I föreliggande studie är syftet utifrån det interkulturella och transspråkande ramverket att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar för att inkludera flerspråkiga barn i undervisningen. För att kunna besvara syftet har forskningsfrågor formulerats som undersöker hur förskollärare arbetar för att inkludera flerspråkiga barn i undervisningen samt vilka hinder det finns i inkluderingsarbetet. Mot bakgrund av tidigare forskning som visar att det finns en oro och brist på kunskap hos förskollärare gällande flerspråkighet i förskolan har studiens syfte formulerats. Detta för att få kunskap om vilka arbetssätt som förskollärare beskriver och i praktiken använder för att möjliggöra för en likvärdig undervisning. Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd utifrån en metodkombination bestående av semistrukturerade intervjuer och öppna strukturerade observationer. Antal studiedeltagare som deltog i studien är fem förskollärare som arbetar på olika förskolor. I studiens resultat fann vi att förskollärarnas förhållningssätt är den främsta faktorn till att flerspråkiga barn blir inkluderade i undervisningen. Detta med anledning av att förskollärarnas inställning och förhållningssätt har visat att det påverkar vad förskollärarna betraktar som möjliga arbetssätt eller hinder i inkluderingsarbetet. Vidareframkom det även olika arbetsmetoder och strategier som förskollärarna beskrev men som i praktiken förekom varierat.

Syftet med studien är att generera kunskap kring blyga och tysta barns förutsättningar till likvärdighet och delaktighet beträffande språkliga samspel med förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet och Reggio Emilia filosofin. Syftet och forskningsfrågorna besvarades med hjälp av en kvalitativ forskningsdesign där observationer användes som datainsamlingsmetod. De teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning utgjorde grunden för analysen av insamlade data. Resultatet visar vikten av att förskolläraren anpassar och varierar sitt samspel efter varje enskilt barns förutsättningar och behov där trygghet är avgörande. De deltagande förskollärarna strävar efter att samspela likvärdigt med alla barn i barngruppen, men det är en utmaning att ge alla barn lika mycket utrymme. Det framkommer även att Matteuseffekten och makt är avgörande faktorer för huruvida samspelet med blyga och tysta barn lyckas.

Samplanering har visat sig vara ett svårdefinierat begrepp och ett begrepp som förekommer i många olika kontexter. Samplaneringens exakta innebörd blir därför svår att förstå. Tidigare forskning visar på begränsningar inom området, när begreppet samplanering förekommer tas det upp med andra närliggande begrepp. Studiens syfte är att belysa en samplaneringsprocess mellan tre lärare i årskurs 1, från första skedet där lärarna planerar undervisning gemensamt, till dess utfall i klassrummet samt lärarnas reflektion kring lektionen och dess koppling till samplaneringen. Frågeställningarna blir därmed: 1.     Hur går samplaneringen till och vilken form av samarbete sker? 2.      Hur sker samplaneringsprocessen från styrdokument till lektionens utfall? 3.     Hur inverkar samplaneringen på undervisningens likvärdighet och lärarens autonomi? Studies teoretiska utgångspunkter är Akkers (2013) olika läroplansnivåer, samhandlingstrappans representationer av samarbete (Hillbom, 2021), ramfaktorteorin (Lundgren 1999) samt begrepp närliggande samplanering.  De metoder som använts är observationer av samplanering och lektioner samt semi-strukturerade intervjuer. Den totala insamlade empirin omfattar cirka 52 datorskrivna A4-sidor, som sedan sammanfattas och analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. De resultat som framkommit är att lärarna utgår från en grovplanering, för att veta vad som ska planeras inför varje samplaneringstillfälle. Lärarna diskuterar lektionens utförande på en kollegial nivå, sedan delas arbetet upp genom att lärarna planerar varsin lektion utifrån ett varsitt ämne. De färdiga lektionsplaneringarna används sedan i undervisningen av samtliga lärare, där de anpassar lektionsplaneringen utefter elevgrupp.  Studiens resultat visar, i likhet med tidigare forskning (se t.ex. Cook & Friend, 1995; Hawley Miles & Darling Hammond 1997; Lundgren 2021) att ett välfungerande samarbete är en viktig faktor för en lyckad samplanering. Resultatet visar även att lärarna kan utöva autonomi och improvisation i samplaneringsprocessen, vilket tidigare forskning (se t.ex. Biesta 2015; Frostenson 2015; Maheux & Lajoie 2010) har lyft som viktiga delar inom lärarprofessionen. Till sist visar resultatet på att lärarna i denna studie får avsatt tid till samplanering, vilket skiljer sig från tidigare forskning (se t.ex. Nordgren et al., 2019) där lärare upplever missnöje med att få tid avsatt till planering.  Ovanstående resultat kan vara en förklaring till varför lärarna känner sig nöjda med samplaneringen.  De slutsatser som kan dras från denna fallstudie är att samplanering har potential att främja undervisningen. För att samplaneringen ska lyckas krävs det att lärarna samarbetar, får avsatt tid till samplanering och bearbetar lektionsplaneringarna med kollegor, men också enskilt. Detta kan i så fall gynna undervisningens likvärdighet och lärarens autonomi.    Nyckelord: samplanering, kollegialt samarbete, autonomi, improvisation, likvärdighet, ramfaktorteori, samverkan

