The Swedish school system has undergone some major transformations during the last thirty years. Another alteration is currently in the making, suggested by Betygsutredningen 2018, on behalf of the Swedish government, with some of the changes due to come into practice at the start of the 2022 autumn term. The present study aims to examine the underlying motivations to these proposed alterations of the grading system in Sweden by performing a qualitative text analysis on the document Bygga, bedöma, betygsätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper; Betänkande av Betygsutredningen 2018 (SOU 2020:43). Furthermore, the study also aims to explore the attitudes to the proposed alterations among eight English teachers as well as a deputy headmistress at both a Swedish secondary school (högstadiet) and an upper secondary school (gymnasiet), employing semi-structured interviews. It is a qualitative study within the grounded theory framework.  Although the document (SOU 2020:43) takes attitudes regarding the proposals among teachers, students and other concerned parties into account, no individual voices have been cited. By providing individual voices, the present study aims to fill the gap. The findings indicate that the secondary teachers and the headmistress are sceptic about whether the subject grade reform will lead to any concrete changes concerning assessment. Therefore, it is of great importance that this reform includes efforts to establish professional development projects in the form of peer learning amongst teachers focusing on assessment for learning, for this reform to be successful. Such continual assessment discussions amongst teachers can strengthen teachers’ assessment competence, which could help to prevent arbitrariness in grading, an issue that was highlighted by the interviewees with regards to some of the proposed changes.

Likvärdighet är ett begrepp som ofta florerar i skoldebatten utan att det nödvändigtvis används på samma sätt eller med samma innebörd. Historiskt sett och utifrån tidigare forskning kan en liknande iakttagelse göras då begreppet förefaller byta både form och karaktär i och med läroplansreformer. Den här uppsatsens syfte är att i förarbeten och läroplaner knutna till läroplansreformerna åren 1978–2011 synliggöra framträdande förståelser av likvärdighet samt studera hur de speglas i historieämnet och dess kursplaner. Att även historieämnet och dess kursplaner studeras medför att den här uppsatsen kan ses både bekräfta tidigare forskning och bidra med ny kunskap. Metodvalet i form av kvalitativ dokumentanalys i kombination med ett teoretiskt avstamp i läroplansteori innebär ett särskilt fokus på de språkliga framställningarna, och värdet utifrån vilken effekt de kan få för det omgivande samhället. Slutligen knyts de språkliga framskrivningarna till en eller flera av fyra jämlikhetsprinciper för att synliggöra vilken form av likvärdighet som kan utläsas ur sammanhanget. Resultatet påvisar att de språkliga framställningar som synliggörs i förarbetena kan utläsas som förståelser av likvärdighet på ett eller flera sätt. Det går även att finna spår av förarbetena i läroplanerna även om de ej förändras i lika stor utsträckning. Slutligen framgår förståelser av likvärdighet även i kursplanerna för historia. Dessa framskrivningar kan härledas till respektive förarbete och läroplan vilket medför att en spegling av dessa framgår i kursplanerna. Detta kan även sägas om historieämnet i stort som till följd av läroplansreformerna genomgår strukturella förändringar motiverade av de likvärdighetsförståelser som framgår i förarbetena.

Det finns en stor andel barn i Sverige som talar ett annat förstaspråk än svenska och flera av dem lever i familjer med låg socioekonomisk status. Läroplanen säger att barn ska utveckla sina samtliga språk men beskriver inte hur. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur man i förskolor, med stor andel flerspråkiga barn, arbetar med deras språkutveckling. Erfarenheter från sex förskollärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden har samlats in, med hjälp av intervjuer i semistrukturerad form. Tematisk innehållsanalys av deltagarnas berättelser belyste att värdet av språkliga förebilder, att inhämta kunskap om språkutveckling, att tillämpa resurser och stöd, och att värna om framtid och skolgång var centrala delar i det språkutvecklande arbetet. Vidare framkom att böcker och läsning, tydliga samt utforskande miljöer och material, digitalt material, svensktalande förebilder, flerspråkig personal med ett interkulturellt förhållningssätt, och att vårdnadshavare i samspel med förskollärare var viktiga inslag vid språkutvecklande arbete. Värdet att personal som arbetar med dessa barn har kunskaper om flerspråkig utveckling diskuteras, likaså att studenter får relevanta kunskaper i ämnet under utbildningen samt vikten av likvärdig kompetensutveckling. Intrycket är att vidare forskning behövs för att se över kompetensbehov i förskolan och om det skiljer mellan olika områden, även hur studenter bör förberedas i högskolan.

