Detta arbete tar sin avstamp i starten av min lärarutbildning när jag skulle definiera slöjdbegreppet. Med detta i fokus har jag gjort en litteraturstudie där jag, med ett historiskt perspektiv, gjort en djupdykning i nuvarande läroplan, Lgr 11, samt den till hösten gällande Lgr 22. Frågor jag vill bidra med kunskap kring handlar om hur slöjdämnet har förändrats genom historien samt vilket lärande som möjliggjorts och begränsats.Den teoretiska ansatsen kommer ur läroplansteoretisk forskning. Utöver detta har jag ett teoretiskt spår som hämtas i den praktiska, den teoretiska och den tysta kunskapen och Carlgrens begrepp epistemisk kolonisering av den praktiska kunskapen.Som teoretisk grund har jag använt mig av Kajsa Borgs tidigare forskning och dess läroplaner från Lgr 62 till Lpo 94. Därutöver finns det inte mycket forskning kring just slöjdens och dess kursplaner, det blir en allmänt hållen teoretisk ansats med en praktisk-teoretisk vinkling. Roger Säljös och Ragnar Olssons tankar om den intellektuella kunskapen och användandet av praktiska och teoretiska artefakter fördjupar resonemanget kring delning och/eller samman-förande av det praktiska och det teoretiska.Metoden jag använder för att analysera min empiri är dels ordräkning där jag kvantifierar slöjdens kursplaner med förekommande verb och substantiv på samma sätt som Kajsa Borg. För den mer ingående analysen av kommentasmaterialen till kursplanerna i Lgr 11 och Lgr 22 har jag använt mig av kritisk lingvistisk innehållsanalys som metod.Vid analys av materialet har jag kommit fram till att läroplanerna har författats i en historisk och politisk kontext där samhällets politiska arena har färgat av sig. Slöjdämnets funktion har svängt från görande till kunnande till dokumenterande och till den kommande reflekterande läroplanen.

Lgr22 ligger till grund för denna textanalytiska studie. Syftet med studien är att utveckla förståelse för den nya kursplanen. För att kunna analysera materialet har de teoretiska begreppen läroplansteori och Svedners ämnesargument använts. Genom en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska för högstadiet har olika ämnesargument och mönster vuxit fram. Materialet som har analyserats är svenskämnets kursplan i Lgr22. Skolverkets kommentarmaterial har använts för att ge en fördjupad förståelse för innehållet i Lgr22. Analysen synliggör vilket ämnesargument som förekommer och vilka mönster som går att tolka i Lgr22. Dessa mönster är språknormering, mätbar litteraturläsning, demokrati, arbete med genrer, digitalisering och kritiskt förhållningssätt.