Denna studie är en kvalitativ sådan som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. 10 lärare som alla är behöriga i svenskämnet och som undervisar i ämnet och som även har bedömt minst en omgång av nationella prov i svenska medverkar. Resultatet har analyserats med hjälp av policyperspektivet. Resultaten i studien påvisar att lärarna anser att sambedömning ökar möjligheten till en likvärdig bedömning men att bedömningen av de nationella provens olika delprov bedöms olika beroende på vilken skola eller vilken kommun lärare arbetar i. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatser kring för- och nackdelar med sambedömning för en ökad likvärdighet men även hur bedömningen av de olika delproven går till i relation till vilka utmaningar lärarna beskriver. Utifrån resultatet av denna studie påvisas det att lärare bedömer delproven olika och att lärarna är positivt inställda till sambedömning. De nackdelar som påvisas är tidsbristen och att lärare tolkar styrdokument olika vilket leder till att likvärdigheten brister. Men fördelarna kring sambedömning väger tyngre än nackdelarna och därmed är sambedömning att föredra ur ett likvärdighetsperspektiv.

Syfte Syftet med studien är att höra lärare i ämnet Idrott och hälsa, årskurs 9, och deras uppfattningar om den nya läroplanen, betygskriterierna och sammantagen bedömningen som träder i kraft med Lgr 22. Frågeställningar: ·       Hur uppfattar lärarna de nya betygskriterierna? ·       Vad är lärarnas uppfattningar om den sammantagna bedömningen och dess påverkan av betygssättning? Metod För att besvara studiens syfte genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 9. Lärarna kom från olika platser i Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av de sex stegen i tematisk analys. Resultat  Studiens resultat visar hur lärare som undervisar, årskurs 9 i Idrott och hälsa, är övervägande positiva till inrättandet av Lgr 22 och du uttrycker en god potential i att läroplanen kan utvecklas till att bli en framgångsrik riktlinje för undervisning. De uppfattar omformuleringen av kunskapskrav till betygskriterier som en mer övergripande formulering där läraren ges möjligheten att i större utsträckning tolka och anpassa bedömningen till elevens fördel. Lärarna tror att den sammantagna bedömningen kommer gynna eleverna eftersom den mer övergripande skrivningen ger läraren möjlighet att verkligen se till elevens styrkor. Däremot beskrivs likvärdigheten fortsatt som bristande vid betygssättning. Beroende av konstellation, tid och ramfaktorer vid implementering beskriver lärarna varierande upplevelser av trygghet till betygssättning med de nya betygskriterierna och sammantagen bedömning. Slutsatser  Lgr 22 och sammantagen bedömning förväntas bidra till en rättvis betygssättning som representerar varje elevs kunskapsnivå bättre än tidigare genom att fokusera på elevernas styrkor. Studien visar att lärare som givits tid till implementering genom kollegiala samtal upplever en större trygghet med sammantagen bedömning. Lärarnas uppfattning är att ramfaktorer kommer ha en mindre påverkan på undervisningen i och med inrättandet av Lgr 22. / Purpose The purpose of this study is to explore the perceptions of teachers in the subject of Physical Education and Health, grade 9, regarding the new curriculum, grading criteria, and holistic assessment introduced with Lgr 22. Research Questions: ·       How do teachers perceive the new grading criteria? ·       What are the teachers' views on holistic assessment and its impact on grading? Method To address the study's purpose, six semi-structured interviews were conducted with grade 9 teachers. The teachers were selected from