I den här studien har vi valt att undersöka hur verksamma samhällskunskapslärare uppfattar en likvärdig skola och vilka arbetssätt som de anser främjar likvärdighet inom ämnet samhällskunskap. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre verksamma samhällskunskapslärare på tre olika skolor. Tidigare forskning visar att likvärdighet som begrepp tenderar till att ha olika betydelser beroende på sammanhang. Vårt resultat pekar på att likvärdighet är en viktig och fundamental beståndsdel för den svenska skolan som dock är svårt att genomföra i praktiken. Arbetssätten som delges i resultatet pekar på en språkinriktad undervisning samt en interaktion mellan ansvarig lärare och elevgrupp. Vi vill poängtera att det behövs mer forskning kring likvärdighet eftersom det är ett välanvänt och viktigt begrepp som behövs lyftas och problematiseras. Vår studie har varit tidsbegränsad men vi har dock dragit en slutsats utifrån vårt sammanställda resultatet och därefter diskuterat resultatet i ett bredare perspektiv.

Förskolans utbildning ska anpassas till alla barn utifrån varje barns behov och förutsättningar, men hur går detta arbete till? Syftet med denna studie är att problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskolan. För att precisera vårt syfte undersöker vi förskollärares uppfattning om begreppet likvärdighet, samt tittar på hinder och möjligheter som förskollärarna lyfter att de upplever i sitt arbete utifrån sin uppfattning om likvärdighetI denna studie har en enkätundersökning genomförts för att undersöka yrkesverksamma förskollärares uppfattning om en likvärdig förskola och därmed problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskolan. Det har även tagits del av Skolinspektionens slutrapport: Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan (2018). I slutrapporten har det visats sig att förskolan i Sverige har stora variationer i kvaliteten, vilket resulterar i stora brister i likvärdighet. Studien har sin utgångspunkt i teorin om socialkonstruktivism. De socialkonstruktivistiska teorierna problematiserar det som ses som självklart och tas för givet och teorin lägger vikt på att det inte behöver vara på ett visst sätt (Hacking, 1999). I resultatet av denna studie framkom det att samtliga respondenter har sin egen uppfattning om vad begreppet likvärdighet innebär. Förskollärarna menar att de arbetar med likvärdighet, men uttrycker att det kan vara svårt och komplext att möta och tillgodose alla barns behov. Förutom att begreppet likvärdighet och förskollärarnas uppdrag tolkas olika av respondenterna finns också andra faktorer som påverkar möjligheten att arbeta kring en likvärdig utbildning. Samt att respondenterna ger förslag på olika strategier som de använder sig av för att anpassa utbildningen efter barnens olika behov. Detta för att sträva efter likvärdighet i förskolan.

SammanfattningIvarsson, Thomas & Wengberg Mia (2018). Språkutvecklande arbetssätt hos förskolpedagoger – en jämförelse mellan språkavdelning och ordinarie förskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragVi vill genom denna studie ta reda på om språkavdelningar har särskilda metoder eller arbetssätt för språkutveckling som inte används på ordinarie förskolor. Om så är fallet, är det möjligt att applicera dessa på en ordinarie förskola där barngruppen är större? Syfte och frågeställningarSyftet är att med hjälp av observationer och intervjuer inventera språkavdelningars arbetssätt och undersöka om detta går att applicera på en ordinarie förskoleavdelning. Finns det likheter eller skillnader mellan avdelningarnas arbetssätt? Genom intervjuer vill vi se vilka material och redskap som används. FrågeställningVilka material eller metoder använder språkavdelningarna som skulle kunna användas även i ordinarie förskoleverksamhet? Hur arbetar språkavdelningarna med att välja bland de metoder och material som de använder sig av? TeoriSom teoretisk förankring har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet. Inom språkutveckling har vi använt Bloom & Laheys (1988) indelning av språkets olika delar. MetodBåde observation och intervjuer har används för att få en fördjupad insikt i hur de arbetar på de olika förskolorna. Vi har använt oss av ett evidensbaserat observationsprotokoll och en intervjuguide (bilaga 2). ResultatResultatet visar att språkavdelningar inte använder någon speciell metod eller något speciellt material. Den största skillnaden utgörs istället av en större medvetenhet hos pedagogerna på språkavdelningarna om barns språkutveckling, som inte finns hos pedagogerna på den ordinarie förskoleavdelningen. Specialpedagogiska implikationerEn kontinuerlig och tätare kontakt med specialpedagogen kan bidra till att göra medvetenheten större i vad som behövs och vad som kan förändras i arbetet med barns språkutveckling. Specialpedagogens roll blir att introducera olika språkredskap till pedagogerna för att öka likvärdigheten i förskolan. NyckelordAKK, likvärdighet, språkavdelning, språklig medvetenhet, språkstörning.