Syftet med denna studie är att jämföra Sveriges och Finlands kursplaner för ämnet svenska i årskurserna 4–6 respektive 3–6. Kursplanerna är hämtade från Skolverket samt Opetushallitus. I Finland talar fem procent av landets befolkning svenska och det är ett av två nationella språk som talas i landet. Därför är det av intresse att undersöka hur språket behandlas i båda länderna. Finland visar sig ofta vara det land som presterat bra på internationella tester, PISA till exempel, där Sverige har haft något sämre resultat. Skillnader i kursplanerna kan ha en betydande effekt på det elever lär sig i skolan samtidigt som kursplanens innehåll kan påverka lärares arbetssätt. I detta arbete undersöks enbart kursplanerna och inte hur innehållet i dem behandlas i praktiken, därför kan inte något konkret svar ges på hur kursplanerna påverkar undervisning. Det kan däremot ge en fingervisning om hur policyaktörerna i länderna ser på ämnet och hur de som gör kursplanerna i landet bedömer att det svenska språket bäst ska läras ut. Metoden som används är en innehållsbaserad textanalys.   Vad som analyseras i denna studie är dels vilken läroplanstyp som Sverige och Finlands kursplaner främst efterliknar, dels vilka olika ämneskonceptioner som går att urskilja i kursplanerna. Slutligen analyseras hur det centrala innehållet i båda kursplanerna liknar alternativt skiljer sig från varandra.    Uppsatsens resultat pekar mot att kursplanerna efterliknar varandra på flera sätt. De båda kursplanerna har ett fokus på samhällsdeltagande samt att eleverna ska anamma flera kompetenser för framtiden. Det finns även delar i respektive kursplan som skiljer sig åt. Till exempel finns i Finlands kursplan ett stort fokus på kulturverksamhet, vilket inte väger lika tungt i Sveriges kursplan. Resultaten visar på att länderna har liknande idéer om vad en kursplan för ämnet svenska ska innehålla. Det kan ha att göra med att det är samma språk som behandlas samt att Finland och Sverige har en liknande kultur.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur utvalda musiklärare, verksamma på högstadiet, ser på förändringar i kunskapsbedömning utifrån den nya läroplanen Lgr22. Som teoretisk grund har forskning om lärares syn på bedömning och läroplaner använts. Här refereras också till mer allmän bedömningsforskning och läroplanshistorik. Vidare bygger uppsatsen på kvalitativa intervjuer som spelats in och transkriberats. Transkriberade data har sedan analyserats genom meningskoncentration där de meningsenheter som utkristalliseras jämförs och analyseras mot studiens syfte och frågeställningar. Analysen av de transkriberade intervjuerna visar på att informanterna har en positiv bild av de förändringarsom följer med den nya läroplanen Lgr22. De intervjuade lärarna tror att Lgr22 kommer öka deras frihet och självbestämmande i sitt läraruppdrag. De mer öppna betygskriterierna pekar också mot en större tilltro till lärarens professionalism. Den holistiska synen och det helhetstänk som präglar de nya kursplanerna ger goda förutsättningar för mer rättvis bedömning och betygssättning, enligt informanterna i denna studie.

Under hösten 2022 kommer den nya läroplanen att träda i kraft, vilket bland annat innebär nya formuleringar kring ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som ska implementeras i alla skolämnen. Syftet med föreliggande studie var att bidra med kunskap om hur dessa nya formuleringar kan komma att påverka svenskämnet och svenskundervisningen i grundskolans senare årskurser. Skolinspektionens granskning (2018) visar på att undervisningen i sex och samlevnad i de svenska skolorna är bristfällig, och att lärare upplever svårigheter med att undervisa inom detta område. Föreliggande studie, som utfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare i årskurs 7-9, tyder på att det inte finns större utmaningar med att implementera dessa nya formuleringar i svenskämnet. Detta beror på att svenskämnet inte existerar i en absolut mening (Thavenius, 1999) och att svenskläraren till stor del är fri till att välja stoff till sin undervisning. Intervjuerna med lärarna tyder dock på att svenskämnet som demokratiämne (Molloy, 2007) kan komma att få en större etablering, eftersom de intervjuade lärarna upplever att demokratiuppdraget blir starkare i och med de nya formuleringarna. Svensklärarna som deltog i föreliggande intervjustudie uttryckte dock att lärare överlag behöver stöttning i undervisningen av sexualitet, samtycke och relationer, då dessa ämnen är tabubelagda i samhället och i olika grad obekväma för lärare att behandla i sina klassrum. Det stöd som lärarna efterfrågade var bland annat relevant fortbildning, samt tid för kollegialt lärande och samarbete kring dessa nya formuleringar. Dessa krav går i linje med de framgångsfaktorer som Skolinspektionen (2018) kunde se hos de skolor som hade en välfungerande sex- och samlevnadsundervisning under deras granskning.

This study aimed to analyze how the additions in the core content of the course plan for English in Lgr22 are covered in the teaching material Champ from Sanoma Utbildning. To analyze this matter the study contains two research questions. The first one asks which additions in the core content are most and least covered in Champ. The second question asks what type of texts and assignments the students encounter that correlates with the additions. The method for this study is a mix of content analysis and discourse analysis. The result of the study shows that the additions that in some ways were part of the curriculum for English in Lgr11 or that have been implicit before are better covered by Champ than the additions that were not. In the Champ workbooks the students mainly encounter writing and speaking exercises that correlate with the additions. There are only a few listening exercises. The reading is mainly covered by the texts in the textbooks. One of the main conclusions drawn from this study is that Champ is still viable for use but needs to be supplemented with other teaching materials to meet all additions from the core content.

