I denna undersökning har vårt syfte varit att studera uppfattningar kring tänkbara hinder som kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning och skola, då vi ställer oss frågande till hur visionen om en skola för alla ska uppnås. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbättring kan ges. Vår frågeställning blir därmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning? För att söka svar på vårt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, där hinder har varit vårt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vår undersökning har vi kategoriserat in i olika ämnesområden. Utifrån intervjusvaren framkom mönster inom uppfattningarna av hinder för likvärdigheten inom följande områden; resurser, skolans uppbyggnad och styrning, pedagogers arbetssituation samt elevers olika förutsättningar. Vi fann i intervjusvaren också variationer i pedagogernas uppfattningar, vilket har behandlats och kategoriserats in i; hemförhållanden, resurser, klassklimat och klasstorlek, lärarkompetens och styrdokument. Undersökningen visade att samtliga pedagoger upplevde hinder i sitt arbete för att kunna tillgodose alla elever en likvärdig utbildning. Vi har även presenterat tidigare forskning inom detta område, då endast i relation till de uppfattningar som framkommit i vår undersökning. Hinder som framkommit i tidigare forskning samt i pedagogernas uppfattningar har vi problematiserat och diskuterat kring. Likvärdighetsaspekten har fungerat som utgångspunkt i denna undersökning.

Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner.

No description available.

Purpose: The purpose of this qualitative study was to illuminate and compare how teachers and parents are describing the homework. The study will also attempt to answer these issues; How is the purpose of the homework described from teachers and parents? How are the effects of the homework described by teachers and parents? How do teachers and parents describe the responsibility for the implementation of the homework? Methods: Qualitative study, a comparison between teachers and parents description of the homework phenomenon. The material that forms the discussion are fetched from blog forums. Summary of conclusions: The Swedish school system is based on democratic values. This means that the students are supposed to gain equal opportunity for qualified education independent of their socioeconomic backgrounds. Based on this context is the study relevant as the homework reveals that conditions and qualifications differ between students. It also becomes obvious that the homework is a well established method in the Swedish school even though that it no longer is even mentioned in the official curriculum guidance.

Uppsatsen handlar om hur musiklärare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad är det som lärarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder använder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklärare en gemensam syn på styrdokumenten? Får alla elever en likvärdig bedömning när de musicerar än vilken skola de går på? Jag har använt mig av en kvalitativ studie där jag har intervjuat sex stycken musiklärare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har använt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklärarna har likheter på vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel. Tre stycken av de intervjuade musiklärarna hade slående likheter med varandra, därefter skiljer sig förfarande och verktyg för att bedöma elever mellan de andra musiklärarna. Resultatet diskuteras gentemot styrdokument och vad tidigare forskning har visat. Jag har även diskuterat utifrån mina egna erfarenheter och min blivande roll som lärare. Jag diskuterar även skillnader mellan de intervjuade musiklärarna och likvärdigheten mellan dem samt deras syn på likvärdighet.

Tolkning av styrdokument är del av en lärares vardag, men innebär för den skull inte att det är en enkel uppgift. Ett av de krav som lärare måste uppfylla med sin undervisning är att utbildning ska vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Det är just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvärdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och då specifikt inom ämnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i två län med förfrågan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrån vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvärdiga dessa kan sägas vara. Det stora bortfall som infunnit sig har gjort att det inte gått att dra några konkret allmängiltiga slutsatser utifrån materialet. Dock kan sägas att indikationer finns att dokumenten kan ses som likvärdiga, men att de kunskapsformer som dominerar till stor del speglar en gammal syn på bildämnet som lever kvar från äldre läroplaner.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet. Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet. / The purpose of the study was to evaluate how well a matematical test can measure the equity of grades between schools. This study indicates that the test shows differences in equity that also has been seen in earlier research. A more detailed investigation, where the local test compared with the national tests, would be appropriate to better decide the reliability of method. The mathematical test has also shown potential to give a good indication about the pupils further progress in upper secondary school. The grades from the previos school is less accurate which can depend on: (i) the teachers, that have constructed the test, have only included excercises that are of use for the first course in mathematics in upper secondary school, (ii) the grades are not reflecting knowledge, (iii) the knowledge changes over the summer vacation.

Ambitionen med denna uppsats är att bidra med ett inlägg i en aktuell debatt om likvärdighet i det svenska utbildningsväsendet. Syftet med undersökningen är att analysera måluppfyllelse i relation till likvärdighet. För att uppnå syftet relateras måluppfyllelse och likvärdighet även till en kunskapsdiskussion. Utifrån en begreppsanalys av likvärdighet och kunskap baserad på både forskning och utbildningspolitiska publikationer genomförs sedan en andra analys av elevers kunskapsspridning. Denna andra analys baserades på de resultat och begreppsdefinitioner som etableras i begreppsanalysen, men även på betygsstatistik som utgör materialet för undersökningen av kunskapsspridningen.   Resultatet från begreppsanalysen blev en mer komplex insikt i förhållandet mellan begreppen likvärdighet, måluppfyllelse och kunskap. Ett resultat av begreppsanalysen var insikten att likvärdighet i vår undersökning borde tolkas som jämlikhet i resultat. Det konstateras även att det finns fyra olika kunskapsformer som är bundna till olika betygsteg och att alla dessa kunskapsformer samverkar först på väl godkändnivån. För att likvärdighet skall vara uppnådd skall alla elever uppnå minst väl godkänt. Resultatet av andra analysen är att det finns ett stort likvärdighetsproblem som inte handlar om måluppfyllelse i meningen att nå godkändnivån. Det konstateras att även om alla elever uppnår godkänt finns det fortfarande ett likvärdighetsproblem eftersom de olika kunskapsstegen innehåller olika kunskapsformer.

In a suburb of Stockholm, local polititians descide to close down an elemantary school. Because of its shortage of pupils, the polititians claim they can not guarantee the quality of the school and the public requreiments of equal education. The school-employed teachers and parents of the pupils are all unhapy with the descision, but first and foremost dissatisfaied with how the descision was communicated. Using qualitative methods; interviews and content analisys, this thesis aimes to determine how the involved parties, in regards to the termination of the school, view the concepts of freedom of choice, equal education and quality. Interviews have been made with decision-makers, employees of the school, the school leader, one civil servant and parents; all with the goal of understanding how the involved parties view the events leading to the termination of the school and what causes they see. Furthermore, the thesis analyses if and why the involved parties experience the decision as legitimate.

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av särskilt stöd ökat senaste åren. Därtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar på hur elevers chanser till likvärdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av särskilt stöd och en förändrad pedagogik i den normala skolan.