No description available.

Detta ämne har valts på grund av egna erfarenheter då det har uppmärksammats att alla barn inte blir likvärdigt behandlade i förskolan samt att likvärdighet och inkludering är två viktiga aspekter som måste finnas i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att upprätthålla en likvärdig undervisning i förskolan samt vilka strategier de använder sig av för att inkludera barnen. Tre frågeställningar besvaras med ett fenomenografiskt angreppssätt. Begreppet inkludering och det relationella perspektivet kommer också att vara analysverktyg för studien. Semistrukturerade intervjuer har varit bärande i denna studie och dessa har gjorts med fyra förskollärare inom samma kommun. Resultatet visade att samtliga deltagande informanter ständigt arbetar med att upprätthålla en likvärdig undervisning samt inkludering av alla barn. De intervjuade förskollärarna hade samstämmiga tankar kring likvärdighet i förskolan men olika sätt att bibehålla denna. En del strategier för inkludering var identiska och bestod av bildstöd, kollegialt lärande samt en närvarande pedagogik som underlättar arbetet med att se till varje barns behov. De hade även egna sätt som skiljde sig åt. Det var till exempel endast en informant som nämnde att de använder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). Alla informanter har fått inspiration till sätt att inkludera från olika håll. De flesta nämnde inspirationskällor som förskollärarutbildningen, litteratur och kollegialt lärande. De talade däremot inte om vilka strategier de fått från de olika källorna.

En betydande andel av Sveriges gymnasieelever elever får högre betyg i sina kurser än de presterar på det nationella provet medan en mycket liten andel elever får ett lägre kursbetyg. Relationen mellan provbetyg och slutbetyg skiljer sig dessutom mellan olika skolor. På vissa skolor får systematiskt en stor andel elever högre slutbetyg än vad provbetygen indikerar medan detta är mycket ovanligt på andra skolor. Samtidigt är ett av huvudsyftena med de nationella proven att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur matematiklärare på några gymnasieskolor i Malmö resonerar kring betygsättning i relation till de nationella proven ur ett likvärdighetsperspektiv. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer i form av fokusgrupper på tre olika skolor i Malmö. Det empiriska materialet har tolkats enligt ett hermeneutiskt perspektiv, strukturerats med en tematisk analysmetod, och satts in i en vetenskaplig och sociokulturell kontext för att dra slutsatser utifrån identifierade mönster och teman. Resultaten av undersökningen visade att de nationella proven är lärarnas enskilt viktigaste underlag vid betygsättning och att de i regel bekräftar lärarnas tidigare bedömning. Det finns en tendens att låta provresultatet agera undre gräns vid betygsättning; ett nationellt prov kan höja betyg men sällan sänka. Lärarna ger uttryck för en oerhört positiv inställning till och ett starkt förtroende för de nationella proven då de upplevs välgjorda, heltäckande, tidsbesparande och rättvisa. Dessutom används de för att konkretisera svårtolkade kunskapskrav. Avvikelser mellan provresultat och kursbetyg betraktas som ett allvarligt likvärdighetsproblem och undviks om möjligt. På det hela taget ger matematiklärarna en väldigt enad bild av de nationella provens stora och legitima betydelse vid betygsättning.

This essay begins with self-perceived dilemmas. These events play out in a multicultural area where many people are multilingual, both educators and children and therefore preschools. These dilemmas are about the difficulties in language development and difficulties in creating educational meaningful context for children in multicultural areas. I’ve often wondered why these children generally has a low Swedish vocabulary. Speaking of children with limited Swedish vocabulary I am comparing them to peers who has Swedish as a mother tongue. I worry about how it will effect their first years in school as well as their development in reading and writing skills.   The purpose of this scientific essay is to research how I as an educator can support multilingual children and their language development best way possible. Will special tasks support the development in the Swedish language. I look in to how the preschool and their curriculum referr to this, as well as literature and certain research talk about it too. I look at this from a sociocultural perspective and my reflections and thoughts about power and knowledge- how knowledge is power and power is knowledge. This helps me to reflect on how power effects my decisions as an educator and the education I offer children. I also investigate the concept of meaningful context and equality, and my role in them.