Previous international studies have shown that mathematics teaching in Sweden is in need of improvement. The results show that Swedish students possess great mathematical difficulties in algebra. The purpose of this study was to investigate how analogous mathematics books can promote students' algebra knowledge through social interaction and multimodal learning, in relation to the new curriculum, Lgr22 for grade 3. In order to be able to answer the purpose of this study, an analysis of three different teaching materials for grade 3 has been done. The results of this study show that teaching materials that pretend to include all algebra areas in relation to the curriculum, Lgr22 do not treat all areas to the same extent. The teaching materials inclusion of different elements of algebra varies a lot, which can lead to weaker knowledge for the students in certain parts of algebra. The three teaching materials that were studied turned out to touch on algebra, but some inclusion of social interaktion and multimodal aspects in certain parts varies in the different algebra areas.

Uppsatsen analyserar två läroplaner, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 1994 och Läroplanen för grundskolan 2022 utifrån ämnet svenska som andraspråk. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra och undersöka skillnader och likheter mellan läroplanerna i ämnet svenska som andraspråk, med fokus på deras sätt att uttrycka sig om språkinlärning och förväntad språkbehärskning. Uppsatsen utgår från Lev Vygotskijs sociokulturella teori. De metodansatserna som uppsatsen använder sig av är en komparativ metod och en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att läroplanerna har flertal likheter och skillnader. Läroplanen från 1994 framhåller att språkutvecklingen bör ske i samband med andra ämnen för att det bör ske genom meningsfyllda innehåll. I den senare läroplanen som förväntas etableras 2022 lyfts det fram att ämnet bör användas för att ge eleverna möjlighet att utveckla sitt språk. Den förväntade språkbehärskningen eleverna förväntas uppnå har förändrats mellan de olika läroplanerna. I läroplanen från 1994 uttrycks att eleverna ska uppnå samma språkliga nivå som de eleverna som har svenska som modersmål. I läroplanen för 2022 uttrycks istället att eleverna behöver få stöttning för att utveckla sitt andraspråk och att det inte ska ställas för höga krav på en språklig korrekthet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 4-6 i svenska och svenska som andraspråk arbetar med lärarledd högläsning. Detta kopplas samman med övergången från Lgr11 till Lgr22. De teoretiska perspektiv som studien utgått ifrån är de tre ämneskonceptionerna; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne, literacy- och läsutveckling samt högläsning i läroplanen. Tidigare forskning utgår från högläsning, läsdidaktiska val och läsning och skönlitteratur i läroplanen. Empirin är insamlad genom ett kvalitativt frågeformulär med 135 respondenter. Resultat och analys grundar sig i ett abduktivt förfaringssätt och utifrån kodning och tematisering av data. Resultatet pekar på att många lärare arbetar med lärarledd högläsning och lässtrategierna får i enighet med Lgr11 en stor plats i undervisningen. Syftena med lärarnas högläsning visar på en stor variation, vilket gynnar elevernas lärande på flera olika plan. Andra slutsatser som kan dras är att skolbiblioteken spelar en avgörande roll i vilken skönlitterär kanon som förmedlas i svenskundervisningen samt att erfarenhetspedagogiska metoder får ett större utrymme i Lgr22, än tidigare.

This study investigates how teachers in the Swedish school subject textile sloyd uses andpasses theoretical knowledge in a subject where the practical aspects usually have the upperhand. In addition, the study also investigates how teachers interpret how their studentsexperiences the theoretical parts of the subject. The study was conducted using a survey postedin a Facebook group for sloyd teachers and was answered by 44 respondents. Lev Vygotskijs sociocultural theory was used to examine the results and the result was divided into the themescontent, communication, and response. The study shows that all responding teachers findstheory important and that it’s a part of the sloyd curriculum that can’t be neglected, eventhough several respondents conclude that the practical work must get majority of attention inthe subject. Further the study shows that communication of theoretical knowledge in theclassroom is mostly done through showing film. Regarding how the students find the use oftheory in sloyd, the study only examined how the teachers evaluate students’ attitude, and notthe students themselves. Teachers find that students commonly have a good attitude towardsthe theoretical parts of the education, even though its common that students rather would dopractical work.