various locations in Sweden. The data were analyzed using the six steps of thematic analysis. Results The study's results indicate that teachers who instruct grade 9 students in Physical Education and Health are predominantly positive towards the establishment of Lgr 22 and express a strong potential for the curriculum to evolve into a successful instructional guideline. They perceive the transformation of knowledge requirements into grading criteria as a more overarching formulation, granting teachers greater flexibility to interpret and adapt assessments in favor of the students. The teachers believe that holistic assessment will benefit students by providing a broader framework that enables teachers to truly consider their strengths. However, there are ongoing concerns regarding the lack of equity in grading practices. Depending on the implementation context, time constraints, and organizational factors, teachers describe varied experiences of confidence in using the new grading criteria and holistic assessment. Conclusions Lgr 22 and holistic assessment are expected to contribute to a fairer grading process that better represents each student's level of knowledge by focusing on their strengths. The study shows that teachers who have been given time for implementation through collegial discussions experience greater confidence in employing holistic assessment. The teachers' perception is that contextual factors will have a reduced impact on instruction with the establishment of Lgr 22.

I den svenska Hälso- och sjukvårdslagen är målet för sjukvården att det ska ges likvärdigt till alla i hela befolkningen. Personliga egenskaper som kön, ålder, etnicitet eller bostadsort ska inte påverka utfallet på sjukvården. Att omotiverade skillnader förekommer i Sverige är välkänt i tidigare forskning. Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka utifrån ett sjuksköterskeperspektiv hur man säkerställde likvärdighet inom den palliativa vården. Metoden som användes för att samla in informationen var intervjuer. Dessa genomfördes med tre sjuksköterskor i den utvalda kommunen. Intervjufrågorna hade tre tydliga teman utifrån Vedungs treenighet; förstå, vilja och kunna. Resultatet från denna undersökning visade att sjuksköterskorna arbetade aktivt med utbildningar kring palliativa vården. Samt att de säkerställde att all omvårdnadspersonal kände sig trygga i omvårdnaden vid livets slutskede. Bristerna som beskrevs av alla tre sjuksköterskorna var att ensamarbete ibland riskerade att äventyra jämlikheten bland de palliativa patienterna. Detta eftersom de inte kan vara på två ställen samtidigt. Slutsatsen av detta fördjupningsarbete är att sjuksköterskorna arbetar efter det riktlinjer och rutiner som finns på arbetsplatsen för att säkerställa en likvärdig palliativ vård.

Bedömning och betygsättning är ett ständigt aktuellt ämne i skoldebatten. Likvärdigheten i lärares bedömningar och betygsättningar är av yttersta vikt eftersom betygsättning är myndighetsutövning som påverkar elevens möjlighet till vidare utbildning och arbete. I denna uppsats undersöks likvärdigheten i åtta svensklärares bedömningar och betygsättningar av en elevtext. Informanterna har skriftligen bedömt och betygsatt en elevtext. Dessa skriftliga bedömningar och betygsättningar har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att samstämmigheten i lärarnas betygsättning inte är hundraprocentig. Detta har, enligt resultatet, bland annat sin grund i att lärarna tolkar värdeorden i betygskriterierna på olika sätt vilket gör att de betygsätter texten olika. Slutsatsen som dras är att likvärdigheten i svensklärarnas betygsättning av elevtexter brister.

