka detta. Undervisningen baserades på variationsteorin. Jag identifierade tre kritiska aspekter: 1 förstå sambandet mellan hjärta/blodomlopp och lungor/andning: 2 puls och andning kan öka av olika orsaker: 3 musklerna behöver syre för att arbeta. Dessa visade resultatet att eleverna behövde urskilja för att förstå det tänkta lärandeobjektet. Undervisningen utformades för att dessa aspekter genom variationsmönstren ”kontrast” och ”generalisering” skulle synliggöras för eleverna. Genom att de kritiska aspekterna synliggjordes utvecklad eleverna sin förståelse mot hur utövandet av fysisk aktivitet påverkar oss. Denna studie visar att undervisning som baseras på variationsteorin ger eleverna goda möjligheter att utveckla sina kunskaper inom biologi på ett specifikt sätt för att nå de tänkta lärandemålen

Genom följande studie undersöks hur utomhuspedagogik påverkar elevernas inlärningsprocess inom artkunskap i ämnet biologi. Lärandeobjekten för studien är olika typer av mossor och lavar. Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik bör utformas för att utveckla elevers lärande i artkunskap i ämnet biologi. Vidare har denna studien syftet att undersöka hur en learning study (LS) kan utveckla och förbättra undervisningen för att förbättra elevernas lärande. Utifrån studiens syftesformulering ställs två forskningsfrågor. Dessa frågorna är: ●    Hur kan en learning study bidra och hjälpa till att utveckla utomhuspedagogiksundervisning för att förbättra elevernas lärande? ●    Hur påverkar utomhuspedagogiksundervisning elevernas lärande och förståesleprogression inom ämnet biologi med fokus på artkunskap? Forskningsfrågorna används som redskap för att uppfylla studiens syfte. Metoden för denna studie är en learning study med variationteoretiskt perspektiv som genomförs under tre undervisningstillfällen i artkunskap med utomhuspedagogik som undervisningsmetod där variation är central. De deltagare som medverkar i studien är åtta elever i årskurs ett och deras klasslärare. Studiens datainsamling sker genom observationer av de tre undervinsningstillfällen samt genom resultet från elevernas för-, del- och eftertester. Resultatet visar på att utomhuspedagogiken gynnar elevernas förståelse och inlärning om de mossor och lavar som undervisningen baseras på. I studien framkommer också att det finns svårigheter men att bedriva utomhuspedagogik såsom väder, distraherande faktorer samt elevernas inställning till utomhuspedagogik. Resultatet visar även på att en LS bidrar till att läraren börjar reflektera över genomförandet av sin undervisning. Genom detta kan läraren utveckla och förbättra sin undervisningskvalité.