Syftet med studien är att bidra med kunskap och erfarenheter från pedagogersarbete med TAKK inom förskolan. Det är ett viktigt ämne att ta upp då det finnsmöjlighet för att skapa en mer likvärdig förskola utifrån olika sätt attkommunicera. Olika kommunikationsmetoder bör belysas och därav är dettaämne viktigt att forska kring. Studien är baserad på semistruktureradeintervjuer med fyra utbildade pedagoger, en studerande till förskollärare, enrektor samt en specialpedagog.  Resultatet har bearbetats, analyserats ochkategoriserats utefter pedagogers erfarenheter gällande arbetet med TAKK.Huvudkategorierna berör pedagogers erfarenhet om arbetet med TAKK ochhuruvida TAKK kan främja likvärdigheten inom förskolan. Dessa kategorier harutgång i det sociokulturella perspektivet för att kunna förstå och tolka detempiriska materialet utifrån begreppen proximal utvecklingszon, medieringoch artefakter. Resultatet visar både fördelar och nackdelar gällandeanvändningen av TAKK, hur kunskap hos pedagoger är en betydelsefull faktorsamt behovet i barngruppen påverkar hur och i vilken utsträckning TAKKanvänds.

Studien har tagit sin utgångspunkt ur läraryrkets frågor som handlar om likvärdig bedömning. Syftet har varit att ge ett kunskapsbidrag till forskningsfältet om bedömningspraktiker med fokus på likvärdighet utifrån tre svensklärares ifyllda bedömningsmatriser av tre elevers novellanalyser i kursen svenska 2. Studien har tagit sin utgångspunkt ur forskningsfrågorna (1) hur uppfattar de deltagande lärarna begreppet likvärdighet, (2) hur likvärdigt har lärarna bedömt novellanalyserna och hur har de gått tillväga, (3) hur är matrisen utformad utifrån kursen svenska 2. Tre svensklärare har bedömt tre novellanalyser i kursen svenska 2. Lärarna har bedömt novellanalyserna genom att fylla i en bedömningsmatris. Metoderna som studien använts sig av är semistrukturerade intervjuer och textanalys av matriserna. Matriserna och intervjuerna har sedan jämförts för att utläsa lärarnas bedömningar. Studiens resultat visar att lärarna inte är helt samstämmiga i sina bedömningar, utan enbart helt samstämmiga för en av de tre novellanalyserna. Resultatet för studien har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt ur begreppen validitet och reliabilitet som visat att det finns en problematik kring uppgiftens utformning för att bedömningen ska vara valid.

Equivalence as concept and meaning in preschool is a scarcely explored area in both national and international research. In the Swedish school act (2010:800) equivalence is based on the three aspects; equal access to education, equal quality of education and that the education should be compensatory. It is the municipality together with the managers of preschool who are responsible for implementing this assignment. The overall purpose of this study is to find out which variations of perception managers of preschool have of equivalence in preschool and the research questions are: What do the managers of preschool put in the concept of equivalence? and How do the managers of preschool consider this to be reflected in daily activities? Semi-structured interviews were conducted with six managers of preschool from two municipalities. The collected data was analyzed using a seven step phenomenographical method, including the what- and how- aspects of the research questions. The results show a sample space of four descriptive categories: equivalent preschool activities, equivalent goal achievement, equivalent skills and treatment and equivalent workplace. In the categories it is possible to read that equivalence is given different meaning depending on whether the educators or the children are in focus. It was also found that equivalence is a continuous and challenging work both regarding the educators' competence and treatment and access to qualified personnel.